- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
861-862

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

861

Tillfälle gör tjufven-Tinayre

862

Tillfälle gör tjufven, lyckad och länge omtyckt
vådevill af K. I. Hallman (se denne, sp. 1138),
uppf. f. g. 1783 på Ulriksdals slott.

Tillgren, Josua, läkare, akademisk lärare,
medicinsk författare, f. 11 sept. 1881 i Stockholm,
blef student 1899, med. kandidat 1903, med. licen-
tiat 1908 och promoverades till med. d:r 1916, allt
vid Karolinska institutet i Stockholm. Efter åt-
skilliga amanuens- och underläkarförordnanden
blef T. biträdande lärare i medicin vid Karol.
inst. 1913, marinläkare 1914, extra assistent vid
statens bakteriologiska laboratorium 1914, klinisk
laborator vid Serafimerlasarettet 1915 och docent
i medicin vid Karol. institutet s. å. Han blef
öfverläkare vid Provisoriska sjukhuset 1919 och vid
med. afd. af Maria sjukhus 1924, båda i Stock-
holm. T. är bemärkt i flera sociala sammanslut-
ningar, särskildt inom nykterhetsrörelsen och den
kulturella ungdomsrörelsen; i Föreningen för invär-
tes medicin blef han redaktör för dess förhandlingar
1917 och sekreterare 1920. 1920 blef han led. af
influensakommittén. - T. har utgett ett 40-tal
vetenskapliga arbeten inom olika delar af me-
dicinen, framför allt inom den praktiska medi-
cinen. C. S-g.

Tillier [tilie’], C l au d e, fransk författare, f.
1801 i Clamecy, d. 1844 i Nevers, var först lärare,
sedan redaktör. Hans hembygdsroman Mön onde
Benjamin (1842; "Onkel Benjamin", 1920) är ett
betydande, humoristisk-satiriskt verk med ypper-
liga allmogealkildringar och satir öfver domare,
präster och landtadel. T:s Ouvres complètes ut-
kom 1846. B-n B.

Tillit, Tillitsteori. SeAftal. Suppl.

Tillit, geol., namn på moränbildningar, vanligen
hårdnade bergarter, härrörande från istider äldre
än den kvartära. Namnet härledes från ett skotskt
lokalnamn till för bottenmoränbildningar, väsent-
ligen moränlera, men af ven morängrus. - Om
tilliters förekomst se Istiden. Suppl., sp.
703. K.’A. G.

Till-landning, geol. Se Upplandning.

Tillman, John Henrik, läkare, f. 8 sept.
1869 i Stockholm, med. licentiat 1899 och med.
doktor 1910 vid Karolinska institutet, var 1901-14
öfverläkare vid österåsens lungsotssanatorium och
är sedan 1914 öfverläkare vid Malmöhus läns och
Malmö stads sanatorium Orup. Han har skrifvit
bl. a. Om Koch’s gamla tuberkulin vid kronisk
lungtuberkulos ur praktisk-diagnostisk synpunkt
enligt nyare erfarenhet (doktorsafh., 1910).

*Tillmanns, R. H., lämnade professuren 1919.

Tillståndsbevis. Se Hinderslöshetsbe-
v i s. Suppl.

Tillträde af afträdd egendom. Se Urarfva.

Tillväxtfaktorer, fysiol. kem. Se Vitami-
ner. Suppl.

Tilläggsafvittring. Se Af vi t trä 2. Suppl.

* Tilläggsskatt kallas skatt, som uttages som ett
slags tillägg till tidigare utgående skatt, såsom
fallet var exempelvis 1918 med det för det då
löpande budget- och kalenderåret beslutade tilläg-
get på inkomst- och förmögenhetsskatten, hvilket
uttogs som tilläggsskatt utöfver den ord. inkomst-
skatten och den af 1917 års riksdag för 1918 be-
slutade extra inkomst- och förmögenhetsskatten (se

d. o. Suppl.). Se äfven Bevillning, sp. 193,
och Statsanslag, sp. 1073. E. F. K. S-n.

*Tilsit är nu gränsstad till det Litauen numera
tillhöriga Memelområdet.

Tilskueren, dansk månatligen utkommande tid-
skrift, uppsatt 1884 af N. Neergaard, sedan redi-
gerad af bl. a. M. Galschiöt (1893-1900),
Y. Vedel (1901-07) och P. Levin (fr. o. m.
1910). P.E-t.

Timan, klippa i Hanöbukten, i farleden till
Sölvesborg, med en 1908 uppförd, 1921 ändrad
blixtfyr med 4:e ordningens lins på 56° O7 587/ n.
br. och 14° 34’ 36" ö. Igd fr. Gr. Agaljus. E. A-t,

*Timbuktu hade 7,219 inv. 1921. Det tillhör nu
kolonien Sudan i Franska Väst-Afrika och är station
på flygrouten Dakar-Gao. Den iranska transsaha-
rabanan skulle från Algeriet gå till T. Under de
senaste åren har T. varit målet för flera auto-
mobilexpeditioner genom Sahara (jfr d. o. Suppl.).

O. Sjn.

*Times, The. Lösnummerpriset sänktes af
lord Northcliffe till l penny, men höjdes under
Världskriget till l1/? penny, 2 och 3 pence för att
sedan åter sänkas till 2 pence. Efter Northcliffes
död, 1922, öfvergick "Times" till ett nytt egar-
aktiebolag, i spetsen för hvilket trädde en represen-
tant för den gamla egardynastien, John Wal-
ter (f. 1873), fäst vid Times sedan 1898, först
som korrespondent i olika länder, sedan 1910 som
förvaltningsrådets ordf. I tidningens högsta led-
ning inträdde vidare sir Campbell Stuart och en
af de största aktieposternas innehafvare. major J.
J. Astor (bror till lord Astor). "Times" hade
1925 en upplaga på omkr. 190,000 ex. V. S-g.

Timisoara [timijåa;ra], stad. Se Temesvár
(äfven i Suppl.).

Timjankamfer, kem. farm. Se Ty m öl.

Timmerkoja. Se Skogsafverkning, sp.
1048-49.

Timmermans, Felix, flamsk författare, f. 5
juli 1886 i Lier, nära Antwerpen. T. är en origi-
nell, typiskt flamländsk skildrare, som blifvit myc-
ket populär genom sina af hembygdsmust fyllda
arbeten, af hvilka må nämnas Pallieter (1916;
sv. öfv. 1925), Het kindeken Jezus in Vlaanderen
(1917; "Jesusbarnet i Flandern", 1924),. De zeer
schoone uren van juffrouw Symforosa (1917), Bou-
dowyn (1919; djurdikt med flamsk tendens) och
Anna Marie (1921). H-n B.

*Timmermansorden. Ett nytt ordenshus, in-
vigd t i dec. 1923, har orden låtit uppföra på Eriks-
bergsområdet efter ritningar af prof. I. G. Clason
(se afbildning af byggnaden å pl. I, fig. 4, till art.
Stockholm. Suppl.).

*Timok. l-2. Genom gränsreglering efter
Världskriget har ett mindre område ö. om floden
Timok tillfallit Jugo-Slavien, hvarför länet T. nu
har en areal af 3,322 kvkm. med 135,048 inv.
(1921). O. Sjn.

* Timrå tillhör sedan 1925 Njurunda, Sköns och
Ljustorps tingslag. 7,740 inv. (1926). T. bildar
nu ett pastorat i Sundsvalls kontrakt, Härnösands
stift. _ E. A-t.

Tinayre [tinarr], M are el le, fransk författa-
rinna (f. 1872), änka efter målaren Ju lien T.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free