Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 883-884 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjecho-Slovakien ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7. Folktyper från Eger-trakten (nordvästra Böhmen).

Fig. 8. Folktyper från sydöstra Böhmen.

Fig. 9. Bondgosse från östra Böhmen.

Fig. 10. Tjech.

Fig. 11. Tjechiska kvinnor.

Dessutom finnas ett fåtal polacker (0,8 proc.) samt
rumäner, zigenare och judar (tillsammans 1,60 proc.).
I fig. 7–14 visas några folktyper och landtliga
bostäder i T. (jfr äfven fig. i art. Mähren).
E. A-t.

Religion. Enligt 1921 års folkräkning
uppgingo då den romersk-katolska kyrkans medlemmar
till 10,384,833, grekiska och armeniska katoliker
voro 555,543, protestanter 990,319, medlemmar af
tjecho-slovakiska kyrkan 525,333, judar 354,342,
ortodoxa 73,097, till andra trosbekännelser
hörande 25,198 samt konfessionslösa 724,507. Dessa
siffror ge emellertid ej en fullt exakt bild af nu
(1926) rådande religiöst kyrkliga förhållanden i
T., i det att dels den tjecho-slovakiska kyrkan
sedan 1921 vuxit till omkr. 800,000 medlemmar,
hufvudsakligen genom massutträde ur den
romersk-katolska kyrkan, dels förskjutningar inträffat äfven
inom andra kyrkosamfund i samband med den
religiöst kyrkliga nydaning, som i T. alltjämt
pågår sedan Världskriget.

Vid Världskrigets utbrott var den
romersk-katolska kyrkan ännu den i T. förhärskande, men den
saknade bland de tjechiska folkelementen nationell
prestige, beroende ej minst därpå, att gångna
tiders nationalhjältar antingen såsom Hus och Žižka
stått i öppen fejd mot Rom eller ock såsom
Comenius och Chelčický tillhört protestantiska
konfessioner. Den tvångskatolisering, som följde slaget
på Hvita berget (1620), hade mångenstädes ej gått
synnerligen långt ned på djupet. Starka frisinnade
strömningar, ofta förbundna med
tjechisk-nationalistiska, förmärktes bland det lägre katolska
prästerskapet, och det högre prästerskapets intima
förbindelser med den habsburgska makten hade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>