Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tournai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gränserna äro ännu (1926) ej fastställda annat än i
största allmänhet: i n., mot Syrien, floden Jarmuk,
Hedjasbanan och en rät linje från s. v. till n. ö. i
riktning mot Abu Kemal (34° 27’ n. br., 40° 56’
ö. lgd fr. Gr.), vid Eufrat; i v., mot Palestina,
Jordan och midtlinjen af Döda hafvet, från n. till
s.; i s., där T. har tillträde till Röda hafvet några
km. s. om Akaba, är gränsen mot Hedjas och Nedjd
obestämd liksom i ö., mot Irak. Arealen
uppskattas till omkr. 42,000 kvkm. och invånarna
till omkr. 240,000, af hvilka omkr. 220,000 äro
muhammedanska och 10,000 kristna araber samt
10,000 kaukasier, hufvudsakligen tjerkesser, som af
turkiska regeringen förflyttats dit efter
rysk-turkiska kriget 1877–78. Landet är till största delen
öken med undantag af en smal sträcka mellan
Jordan och Hedjasjärnvägen, där jordbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Bland
naturtillgångar märkas stora, ehuru ännu ej bearbetade,
lager af fosfat. Soda finns i Döda hafvet och
mineralolja troligen i södra T. Automobilväg går mellan
hufvudstaden Amman (omkr. 5,000 inv.), vid
Hedjasbanan, och Jerusalem, och Hedjasbanan ligger
mellan Dera och Maan hufvudsakligen på T:s
område. Luftrouten Kairo–Bagdad går öfver landet
från v. till ö., och aerodrom finns i Amman. –
Statsinkomsterna beräknades 1924–25 till 217,000
egyptiska pd, hvartill kommer bidrag från
Storbritannien (150,000 egyptiska pd 1923–24).
Landets härskare är emiren Abdullah Ibn
Hussein, andre son till konung Hussein af Hedjas och
äldre broder till konung Feisal af Irak. Litt.: S.
Erskine, "Trans-Jordan" (1924). E. A-t.
*Transkaspiska provinsen finnes ej längre som
administrativ enhet, utan området är uppdeladt på
de tre sovjetrepublikerna i Turkestan (jfr d. o.
Suppl.) samt Kazakska autonoma socialistiska
sovjetrepubliken. O. Sjn.
Transkaukasiska federativa demokratiska
republiken, en republik omfattande Transkaukasien
med Armenien, Georgien och Aserbeidjan,
upprättad i sept. 1917 och proklamerad själfständig i
april 1918, men redan i maj s. å. upplöst,
hvarefter de olika områdena snart blefvo egna
sovjetrepubliker, som i mars 1922 sammanslötos till
Transkaukasiska socialistiska federativa sovjetrepubliken
(se d. o. Suppl.). Jfr Armenien, Georgien
samt Ryssland, alla i Suppl. O. Sjn.
Transkaukasiska socialistiska federativa
sovjetrepubliken (ry. Zakavka’sskaja sotsialisti’tjeskaja
federati’vnaja sovje’tskaja respu’blika; förk. ZSFSR),
del af Sovjet-Ryssland, omfattar de s. om Kaukasus
belägna autonoma sovjetrepublikerna Georgien,
Armenien och Aserbeidjan äfvensom en del smärre
autonoma områden (se Ryssland. Suppl., sp.
113). Omkr. 186,000 kvkm. 5,781,000 inv. (1923).
Se f. ö. Kaukasien samt de särskilda
delstaterna.
O. Sjn.
Transoceana ångfartygslinjer, Sveriges. Se
Ångfartygslinjer. Suppl.
Transparente blanche [träsparâ^t blä’J]. Se
Äpple, sp. 1244 och färgpl fig. 3.
* Transportanordning. Från att tidigare i re-
gel ha anordnats stationära och afsedda för trans-
port på bestämda sträckor utföras numera trans-
portanordningar af ven portativa. Därigenom har
användningsområdet för de maskinella transport-
anordningarna väsentligt utvidgats. Där förut t. ex.
lastning för hand med skyfflar och transport med
skottkärror ur ekonomisk synpunkt var det enda
möjliga, sker nu såväl lastning som transport billi-
gare på maskinell väg. Utföringsformerna för de
portativa transportanordningarna äro mångahanda;
de skifta med arbetsuppgiften, godsets art och de
lokala förhållandena. För lastning af fordon me-
delst massgods användas skopelevatorer, flyttbara
å hjul. Fig. l visar en sådan, som drifves me-
delst en förbränningsmotor. Yid elevatorns nedre
del kan anordnas en matningsanordning, som för
transportmaterialet inom räckhåll för skoporna.
Arbetsområdet för en dylik skopelevator kan väsent-
ligt ökas därigenom, att en remtransportör anbrin-
Fig. 1. Lastningselevator, flyttbar skopelevator för inlastniiig af massgods.
Tryckt den 6/7 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
