Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 875-876 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjecho-Slovakien ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prag 19,3° i juli och –1,2° i jan., i Užhorod
(Ungvár) 19,6° i juli och –3,2° i jan.

Växtvärld och jordbruk. Bergen i T.
äro till största delen bevuxna med skogar, hvilka
i v. utgöra nästan en tredjedel, i mellersta delen
af republiken en tredjedel och i Karpato-ryska
området hälften af arealen. Man odlar i af naturen
mindre gynnade områden hafre, råg och potatis,
i fruktbarare trakter korn, hvete, humle och
sockerbetor. Längs floderna sträcka sig band af gröna
ängar. Vid Moldaus inflöde i Elbe samt i Mähren
och Slovakien finnas vinberg. Omtyckta äro
kålväxter, ärter, lins och morötter. Vicker, klöfver
och allehanda kreatursfoder odlas öfverallt, majs
endast i s. Lin, hampa och vallmofrön
exporteras. Tobak odlas i Slovakien, men bättre
tobakssorter importeras. Den bördigaste åkerjorden
ligger i Mähren, där den upptar mer än hälften (51,93
proc.) af hela arealen. I Böhmen utgör åkerjorden
47,31 proc., i Slovakien 38,06 proc. och i
Karpato-ryska området blott 17,56. Endast 4,62 proc. af
landets hela areal äro helt ofruktbara. – Plommon,
äpplen och päron växa under gynnsamma förhållanden
i hela riket. De bättre sorterna säljas färska,
de öfriga bearbetas i fruktfabriker till marmelad
samt till fruktvin och andra drycker.

Med jordbruk syssla i v. omkr. 35 proc., i
mellersta T. 41 proc., i ö. 61 à 70 proc. af
befolkningen. De västra och mellersta delarna ha
därvid hunnit längre i utvecklingen än de östra.
På slätterna vid Elbe, i Mähren och i Slovakien
begagnar man sig af teknikens moderna framsteg,
jordbruksmaskiner, förädladt utsäde,
konstgödselmedel o. s. v. I bergstrakterna och de östliga
landsdelarna bedrifves jordbruket mera primitivt,
emedan bönderna där äro fattigare och stå tillbaka
i bildningshänseende. – Landtbruksskolor af olika
slag sörja för jordbrukarutbildningen, och för
högre studier finnas högskolor och akademier. De
viktigaste landtmannaprodukterna samt jordens
fördelning efter växtslag, allt 1925, framgå af
följande öfversikt:

Produkter	Areal i har	Skörd i deciton
Hösthvete	554,736	9,032,283
Vårhvete	63,116	921,427
Spält	198	–
Höstråg	823,117	13,295,741
Vårråg	23,889	260,009
Höstkorn	3,923	64,636
Vårkorn	690,210	11,242,383
Hafre	837,955	11,691,792
Blandsäd	15,162	200,877
Majs	156,746	2,738,124
Hirs	6,340	–
Bohvete	2,452	–
Summa sädesslag	3,177,844	49,447,272
Ärt- och baljväxter	180,888	–
Lin	24,755	277,132
Hampa	11,704	159,559
Humle	10,218	65,385
Tobak	5,402	(1924) 57,697
Öfriga industriväxter	11,964	–
Potatis	639,554	74,985,964
Sockerbetor	307,448	90,748,036
Summa	4,369,777
Morötter	2,839	–
Öfriga rotfrukter	126,420	–
Kål	24,036	–
Gurkor	2,997	–
Lök	2,331	–
Foderväxter	1,157,919	–
Öfriga kulturväxter	8,824	–
Träda	215,386	–
Summa odlad jord	5,910,529	–

Härtill komma 16,695 har vinplanteringar, som
1924 afkastade 261,743 hl. vin.

Djurvärld och boskapsskötsel.
Harar, kaniner, rådjur, räfvar, rapphöns och
vaktlar äro numera mycket sällsynta i tätt befolkade
områden. I obebodda trakter bland Karpaterna
lefva vildsvinen i frihet; eljest skyddas de liksom
hjortar och dofhjortar i djurgårdar. Vid särskildt
stark köld våga sig ofta de numera nästan utdöda
vargarna och björnarna ned till Karpaternas
bergsbyar. Där ser man äfven gemser och murmeldjur
samt örnar. Vattenfåglar, såsom storkar, fiskmåsar,
grå häger, vildgäss och änder, uppehålla sig
som ständiga gäster vid dammarna i Böhmen.

Ehuru större delen af T:s mark upptages af
åker, foderväxter odlas endast på en mindre
del och betesmarkerna äro otillräckliga, så
bedrifves dock en omfattande boskapsskötsel (mest
nötkreatur och svin). Slaktdjuren fodras
öfvervägande med konstprodukter, melass och draf, som
bli öfver vid sockerfabrikernas och bryggeriernas
produktion af socker och öl. Sådana med
konstfoder uppfödda slaktdjur äro t. o. m. af bättre
kvalitet än de, som fått naturfoder. För öfrigt
förbättras boskapsrasen genom inköp af ädla
afvelsdjur från utlandet och dessas korsning med den
inhemska rasen. För hästafvelns förädling sörjes i
statens stuterier. Får uppfödas särskildt i
Karpaterna. Ägg exporteras. Biodlingen är rätt
obetydlig, liksom äfven fiskodlingen i dammarna.
Kreatursstocken 1921 var 590,687 hästar (arméns
ej inbegripna), 4,376,765 nötkreatur, 985,526 får,
1,220,752 getter och 2,052,687 svin under 1 år.

Bergshandtering. Republiken T. är
synnerligen rik på kol och står i den europeiska
kolproduktionens förgrund, särskildt i fråga om
brunkol (205 mill. deciton 1924). I Ostrau- och
Karwin-reviren försiggå nästan 2/3, i Kladno och Pilsen
1/4 af hela stenkolsproduktionen. Brunkolsgrufdriften
i reviren Eger och Teplitz (tjech. Cheb-Most och
Teplice) samt vid Falkenau, Kyjov och Handlova
är vida större än stenkolsgrufdriften. – Grafit
erhålles vid Krumlov, petroleum vid Gbel, men
största delen af konsumtionsbehofvet täckes dock
genom införsel från utlandet. Mäktiga kaolinlager
i trakten kring Karlsbad och Pilsen lämna
råvaran till porslinsindustrien, och kalksten, som ymnigt
förekommer på en mängd orter, nyttjas vid
cement- och kalkindustrierna. – Järnmalmsförbrukningen
inom järnindustrien är trots årlig betydande
produktion så stor, att man måste importera
järnmalm från Steiermark och Sverige. De största
järnverken ligga i Vitkovice i Ostrau-kolbäckenet
(jfr Witkowitz och fig. där.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>