Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjecho-Slovakien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformkraf tillbakavisats, 8 jan. 1920 i Smihov beslöt
bilda en själfständig tjecho-slovakisk kyrka.
Denna erkänner de sju första allmänna kyrkomötena
och särskildt bekännelseskriften
Niceno-konstantinopolitanum samt ansluter sig till traditionerna
ej blott från nationalhelgonen Cyrillus och
Methodius, utan äfven från Johan Hus. Celibatet
erkännes ej, gudstjänster firas på modersmålet; vid
nattvarden doppas hostian i vinet; full frihet medges
åt vetenskapen. Den nya kyrkans bekännelse är
sammanfattad i en 1922 uppsatt katekes. Dess
organisation är utåt episkopal, men inåt
genomgående demokratisk. Församlingarna, som förvaltas
af presbyterier, liksom kyrkoherden valda af alla
myndiga församlingsmedlemmar, äro sammanslutna
i 4 stift, styrda af stiftsråd, bestående af 12 jämte
biskopen valda medlemmar (5 präster och 7
lekmän). Biskoparna och vice-ordförandena i
stiftsråden bilda ett i Prag sammanträdande
generalråd. Valda ombud bilda en generalförsamling,
som är kyrkans lagstiftande korporation. I
början skedde ett visst närmande till Jugo-Slaviens
grekisk-orientala ("pravoslava") kyrka, men af
större betydelse tyckes anslutningen till
husitismen vara, och gemensamma möten hållas ibland
med de bömiske bröderna. Kyrkan anses bilda
ett själfständigt patriarkat med biskopen af Prag
som innehafvare af den högsta värdigheten inom
kyrkan. (Biskop Karel Farský af Prag deltog 1925
i Allmänkyrkliga konferensen för praktisk
kristendom i Stockholm.) S. å. räknade tjecho-slovakiska
nationella kyrkan omkr. 800,000 medlemmar (de
fleste kommo från romersk-katolska kyrkan, några
emellertid från gammalkatolikerna och andra
samfund) och hade byggt ett 50-tal nya kyrkor.
Tjecho-slovakiska staten erkände 15 sept. 1920 det nya
kyrkosamfundet och godkände 15 okt. s. å. dess
statuter, men till staten intar denna kyrka en
fullt fri ställning och aflönar t. ex. själf sina
präster. Den har vunnit anslutning särskildt i
småborgerliga kretsar och bland arbetare (i synnerhet
af nationalsocialistisk politisk åskådning).
Den romersk-katolska kyrkan i T. förlorade åren
efter 1918 års omhvälfning i medlemsantal ej blott
genom tillkomsten af den tjecho-slovakiska nationella
kyrkan, utan äfven genom massutträde åt andra håll,
främst till den stora gruppen helt konfessionslösa;
det har beräknats, att omkr. 2 mill. personer
sålunda lämnat den romersk-katolska kyrkan i T.
Denna omfattar dock alltjämt omkr. 75 proc. af
republikens invånarantal och uppges i samband med
minskningen i medlemsantal ha fått en fastare och
enhetligare organisation. Det romersk-katolskt
klerika folkpartiet spelar i parlamentet en rätt
betydande roll. – Den grekisk-ortodoxa kyrkan har
sina flesta anhängare bland den ukrainska
(rutenska) befolkningen i Karpato-ryska området. Den
serbiska ortodoxa kyrkan har på de senaste åren
äfven sökt finna fotfäste på tjecho-slovakisk mark
och företrädes där af en biskop. – T:s
protestanter äro splittrade i en mängd smärre
kyrkosamfund; delvis beror det stora antalet på de
nationella motsättningarna. En tysk-evangelisk kyrka i
Böhmen och Mähren organiserades 26 okt. 1919
med 57 moder- och 5 dotterförsamlingar, i
Slovakien ha till därvarande evangeliska kyrka af
Augsburgiska bekännelsen anslutit sig några smärre
tyska och magyariska evangeliska samfund. I
Böhmen och Mähren finns en tysk evangelisk kyrka,
österut ett polskt kyrkosamfund af Augsburgiska
bekännelsen, i Slovakien en liten magyarisk reformert
kyrka. Bland smärre tjechiska evangeliska
kyrkosamfund märkas Brödraförbundet (Jednota bratrska’),
tjechiska brödraförbundet (Jednota ćeskobratrska’),
Chelčickýs baptistförbund (Baptistska Jednota
Chelčického) samt metodister och kongregationalister.
Det förnämsta evangeliska kyrkosamfundet – om
man frånser den en särställning intagande
tjecho-slovakiska nationella kyrkan – är emellertid den
här ofvan nämnda tjechiska (bömiska) brödernas
evangeliska kyrka. Kristliga föreningar af unga
män ("YMCA") och af unga kvinnor ("YWCA")
bildades i T. efter kriget af amerikaner och blefvo
snabbt nationaliserade; de arbeta i
interkonfessionellt förmedlande syfte. Små samfund af
gammalkatoliker och swedenborgare finnas äfven, liksom
unitarier, teosofer och antroposofer (af Steiners
åskådning). – Judarna voro 1922 organiserade i
405 församlingar, hvaraf 197 i Böhmen, 50 i
Mähren, 11 i f. d. österrikiska Schlesien, 217 i
Slovakien och 30 i Karpato-ryska området. – Med 1918
års omhvälfning upphörde romersk-katolska kyrkan
att vara statsreligion i de områden, som nu bilda
T., och staten intar officiellt en neutral ställning
till de religiösa samfunden. – Litt.: E. Rádl, "La
question religieuse en Tchécoslovaquie" (Prag,
1922), och F. Hrejsa, "Tjechoslovakiens nya
kyrkoutveckling" (i "Kyrkohist. årsskr.", 1923).
V. S-g.
Undervisningsväsen. I västra hälften
af staten är blott en obetydlig bråkdel af
befolkningen (2,3 proc.) okunnig i att läsa och skrifva.
Däremot finnas i den östra hälften, till följd af
ungerska regeringens sekellånga sträfvanden att
hålla befolkningen i en förtryck underlättande
okunnighet, betydligt flera analfabeter (27 proc. i
Slovakien, 45 proc. i Karpato-ryska området).
Sedan 1919 ha här upprättats 2,393 folk- och
borgarskolor med slovakiskt undervisningsspråk samt
90 slovakiska skolor med tyska och magyariska
parallellklasser, 746 magyariska, 105 tyska, 78
ruteniska och 8 magyarisk-tyska skolor. Dessa
besöktes af 259,000 slovakiska, 90,000 magyariska,
19,000 tyska och 117,000 andra elever. I
Karpato-ryska området upprättades 485 och i området
Hultschin (tjech. Hlučínsko) 38 nya skolor, öfverallt
har införts lagstadgad obligatorisk skolundervisning
för barn i åldern 6 till 12 à 14 år. Barn under 6
år kunna sändas till barnträdgårdar och barnhem;
1,200 sådana ha upprättats i skilda kommuner.
Efter att ha genomgått folkskolan kunna barnen vid
11 års ålder få inträde i borgarskolor eller
mellanskolor (8-klassigt gymnasium och realgymnasium
eller 7-klassig realskola). Vidare finnas många
yrkes- och handelsskolor.
F. n. (1926) finnas 3 tjechiska universitet: i Prag
(ett fullständigt med inemot 8,000 elever) samt i
Brünn och Bratislava (Pressburg). Ett tyskt
universitet i Prag har 3,000 elever. Dessutom ha
2 tjechiska och 2 tyska tekniska högskolor i Prag
och Brunn öfver 6,000 tjechiska och öfver 3,000
tyska elever. Till tekniska högskolan i Prag sluter
sig en handelshögskola. I Prag finnes en akademi
för de fria konsterna, musikkonservatorier finnas i
Prag och Brünn, en bergshögskola i Příbram, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
