Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thüringska staterna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Tidning
850
* Tidning. Sverige (sp. 1281). "Carlskronas
wekoblad" heter nu "Karlskrona-tidningen (Karls-
krona veckoblad)", "Lunds weckoblad" heter nu
"Lunds dagblad" - (Sp. 1283-84) F. n. (1926)
utkomma i Stockholm 7 tidningar 7 ggr i veckan
och 6 tidningar 6 ggr i veckan; i landsorten ut-
komma 85 tidningar 6 ggr i veckan och 2 med 7
nummer i veckan. De middagsupplagor (kl. 12 m.),
som ett par tidningar i Stockholm några år ut-
gåfvo, ha numera indragits. Samtidigt med att
de stora tidningarnas tekniska utveckling under de
senaste åren raskt fortgått, i fråga om uppställning
och rubricering till stor del efter amerikanskt och
engelskt mönster, så har af ven den billiga illustre-
rade och underhållande veckopressen, närmast med
engelska förebilder, de sista åren ytterligare vuxit.
Äfven idrottstidningarna ha raskt tilltagit i antal
och spridning.
Norge (sp. 1285). "Norske intelligenssedler" upp-
gick april 1920 i "Verdens gäng", som i sin tur
febr. 1923 uppgick i "Tidens tegn". Denna sist-
nämnda, under R. Thommesens ledning raskt fram-
åtgående tidning inköpte 1924 af ven "örebladet",
hvilket därefter från 24 nov. s. å. utkommer som
en aftonupplaga af "Tidens tegn" med namnet
"Oslo aftenavis". Bondepartiet fick 1919 sitt organ
i "Nationen". Splittringen bland Norges socia-
lister af speglas i deras press: kommunisterna, som
1918 eröfrat "Socialdemokraten", måste 1923 på
order från Moskva ändra dess namn och kallade den
då " Arbeider bladet"; högersocialdemokraterna,
hvilka skaffat sig ett nytt organ, "Arbeiderpolitik-
ken", ändrade då dettas namn till "Den nye Social-
demokraten". Efterkrigsårens ekonomiska svårig-
heter ha förorsakat nedläggandet af rätt många
små landsortstidningar. Antalet tidningar och tid-
skrifter i Norge uppgick 1923 till 854, hvaraf 405
utkommo i Oslo.
Danmark (sp. 1286-88). Kärnan i den grupp
tidningar af högerfärg, som kallas "De Ferslewske
blade" (se Ferslewska tryckeriet), utgö-
res af den 1876 uppsatta "Nationaltidende", hvil-
ken på senare år betydligt moderniserats; kring
denna grupperas de öfvervägande på annonser och
lokalnotiser anlagda, "Aftenposten" (uppsatt 1873)
samt "Dagens nyheder" och "Dagbladet" (förvärf-
vade 1891). Hufvudredaktör och ledare för "Poli-
tiken" är sedan 1894 Henrik Cavling, och hufvud-
vikten har där från ledarartiklarna öfvergått till
den rikt illustrerade, delvis i kåserande stil redige-
rade nyhetsafdelningen. Stark modernisering har
äfven "Berlingske tidende" undergått (under led-
ning af Chr. Gulmann och Svenn Poulsen). Ett
särdrag för Köpenhamnspressen utgöra de små mid-
dagstidningarna (t. ex. "Folkets avis" från 1897,
"Ekstrabladet" från 1902). Provinspressen har
bibehållit sin aktade och inflytelserika ställning;
den har genom Sönderjyllands återförening med
Danmark kommit att omfatta äfven tidningarna
"Dannevirke" i Haderslev, "Heimdal"-i Aabenraa
och "Dybbölposten" i Sönderborg. Som danskhe-
tens hufvudorgan i den till Tyskland hörande delen
af Slesvig kvarstår den 1869 uppsatta "Flensborg
avis", bland hvars redaktörer märkas G. Johann-
sen (1874-82), J. Jessen (1882-1906) och E.
Christiansen (från 1906) och som äfven i Danmark
har afsevärd spridning. - På Island utkomma
f. n. omkr. 20 (mestadels mycket små) tidningar,
bland hvilka märkes "Morgunblaðið, som 1919
öfvertog utgifvandet (som veckotidning) af den ti-
digare inflytelserika, men från 1909 nedåtgående
"ísafold’"’.
Finland. År 1921 funnos i Finland 356 tid-
ningar och tidskrifter, af hvilka 254 utkommo på
finska, 87 på svenska och 10 voro dubbelspråkiga.
I samband med omgruppering i de finländska parti-
förhållandena har "Uusi Suometar", sedan 1919
kallad "Uusi Suomi" (Det nya Finland), blifvit
organ för samlingspartiet och "Helsingin sanomat"
för framstegspartiet (jfr Finland. Suppl., sp.
836). "Dagens press" och "Svenska tidningen"
sammanslogos 1921 till "Svenska pressen". Det
socialdemokratiska, partiet har, sedan "Työmies"
efter inbördeskriget 1918 upphörde, fått ett nytt,
moderatare redigeradt partiorgan i "Suomen sosiali-
demokraatti" (från 1919); de svenskspråkige social-
demokraterna ha sitt särskilda organ, "Arbetarbla-
det". I landsorten dominera de finskspråkiga tid-
ningarna ; de svenskspråkiga äro små lokalblad med
undantag för den innehållsrika och modernt redi-
gerade "Åbo underrättelser".
Tyskland (sp. 1289-92). År 1924 utgåfvos i
Tyskland 3,152 tidningar, hvaraf 1,772 i Preussen
(101 i Berlin). Af dem utkommo 58 proc. 6 ggr
i veckan och 4 proc. mer än 6 ggr. I politiskt af se-
ende tillhörde 444 högerpartierna, 284 centern, 166
demokraterna, 142 socialdemokraterna och 20 kom-
munisterna. Ett stort antal mestadels små tidningar
(omkr. 300) nödgades 1922 af ekonomiska skäl (för-
nämligast den starka prisstegringen på tidningspap-
per) upphöra. Bland de upphörda tidningarna mär-
kas "Weserzeitung" och "Nationalzeitung". Den
opolitiska s. k. "Generalanzeigerpressen" har de
senaste årtiondena gått starkt tillbaka, och med dit-
hörande tidningars politisering har ändring af tid-
ningsnamnet ofta förbundits. "Deutsche allgemeine
zeitung" (fordom Bismarcksorganet "Norddeutsche
allgemeine zeitung") var från 1920 Hugo Stinnes’
organ, men såldes, då den stora "Stinneskoncernen"
efter Stinnes’ död (1924) afvecklades. - Litt.: A.
Haas, "Das möderne zeitungswesen in Deutsch-
land" (1914), och L. Kantorowicz, "Die sozial-
demokratische presse Deutschlands" (1922).
Österrike (sp. 1292). Officiell regeringstidning,
dock utan politisk färg, är "Wiener zeitung", som
meddelar lag- och förordningstexter, kungörelser
och den officiella telegrambyråns telegram; dess
kvällsupplaga, "Wiener abendpost", upphörde
1921. Wientidningarna äro i allmänhet icke parti-
politiskt utpräglade (med undantag för den social-
demokratiska "Arbeiter-zeitung" och den kristligt-
sociala "Reichspost"). Ute i íörbundsländerna har
i regel hvart och ett af de tre största partierna sitt
lokala partiorgan. Närmast i tyskfrisinnad anda
redigeras de stora nyhetstidningarna i Wien ("Neue
freie presse", "Zeit", "Neues Wiener tageblatt"
m. fl.). I Wien utges äfven flera för tidningsredak-
tionerna afsedda informationsorgan ("korrespon-
denzen"); officiöst sådant informationsorgan är
"Politische korrespondenz" (utkommer alla socken-
dagar) .
Om pressen i Ungern se d. o. Suppl.
Frankrike (sp. 1292-94). Bland nutida Paristid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
