Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tochigi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Toluol-Tonalepasset
912
och välbalanserade läggning och hans ljusa optimis-
tiska grundsyn bidraga ytterligare att göra honom
till den mest sympatiska gestalten inom ögonblickets
ryska litteratur. Hans speciella område var från
början den ryska godsegarklassens lif, från hvil-
ket han under åren före revolutionen gaf många
målande, ibland godmodigt humoristiska skildrin-
gar, i hvilki han samtidigt tecknar de yppersta
bilder af genuin rysk natur från trakterna bortemot
Volga. Kort efter revolutionen gick han i lands-
flykt. Fastän han till hela sitt psyke är mera
genomrysk än de fleste emigrationsförfattarna,
medförde emigrationen icke för honom som för fler-
talet af dem en afmattning i inspiration och pro-
duktionsförmåga; under loppet af några år skref
han en hel rad arbeten, åt hvilka t. o. m. den
bolsjevikiska kritiken skänkt allt erkännande.
Främst står det stora Chozidenije po mukam
(Vandringen genom skärselden, 1921). Det är
första delen af en planlagd trilogi med ämne från
ryska revolutionen och ger en åskådlig bild af den
ryska intelligensens lií före kriget och under krigs-
åren före revolutionen; det är fullt af fina och
skarpa iakttagelser och skickligt tecknade gestalter
och utgör en lofvande upptakt till ett verkligt
betydande revolutionsepos. Vidare märkas dramat
Ljubov, kniga zolotaja (Kärlek, en gyllene bok,
1922), en graciöst och skälmskt skildrad kärleks-
idyll från Katarina II:s tid, romanerna Djetstvo
Nikity (Nikitas barndom, s. å.), en frisk och
fängslande skildring af författarens egen uppväxt-
tid på det gamla ryska godset, och Aelita (1923;
"Kesan till Mars", 1924), en fantastisk och spän-
nande aíventyrsroman, förlagd till Mars och skil-
drande den af ven där pågående revolutionen, i
hvilken författaren med dråplig effekt låter en
genuin rysk soldat taga del vid de öíverkultiverade
Marsbornas sida. Så småningom har T. närmat
sig bolsjevikerna; efter att en period ha bott i
Paris blef han en tid medarbetare i en bolsjevi-
kisk tidning i Berlin och flyttade sedan öfver till
Moskva; under det att hans föregående alster
under revolutionstiden publicerades i emigrations-
pressen, placerade han "Aelita" i den bolsjeviki-
ska litteraturtidskriften "Krasnaja Nov." Efter
återkomsten till Moskva skref T. bl. a. (tills, med
P. Sjtjogolev) två pjäser: Kejsarinnans samman-
svärjning (1924), en historisk legend om kejsarin-
nan Alexandras plan att störta Nikolaus II från
tronen och dit upphöja sin son Aleksej, samt Azév
(1926), en skildring af lif vet i Ryssland före den
första revolutionen 1905, där provokatören Azev
(se d. o. Tillägg) spelade sitt dubbelspel. I sv.
öfv. finns också "Halte herrn" (1924). 7 o. 9. A.Kgn.
*Toluol. På grund af toluols stora betydelse som
råmaterial för tillverkning af trinitrotoluol (se d. o.)
och andra sprängämnen tillvaratages toluol numera
omsorgsfullt vid gas- och koksverken genom rågasens
tvättning med svårflyktiga tjäroljor. K. A. V-g.
*Tomas Simonsson. Se E. Hjärne, "Biskop
T:s av Strängnäs visa om striden för Sveriges fri-
het" (i "Hist. tidskr. för Finland", IV, 1919).
Tomásik [tåma’Jtjik], Sam o. Se Hej, S l o-
v a n é. Suppl.
*Tomaszow är numera beläget i polska vojevod-
skapet Lódz. 28,276 inv. (1921). T. besattes un-
der Världskriget af tyskarna 4 okt. 1914, men åter-
togs af ryssarna l nov. s. å. Under de allierades
andra offensiv i Polen på senhösten s. å. återeröf-
rades T. af tyskarna i början af dec. och ingick
sedan i tyska fronten under vintern samt förblef
i tysk ego till fredsslutet. Jfr Världskriget,
sp. 176, 177 och 179. n. J-dt.
Tomaszów [tåma^of], stad i polska vojevodska-
pet Lublin, vid Wieprz, 30 km. s. om Zamosc.
8,466 inv. (1921). Under Världskriget öfverrump-
lades 21 aug. 1914 en i T. inkvarterad rysk kav.-
fördelning af en österrikisk och drefs på flykten,
hvarefter österrikarna besatte staden, hvilken dock
i början af sept. återtogs af ryssarna. 29 juni 1915
återeröfrades T. af österrikarna och förblef sedan
i dessas besittning till fredsslutet. Jfr Världs-
k r i g e t, sp. 174, 175 och 189. H. J-dt.
"Tomback. SeKödmetall. Suppl.
’Tomelilla inträdde l j an. 1921 i utöfning af
köpingsrättigheter. Areal 276 har, hvaraf 37 har
i Ullstorps och 239 har i Tryde socken. 2,333
inv. (1925). T ax.-v. å bev.-skyldig fastighet har
kraftigt ökats, till 6,683,900 kr., hvaraf 486,000
kr. för jordbruksfastighet, liksom den bev.-tax.
inkomsten, till 2,42 mill. kr., samt den borgerliga
kommunens tillgångar, 205,510 kr., och skulder,
198,274 kr. (1924). Af banker finnas nu förutom
sparbanken af ven Lantmannasparbanken samt afd.-
kontor af A.-b. Jordbrukarbanken och A.-b. Syd-
svenska banken. Sydöstra Skånes folkhögskola om-
fattar manlig och kvinnlig hufvudkurs, fristående
kvinnlig kurs och landtmannaskola. E. A-t.
Tomfjäll, bot. SeYtteragnar.
Tomma (T o mö), en 48,36 kvkm. stor bergig ö,
n. om mynningen af Ranfjorden, Nordland fylke,
Norge. Tomskjevla, på norra delen af ön, är
912 m. hög. På sydspetsen ligger den gamla
storgården Husabö med kapellkyrka. 446 inv.
(1920). K. G. G.
*Tomsk. 1. T. är nu blott en krets i ryska
Sibiriska området, som tills, med Narymområdet
omfattar 277,500 kvkm. med 628,900 inv. (1923).
- 2. Staden T. har omkr. 75,700 inv. A. de R.
*Tomt är, enligt uttryckssättet i en lag 13 maj
1921 - som i flera punkter ändrat reglerna om
tomt i 1917 års lag om fastighetsbildning i stad
- icke blott hvad som "bildas administrativt ge-
nom tomtindelning" (se hufvudarbetet), utan äfven
"rättsligen bestående tomt", d. v. s. fastighets-
enhet i privaträttslig mening: något som kan vara
föremål för särskild eganderätt, särskildt för sig
intecknas o. s. v. För uppkomst af rättsligen be-
stående tomt kräfves viss åtgärd af egaren och i
en del fall ytterligare medgifvande af rätten, af-
seende den nya tomtens införande å eget upplägg
(eller åtminstone eget rum å upplägget) i tomt-
boken (se d. o.). C. G. Bj.
* Tomteboda. Där ligger sedan 1912 en stor
ämbetsbyggnad ("Stora kontoret"), inrymmande
Statens järnvägars kontrollkontor, Statens järnvä-
gars biljett- och blankettkontor samt Statens järn-
vägars statistiska kontor, tillsammans omkr. 200
rum (däraf 16 stora salar), hvari arbeta omkr. 500
personer. (Uppgiften om ångslupsförbindelsen med
Stockholm utgår.) E- A-t.
Tomö. Se Tomma. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
