Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elev vid Konstakademien 1902–05, har framträdt
som både målare och tecknare. Som lyriker har
T. dokumenterat sig genom den af varm hängifvenhet
för den uppsvenska hembygden präglade diktsamlingen
Pan spelar (1919).
Hans gånglåt
Vi gå öfver daggstänkta berg
har blifvit mycket populär.
E. N. S–g.
*Thuren, Hj. L., dog 1912 i Köpenhamn.
Thurstone [thə’stən], Louis Leon,
svensk-amerikansk psykolog, f. 29 maj 1887 i Jamestown,
staten New York, af från Sverige inflyttade
föräldrar, gick i skola i Sverige och Amerika samt
aflade examen som mekanisk ingenjör vid
Cornell university i Ithaca, New York, 1912 och blef filos.
doktor vid Chicago university 1917. 1917–23 var
han lärare i psykologi vid Carnegie institute of
technology, 1923–24 anställd som psykolog i
amerikanska regeringens Institute for research samt
är sedan 1924 associate professor i psykologi vid
Chicago university. Han har egnat särskild
uppmärksamhet åt psykologiska och intelligenspröfningar
och mätningar i teori och praxis. T. har skrifvit bl. a.
Fundamentals of statistics (1924) och
Nature of intelligence (i "International library of psychology and philosophy", London, 1923).
O. A. L–r.
*Thyrén. Johan K. V., tog 1926 afsked från
professuren och inträdde 7 juni s. å. som justitieminister
i C. G. Ekmans ministär. Han har ytterligare riktat den
straffrättsliga litteraturen med
Kommentar till strafflagen kap. 16 (1919).
Som förberedelser till strafflagsreformen ha af speciella
delen ytterligare utkommit utkast till kapitlen
om ärekränkning (1919),
om förmögenhetsbrotten (2 dlr, 1920 och 1922),
om allmänfarliga brott (1923) samt
om förfalskningsbrotten (1925).
T. har äfven varit inflytelserik led. af den 1916 tillsatta
strafflagskommissionen, som 1923 framlagt "förslag till strafflag,
allmänna delen", i hufvudsak byggdt på det af honom utarbetade
förberedande utkastet. Han har äfven varit den ledande bland de
inom Justitiedep. tillkallade sakkunniga, hvilka 1922–23 framlagt
förslag till lagar rörande internering af farliga återfallsförbrytare
samt rörande förvaring af förminskadt tillräkneliga förbrytare.
T. blef 1922 led. af Fysiogr. sällskapet i Lund. En festskrift
med bidrag af juridiska fakultetens medlemmar m. fl. egnades
T. vid hans afgång från professuren.
N. S–g.
*Thüringen är nu äfven namn på en fristat och
ett "land" i Tyska riket. T. bildades 1 maj 1920
genom sammanslutning af de forna tyska staterna
Sachsen-Weimar-Eisenach, Sachsen-Meiningen, Reuss,
Sachsen-Altenburg, Sachsen-Gotha,
Schwarzburg-Rudolstadt och Schwarzburg-Sondershausen.
Det indelas i 9 stads- (Altenburg, Apolda,
Arnstadt, Eisenach, Gera, Gotha, Greiz, Jena
och Weimar) och 16 landtkretsar (Altenburg,
Arnstadt, Camburg, Eisenach, Gera, Gotha, Greiz,
Hildburghausen, Jena-Roda, Meiningen,
Rudolstadt, Saalfeld, Schleiz, Sondershausen,
Sonneberg och Weimar) om resp. 377,73 kvkm. och
11,385,39 kvkm. med 378,934 inv. och 1,133,172
inv., tills. 11,763,12 kvkm. med 1,512,106 inv.,
129 på 1 kvkm. (1919). Hufvudstad är Weimar,
men både Gera, Jena, Gotha och Eisenach äro
folkrikare. – Af näringar kommer
jordbruket främst, men också trädgårdsskötsel samt
frukt-, vin- och tobaksodling äro betydande. I och
vid bergstrakterna idkas skogsbruk och
boskapsskötsel. Af industrialster märkas särskildt glas-
och porslinsvaror, träarbeten, leksaker (främst
dockor), piphufvud, grifflar och griffeltaflor,
järnmanufaktur, vapen, velocipeder, automobiler,
skrifmaskiner m. m. I östra T. är textilindustrien starkt
utvecklad. Bland bekanta specialartiklar märkas:
optiska artiklar från Jena, yllevaror från Apolda,
automobiler därifrån och från Eisenach samt korf,
gummivaror och fordon. Af mineral bearbetas
numera nästan endast skiffer, salt och brunkol, som
ymnigt förekommer i n. ö. – Genom
novemberrevolutionen 1918 afskaffades de monarkiska
författningarna i Thüringska staterna (se d. o.) och
den forna statssplittringen (kleinstaaterei)
upphäfdes. I mars 1919 slöto sig de båda furstendömena
Reuss samman, och påsken s. å. ingingo de
thüringska staterna ett gemensamhetsfördrag, hvartill
dock Sachsen-Meiningen slöt sig först i jan. 1920,
medan Koburg i april 1919 lösgjorde sig ur
personalunionen med Gotha och förenade sig med
Bajern 1920. De förut Preussen tillhöriga delarna
af T. förblefvo dock fortfarande preussiska. Tyska
riket erkände 30 april 1920 "landet T.", som 12
maj s. å. fick en provisorisk författning och efter
åtskilliga allvarsamma oroligheter, framkallade af
den starkt företrädda vänstersocialismens inflytande
på den talrika industribefolkningen, 11 mars 1921
sin nu gällande författning. Enligt denna är T.
en demokratisk republik med folkinitiativ och
referendum. För det förra, som kan afse lagförslag,
ändringar i och upphäfvande af lagar,
författningsändringar samt upplösning af landtdagen (se
nedan), fordras deltagande af minst 1/10 af de
röstberättigade. Referendum företages, om landtdagen
antar ett genom folkinitiativ frambragt lagförslag;
uteslutna därifrån äro dock finanslagar. Minst
hälften af de röstberättigade måste delta i
referendum, och för dess laga kraft fordras majoritet af
de röstande. Representationen (landtag) består
f. n. (1926) af 72 för 3 år valda medl. (1 för
hvart 12,000-tal afgifna röster), måste inkallas af
regeringen senast 30:e dagen efter valet och
sammanträder dessutom på kallelse af sin president i
förra hälften af febr. hvarje år. Den besluter
själf tiden för sin upplösning och sitt nya
sammanträdande. Den skall med ofvannämnda undantag
stifta lagar, öfvervaka förvaltningen och tillsätta
regering, som måste åtnjuta dess förtroende och på
dess begäran deltaga i dess sammanträden och
utskott. Regeringen, hvars medlemsantal (f. n. 6)
ej är bestämdt i författningen, väljer själf
president, har kollegialt ansvar, besluter med enkel
majoritet och är statsrättsligt ansvarig inför
statsdomstolen i Jena. – Administrativt indelas T. i stads-
och landtkretsar (se ofvan) och dessa i gemeinden,
hvilkas högsta organ är det för 3 år efter allmän
rösträtt valda gemeinderat med en af detta för 3
år vald gemeindevorsteher som högste funktionär.
Högsta myndighet i stadskretsarna är stadsrådet
(stadtrat) och i landtkretsarna kretsrådet
(kreisrat), och högste funktionären i de förra är
stadsdirektorn (stadtdirektor) samt i de senare
kretsdirektorn (kreisdirektor), som icke väljs, utan
utnämns af regeringen. Kontroll öfver "gemeinden"
och kretsar utöfvas af en kommunalkammare,
bestående af 1 utaf regeringen utnämnd ordf. samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
