- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
839-840

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

839

Thorsteinsson-Thule

840

rikets bästa. Hans finanspolitik byggde på den
grundsatsen, att riket ej skulle leíva öfver sina
inkomster och att hvarje budgetårs utgifter skulle
täckas af dess inkomster. T. var en varm spar-
samhetsvän, och hans åtgärder för besparingar i
statsförvaltningen, särskildt genom den stora "kom-
mittéslakten" i dec. 1922, vunno sympatier inom
alla befolkningslager. Han propagerade äfven ifrigt
för personlig sparsamhet inom alla medborgargrup-
per. Spararen är en god, slösaren en dålig med-
borgare, var hans lärosats, som han särskildt sökte
pränta in i arbetarungdomen. Som finansminis-
ter nedlade T. ett omfattande arbete för att åstad-
komma en budgetordning i öfverensstämmelse med
sina allmänna ekonomiska och finanspolitiska grund-
satser. Krigstidens påfrestningar gjorde det nöd-
vändigt för statsmakterna att skapa en budgetord-
ning, hvarigenom riksstaten fastställdes kortast möj-
liga tid före det räkenskapsår, för hvilket den var
afsedd. I det betydelsefulla arbetet med denna om-
läggning af budgetåret från kalenderår till tiden
l juli-30 juni var T. den drifvande kraften; han
förberedde det genom att taga initiativ till fram-
läggande från 1918 af tilläggsstater under en öfver-
gångstid, tills reformen 1923 kunde slutgiltigt
genomföras. - Ända in i det sista deltog T. med
ifver i det socialdemokratiska partiarbetet. Under
valrörelsen 1924 höll han ej mindre än 87 före-
drag i nästan hela landet, från Malmöhus län i
söder till Västernorrlands län i norr. Hans popu-
laritet inom socialdemokratiska partiet var myc-
ket stor, liksom äfven hans personliga auktoritet.
När Hj. Branting afled, rådde icke några delade
meningar om, att T. skulle intaga posten som ordf.
i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Social-
demokratiska partistyrelsen beslöt också 19 april
1925 att till partiordf. föreslå T. Enligt partistad-
garna skulle valet förrättas genom allmän om-
röstning inom partiet, men innan omröstningen hun-
nit verkställas, hade T. aflidit. Jfr I. Yennerström,
"F. V. T. En minnesskrift" (1926). B. L-dm.

"Thorsteinsson, B., är nu kyrkoherde i Hvann-
eyri pastorat.

Thorstenson, Emilia, pedagog, f. 6 aug.
1866 i Steneby, d. 29 dec. 1920 i Stockholm, var
elev vid Högre lärarinneseminarium 1893-95 och
bedref där samtidigt med tjänstgöring vid olika
läroanstalter specialstudier 1895-97. 1899 knöts
hon vid det s. å. af Sofi Anderson grundlagda
Privata högre lärarinneseminariet och den därmed
förenade Oskarsskolan och tillhörde denna läroan-
stalt till sin död. 1905-19 var hon biträdande
föreståndarinna för Oskarsskolan. Med rik begåf-
ning förenade hon betydande organisationstalang
och stor arbetsduglighet samt utförde vid sin läro-
anstalt ett framgångsrikt arbete. Särskildt intresse
egnade hon åt undervisning i talteknik och välläs-
ning och kan i viss mån anses som banbrytande
i vårt land på detta område. Fr. Sg.

Thorstenson, A x i a n n e, byråföreståndarinna,
f. 17 sept. 1880 på Liljedals glasbruk, Värmlands
län, blef filos. kandidat i Uppsala 1903 och är se-
dan 1907 föreståndarinna för Fredrika-Bremer-för-
bundets byrå i Stockholm. Hon tog framträdande
del i kvinnornas rösträttssträfvanden, var 1909-13
styrelseledamot i Föreningen för kvinnans politi-
ska rösträtt och 1909-11 led. i centralstyrelsen

för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
samt har verkat inom den liberala partiorganisa-
tionen i Stockholm. Sedan 1910 är fröken T. sty-
relseledamot i Fredrika-Bremer-förbundet, dessutom
led. af förbundets lagkommitté samt är sedan 1909
led. af styrelsen för Svenska kvinnornas national-
förbund och sedan 1916 svensk sekreterare i Nor-
diska kvinnosaksföreningarnas samorganisation. Hon
är sedan 1920 led. af Nationella kvinnorösträtts-
alliansens kommitté för lika arbetsvillkor ("Equal
pay and right to work"), sedan 1921 led. af sty-
relsen för Kronprinsessan Margaretas minnesfond,
deltog 1925 i stiftandet af Privatlärarinneförbundet
och är led. af dess styrelse samt blef 1926 led. af
styrelsen för Centralförbundet för socialt arbete.

*Thorsöe, A., dog 10 nov. 1920 i Köpenhamn.
Han skref ytterligare Grundrids af den danske
rigsdags historie f ra 1866 til 1915 (1919). P. E-t.

Thortveitït, miner., ett silikat, hvilket som bas
innehåller öfvervägande oxiden af den sällsynta
jordarten skandium (se d. o.); i thortveititen ingår
Sc2 03 med omkr. 40 proc. Den är det först kända
mineral, hvari skandium ingår som en hufvudbe-
ståndsdel; dessutom är ett densamma mycket när-
stående mineral funnet på Madagaskar och ett
annat skandiumsilikat vid Baveno i Italien. Thor-
tveititen förekommer i pegmatitgångar på flera olika
fyndorter i Setesdalen i Norge och har beskriîvits
af J. Shetelig i Oslo. K. A. G.

Thorvaldsen, B. Originalexemplaret af statyn
lason (se Thorvaldsen, sp. 1186) inköptes
nyligen på auktion i London för T:s museum i Kö-
penhamn, som äfven förvärfvat ett par byster i
marmor från T:s ungdom. Se äfven Oppermann,
"B. Th." (1924). G-gN.

*Thourén? G. E., är sedan 1922 lärare i protes-
lära och tandreglering vid Tandläkarinstitutet.

*Thouroilt hölls under Världskriget besatt af
tyskarna 30 sept. 1914-16 okt. 1918. H. J-dt.

Thousand islands [thâü^?nd áYl?nds], "Tusen-
öarna", grupp af omkr. 1,700 öar och holmar i sjön
Ontario, Nord-Amerika, vid dess östra ända, där
Sankt Lawrencefloden lämnar sjön, delas af gräns-
linjen mellan Canada och Förenta staterna och har
omkr. 65 km. längd samt 6-11 km. bredd. Af de
större öarna tillhöra Wolf e och Ho w e Canadasamt
Wells och Carlton Förenta staterna. Flera af
öarna äro bebyggda med vackra villor, och ögrup-
pen, som är en af Nord-Amerikas naturskönaste plat-
ser, är lifligt besökt på somrarna. E. A-t.

Thridax 1. T h r i d a c e. SeLactucarium.

*Throndsen, I. Se fig. till art. Gustaf.
Suppl., sp. 131-132.

Thule, dansk-grönländsk vetenskaplig och han-
delsstation i Kap Yorkområdet, Nord-Grönland, vid
en vik (North Står bay) af Smiths sund, upprättades
1910 af Knud Rasmussen och M. I. Nyeboe, dels
för att vara utgångspunkt för vetenskapliga un-
dersökningar af Nord-Grönland (jfr T h u l e e x-
peditioner. Suppl.), dels för att förse eskimå-
erna vid Smiths sund med de förnödenheter, ammu-
nition o. d., som blifvit oumbärliga för dem ge-
nom många års byteshandel med hvalfångare och
Pearys expeditioner, dels slutligen för att trygga
danskt herravälde på nordvästra Grönland. Statio-
nens föreståndare är sedan dess grundande Grön-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free