Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Territory of Papua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
827
Texarkana city-Tharaud
blef storvesir 10 okt. 1918, afgick efter 4 dagar,
var ånyo storvesir 11 nov. 1918-3 mars 1919 och
från okt. 1920, då emellertid regeringsmakten
alltmer börjat öfvergå från Konstantinopel till
Angöra. Se Turkiet. Suppl.
Texarkana city [teksəkä’nə si’ti], stad i staterna
Texas och Arkansas, Förenta staterna. 19,737
inv., hvaraf 11,789 i Texas och 7,957 i
Arkansas (1920).
*Texas. Befolkningen hade 1920 ökats från 1910
med 19,68 proc. till 4,663,228 pers. (2,409,222
män och 2,254,006 kvinnor). Negrernas antal var
741,694, indianernas 2,109 och de i utlandet
födda hvitas 360,519 (7,7 proc.), hvaraf 4,536 i
Sverige, 1,740 i Norge, 1,508 i Danmark och 189
i Finland (1920). 1925 beräknades folkmängden
till 5,079,574 pers. Stadsbefolkningens andel af
den hela hade ökats till 32,4 proc. 1920. Mer än
25,000 inv. hade s. å. äfven staden Wichita falls
(40,079 inv.). – Obligatorisk undervisning minst
100 dagar per år för barn om 8–14 år infördes
1918. De offentliga "high schools" ha ökats till
2,621 (1923). Två statens landtbruksskolor (state
junior agricultural colleges) tillkommo 1917. –
(Sp. 1019) Farmernas antal har ökats till 436,033
med 46,14 mill. har areal och 4,461,58 mill. doll.
taxeringsvärde (1920). Bomullsplantagernas areal
1923 var 5,70 mill. har, som afkastade 4,29 mill.
balar, värderade till 652,68 mill. doll. Med
afseende på produktionen af kvicksilfver och petroleum
intar T. andra platsen af unionens stater. Äfven
naturgas vinnes nu i stor mängd. Däremot har
industrien gått tillbaka (3,566 fabriker med 88,707
arb. och 842,44 mill. doll. tillverkningsvärde 1921).
Bland kommunikationer märkes äfven den 80 km.
långa kanalen mellan Houston och Mexikanska
golfen (Houston ship channel), som gör Houston
till världens största, inne i landet belägna
bomullsmarknad.
E. A-t.
Texasit, miner. Se Zaratit.
*Textilindustri. Inom denna industrigrupp
funnos i Sverige 619 arbetsställen med 49,100
arbetare och 435,971,692 kr. salutillverkningsvärde
1923, hvadan den s. å. ryckt upp till fjärde
rummet bland industrigrenarna.
Thabi, stad. Se Abu Debi. Suppl.
Thalamophora, zool., detsamma som
Foraminifera. Se Rhizopoda.
Thalassicolla pelagica, zool. Se pl. II, fig. 1
till art. Rhizopoda.
Thalassokratisk, geol., motsats till
geokratisk (se d. o. Suppl.).
*Thalbitzer, W., blef 1923 medl. af Videnska-
bernes selskab. Han utgaí 1914-23 The Ammas-
salik Eskimo och 1920 en öfv. af "Eskimoiske
digte". P. E-t.
Thalénît, mineral, upptäckt af K. A. F. Bene-
dicks (se denne. Suppl.).
*Thalïa, bot., bör accentueras Thäüa.
Thalïn, Herman Fredrik, donator, köp-
man, f. 30 okt. 1853 i Stockholm, d. där 26 okt.
1925, îörordnade, att hälften af hans efterlämnade
förmögenhet (denna utgjorde 1,059,399 kr.) skulle
bilda en fond, Fredrik Thalins fond för "blyg-
samma fattiga, hvars räntor skola utdelas till så-
dana pauvres honteux i Stockholm, som själfva
draga sig for att ge sin nöd till känna.
*Tham. - 5. G. V. S. T. - Hans broder F.
A. Sebastian T. dog 15 aug. 1923 på Suse-
gården.
Thamstorp, herrgård i Trökörna socken,
Skaraborgs län, 6 km. s. om Grästorp, omfattar 5 1/2 mtl
med en areal af 635 har, hvaraf 365 har åker.
Tax.-v. 317,000 kr. (1925). Hufvudbyggnaden är
af sten, i 2 våningar, och uppfördes på 1870-talet
samt restaurerades 1915 T. tillhörde på
1500- och 1600-talen släkterna Hjorthufvud,
Gyllenstierna, Ribbing och Wrangel, senare bl. a.
Adlerstierna och Tham, Rodhe och Samuelson. Nuv.
egare är godsegaren Frans Oskar Samuelson, f. 1876,
sedan 1924 chef för Flyinge hingstdepå och stuteri.
Han upprättade på T. i början af 1900-talet ett
stuteri, hvarest 1919 funnos 120–130 hästar.
O. Sjn.
Thane, G. D., var 1877-1919 professor vid
University college. Han adlades 1919 (sir George
T.). T. är gift med en svenska, Jenny Klingberg,
från Stockholm.
*Thann tillhör nu franska dep. Haut-Rhin,
arrondissemanget T., som omfattar 4 kantoner och
53 kommuner med tills. 51,396 inv. (1921).
Staden T. hade 6,103 inv. s. å. Under
Världskriget besattes T. 7 aug. 1914 utan strid af
fransmännen, men återtogs den 10 (under 1:a slaget vid
Mülhausen) af tyskarna. Den 17 s. m. besattes
staden ånyo af fransmännen och ingick därefter
under hela kriget i franska fronten i Elsass. Öster
om T. – särskildt å frontdelen T.–Steinbach på
Vogesernas sydöstra sluttning – utkämpades på
senhösten 1914 och våren 1915 delvis synnerligen
hårda strider mellan fransmännen och tyskarna,
utan att läget ändrades. Jfr Världskriget,
sp. 159 och 185, samt Sennheim. Suppl.
H. J-dt.
Tharaud [tara7], J é r ô m e, f. 1874, och J e a n,
f. 1877, franska författare, Bröderna T. - ett
af den moderna franska litteraturens många oupp-
lösliga dioskurpar - äro kosmopoliter, som häm-
tat sina ämnen från skilda väderstreck, lika sam-
vetsgranna reporters som skickliga berättare. I
sin första roman, Dingley, V illustre écrivain (1902),
belönad med Goncourtpriset. taga de sikte på
Kipling och den engelska imperialismen, i Les
hobereaux och L’amì de Vordre (1907) ges en
rad impressionistiska skildringar från 1870 års
krig; i Déroulède är ämnet den franska nationalis-
mens stora kris. I flera romaner ha de i pittoresk
form rullat upp det östeuropeiska judeproblemet,
kanske mest fängslande i Un royaume de Dieu
(1920), som skildrar en liten israelitisk stat i sta-
ten i ett hörn af det stora Ryssland. L’an pro-
chain à Jerusalem (1924) är en obarmhärtig satir
öfver den moderna zionismen Det franska kolo-
nisationsarbetet i Nord-Afrika har gett dem stoff
till åtskilliga mer eller mindre romantiserade rese-
böcker, såsom Marakech dans les palmes och La
randonnée de Samba Diouf (1922); ej mindre
hemmastadda ha de visat sig vara i det franska
Syrien, hvarom vittnas i Le chemin de Damas
(1923). Med sina skarpa ögon och sin träffsäkra
stilkonst representera bröderna T. en af gjord
tillgång i modern fransk litteratur; de ha också
gett ypperliga litterära minnesbilder, såsom Notre
cner Péguy (1926). öfv. äro L’ombre de la croix
(1912; "Korsets skugga’’, 1919) och La fete arabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
