- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
905-906

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tochigi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

905

Tochigi-Tofteryd

906

med ett folk, som de kalla ta-hia och som anses
vara identiskt med de antike författarnas dahae.
Det är möjligt, att det senare är endast ett äldre
namn. Tocharerna lefde omkr. Kristi födelse i
Baktrien, hvilket efter dem fick benämningen T o-
charistan. - De tochariska fynden voro nästan
uteslutande skrifna på den indiska brähmiskriften,
och, eftersom de till stor del utgjordes af öfversätt-
ningar från kända buddistiska skrifter, förelåg in-
gen egentlig svårighet att dechiffrera dem. Det språk
man fann förelåg icke förut upptecknadt, och de,
som först sysslade därmed, gissade, att det var nå-
got slags urtibetanska. Det visade sig emellertid
snart, att språket tillhörde den indoeuropeiska
språkfamiljen och inom detta intog en egendomlig
ställning. Man plägar nämligen indela det indo-
europeiska urspråket i 2 urdialekter, från hvilka
härstamma å ena sidan de s. k. cewtwm-språken
(t. ex. grekiska, latin, germanska språk), å andra
sidan de s. k. saíem-språken (t. ex. persiska, indo-
ariska och slaviska språk). Man ansåg, att de för-
ra utgjorde en västlig, de senare en östlig gren
af urindoeuropeiskan. Nu var tochariskan otviível-
aktigt ett cewíwm-språk. Ja, det har från ett par
håll rent af påståtts, att det vore en gren af det
västligaste af alla centwra-språk, keltiskan. Och
t. o. m. en auktoritet sådan som H. Pedersen, hvil-
ken visserligen af visar denna tanke, ställer dock
tochariskan, jämte hetfcitiskan (se Hettitiska
språket. Suppl.), i närmare beröring med kel-
tiskan. Denna omständighet förnyade de tidtals gan-
ska lifliga debatterna om det indoeuropeiska ur-
hemmet. Åtskilliga forskare började åter luta åt
den gamla åsikten, att indoeuropéerna härstamma
från Asien. Tocharerna ha haft en stor betydelse
som förmedlare af den buddistiska kulturen till det
inre Asiens folk och framför allt till kineserna. Åt-
skilliga buddistiska termer i kinesiskan härstamma
från tochariskan, och af ven många andra asiatiska
språk ha tocharerna att tacka för viktiga kultur-
ord.

Tochariskan föreligger i 2 dialekter, hvilka man
plägar beteckna som A och B. Enligt de förnämste
kännarna af den förra, tyskarna E. Sieg och W.
Siegling, är det egentligen endast A, som förtjänar
namnet tochariska. B tycks ha haft en viss prioritet
framför A. På alla ställen, där denna uppträder,
finns den förra företrädd, medan B stundom upp-
träder ensam. De viktigaste A-fynden ha gjorts
af den tyska Turfan-expeditionen under von Le Coqs
ledning. B-fynden ligga hufvudsakligen i franska
händer, och fransmannen Lévi har försökt bevisa, att
B varit språket i den östturkestanska staden Kutscha.
I språkligt hänseende står B på ett äldre stadium
än A. I den förra dialekten finnas exempelvis beva-
rade de äldre diftongerna ai och aw, som i A of ver -
gått till e och o. I ljudutvecklingen förete de en
del likheter med vissa nordindiska språk.

Litteraturen om tochariskan föreligger hufvud-
sakligen i en serie tidskriftsuppsatser. Hufvudar-
bete, där öfrig litteratur citeras, är E. Sieg och
W. Siegling, "Tocharische sprachreste" (Berlin och
Leipzig, 1921, ännu ofullbordadt). Se f. ö. E. Li-
den, "Studien zur tocharischen sprachgeschichte"
(Göteborg, 1916), och H. Pedersen, "Le groupement
des dialectes indo-européens" (Köpenhamn, 1925).

H. Sd.

* Tochigi är enligt senaste uppgifter 6,448,48
kvkm., med 1,046,458 inv., 162 på l kvkm. (1920).

Tock, hufvudbonad. Se T o q u e.

*Tode, J. K. Se Johnsson, "J. C. T."
(1918) och "Köbenhavnske medicinske selskaber"
(1922). P-E-t.

Todorov [tå’-], Georg Stojanov, bulgarisk
militär, f. 1858 i Bolgrad (Bessarabien), blef officer
1879, deltog med utmärkelse i kriget mot Serbien
1885, var 1909 öfver-
ste och chef för 7:e
inf.-fördelningen, blef
1910 generalmajor och
förde som sådan på ett
framstående sätt sin för-
delning i de båda Bál-
kankrigen 1912-13.
S. å. blef han general-
inspektör för armén
och 1915 generallöjt-
nant. Under Världs-
kriget förde han 1915
2:a bulgariska armén
i Serbien och Mace-
donien och blef hö-
sten s. å. öfverbefälhafvare of ver en armégrupp
(2:a, 3:e och 4:e arméerna) på sydvästfron-
ten. Med denna besegrade han 10-12 dec.
s. å. orientarmén i slaget vid Värdar och dreí
denna in på grekiskt område. 1916-17 förde
han 2:a armén på Salonikifronten. S. å. blef han
general af infanteriet. Dec. 1917-aug. 1918 var
han chef för 3:e armén. I okt. 1918 efterträdde
han general Jekov som högste befälhafvare. Efter
vapenstilleståndet blef han adjutant hos konung
Boris III. I okt. 1919 erhöll han afsked. H. J-dt.

Todsen, Nanny I. L ar s en-. Se L ar s en.
Suppl., sp. 77 och Tillägg.

Tofft, Lars, präst, f. l nov. 1853 i Bäreberg,
Skaraborgs län, student i Uppsala 1876, prästvigd
1882, komminister i Lidköping 1900, kyrkoherde
i Slöta 1911 och sedan 1922 kontraktsprost i Var-
tofta kontrakt, har vid alla från 1908 hållna kyrko-
möten varit prästerligt ombud för Skara stift. Han
har ock tillhört centralstyrelsen för Allm. sv. präst-
föreningen alltsedan dennas bildande. T. har
utgett smärre teol. och biografiska skrifter. E. N. S-g.

Toffteen, O A., har under senaste åren kallat
sin skola The academic institute. Han har samti-
digt uppehållit en omfattande íöreläsningsverksam-
het i religionshistoriska och psykologiska ämnen.
Utom ett antal smärre skrifter har han utgett
A forgotten religion (1926), hvari han framställer
en hypotes, att Jesus ej var jude, utan af gotisk
härkomst. Två större arbeten (The daughter of
Pharaoh och Biblical psychology of sex) föreligga
färdiga i manuskript. O. A. L-r.

*Tofta. - 5. (T o f t,a h o l m) Fideikom-
missnaturen upphörde 1920, och godset försål-
des till Blankaholms a.-b. Det tillhör nu med
underlydande gårdar 225/s mtl, med en areal af
7,500 har och ett tax.-v. af omkr. l mill. kr.,
Strömsnäs bruks a.-b. O- Sjn.

* Tofteryd bildar nu ensamt ett pastorat i Yäxjö
stift, östbo kontrakt, sedan Byarum och Bonstorp
l maj 1922 aískilts från T. till eget pastorat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free