Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 873-874 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tinkalcit ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Bömiskt landskap (med berget Blanik).

Fig. 3. Bömisk borg (Pürglitz).

Fig. 4. S:t Ivan am felsen (vid Beroun).

granitbergen Höga Tatra (tjech. Vysoké Tatry) med
Gerlsdorfer spitze (2,663 m.) och Rysy (2,503 m.).

Fig. 5. Höga Tatra (i slovakiska Karpaterna).

Söder därom ligger Låga Tatra (tjech. Nízké
Tatry) med Djumbir (2,045 m.) och norrut ett
karstartadt område, Demänovské jeskyně (Demänovska
droppstenshålorna). Det egentliga Slovakiska
Karst står i s. ö. i förbindelse med det på
nyttiga mineral rika slovakiska Erzgebirge (tjech.
Slovenské Krušnohoří), hvilket bildar södra delen af
Karpaternas mellanzon. Den tredje, af yngre
eruptiva bergarter bestående zonen af Karpaterna
utlöper i södra Slovakien i Šťavnicabergen och österut
i Prešov-Tokajer-bergskammen.

Lågländer förekomma i T. längs floderna, såsom
längs Elbe, vid mellersta och nedre Morava, vid
nedre Dyje (Thaya) och Svratka (Schwarzava), vid
Donau och vid Theiss (en del af det stora ungerska
låglandet).

Floderna – med undantag af Donau, som
får tillflöde från Alpernas glaciärer – lida på
sommaren i allmänhet af vattenbrist. Präktiga sjöar
förekomma i Tatra-bergen (t. ex. Štrbské Pleso,
Popradské Pleso, Hincovo Pleso) och i
Böhmerwald (Jezero Plekenštejnské, Černé, Čertovo).
Tatra-sjöarna äro af glacialt ursprung, likaså
sannolikt äfven sjöarna i Böhmerwald. Två tertiära
bäcken i Syd-Böhmen, Budějovice- och
Třeboň-bäckena (ty. Budweiser becken och Wittingauer
becken), förete vidsträckta dammar, som äro
bekanta för sin fiskrikedom och dammkultur
(Rožemberk-dammen, Svět och Bezdrev).

Klimatet i T. bildar till följd af landets
geografiska läge i viss mån en öfvergång från det
milda västeuropeiska klimatet till det östeuropeiska
och närmar sig mera det senare. Torka eller
öfverflöd på regn förekommer sällan. I medeltal
uppgår årsnederbörden till 640 mm.; i bergen regnar
det dock rikligare, upp till 1,400 mm. per år.
Västanvindarna öfverväga och medföra mycken
fuktighet. Nederbörden fördelas på alla årstider, men
når sitt maximum under sommarmånaderna. Detta
klimat är mycket förmånligt för jordbruk, särskildt
för odling af sockerbetor. – Årliga medeltemperaturen
uppgår i v. till 8,5° C, i Prag till
9,2°, i södra Mähren och Slovakien är den något
högre, i bergstrakterna åter betydligt lägre (Sněžka
0° C, Gerlachovka 6,6° C). Temperaturskillnaderna
tilltaga från v. till ö. Sålunda är medeltemp. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>