- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
973-974

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsekubu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

973

Tullrätt-Tullstatens enskilda pensionsinrättning

974

paration eller komplettering af vara, afsedd att ut-
föras ur riket. T. J-n.
*Tullrätt. Lag 8 juni 1923 om straff för oloflig
varuinförsel har ersatt de bestämmelser i tullstad-
gan, som rörde insmuggling till riket af varor, och
därmed likartade förseelser. Vid sidan om denna
lag utfärdades 20 juni 1924 en provisoriskt (tills vi-
dare intill 30 juni 1928) gällande lag med särskilda
bestämmelser ang. oloflig befattning med spritdrycker
och vin. Denna lag behandlar bl. a. oloflig införsel
af spritdrycker och vin samt oloflig befattning med
oìofligen införda sådana varuslag och har i dessa
afseenden trädt i st. f. förutnämnda lag m. fl. Enligt
lagarna gäller som allmän regel, att mål ang. brott
mot dem i här angifna fall skall, af ven om straff
bestämmes enligt allmänna strafflagen, anhängig-
göras vid tullmålsdomstolen (se d. o. Suppl.)
för den plats, där brottet skett eller blifvit upptäckt.
Har brottet skett eller upptäckts å inkommande
fartyg, skall anhängiggörandet ske vid tullmåls-
domstolen för den plats, dit den brottslige med far-
tyget först ankommer ,eller där han eljest träffas.
Afser mål förverkande af beslagtagen vara, utan
att talan om ansvar mot någon föres, skall det an-
hängiggöras vid tullmålsdomstolen för den ort, där
beslaget skett, eller, om beslaget verkställts å in-
kommande fartyg, för den ort, dit fartyget först
ankommer. T. J-n.

* Tullstadga. Förslag till ny tullstadga afgafs af
Generaltullstyrelsen till K. M:t 20 mars 1923. Som
ledande grundsats i förslaget har iakttagits, att
tullstadgan skulle innehålla hufvudsakligen endast
mera konstitutiva bestämmelser rörande trafiken
och utfärdas som hittills af IL M:t. öfriga, min-
dre viktiga föreskrifter för denna skulle intas i en
särskild författning, förslagsvis benämnd tull-
ordning, hvilken tillika skulle innehålla de slag
af bestämmelser ang. tullmyndigheternas tjänsteåt-
gärder och tjänsteåligganden, som nu funnes medtag-
na i tullstadgan, men utfärdas af Generaltullstyrel-
sen. Genom denna uppdelning har man af sett att
lättare kunna få dispenser från eller ändringar i de
icke konstitutiva tullföreskrifterna meddelade alltef-
ter trafikens skiftningar. Förslaget är f. n. (1926)
under öfverarbetning inom Finansdep. T. J-n.

* Tullstaten. Personalen för skeppsmätningen
lyder efter 1919 under Kommerskollegium. - Den
af 1914 års tullkommission föreslagna omlägg-
ningen af tullverkets organisation genomfördes med
1923 års ingång. Vid omorganisationen förutsattes,
att tullverkets personal skulle inordnas under det
för den civila statsförvaltningen gällande allmänna
aflöningsreglementet 22 juni 1921 och därtill an-
slutna stadgan den. Genom omorganisationen in-
trädde förändringar i bl. a. tullförvaltningarna i
Stockholm, Göteborg och Malmö, hvilka h var och
en ställdes under chefskap af en tulldirektör (se
d. o. Suppl.) i mera själfständig ställning och för-
delades på endast 3 hufvudafd., benämnda tullka-
meralkontor, tullbehandlingsinspektion och tullbe-
vakningsinspektion, under närmaste chefskap af resp.
tullkommissarie (se Tullförvaltare. Suppl.), tull-
öfverinspektör (se Tullinspektor. Suppl.) och
tullbevakningschef (se Tullbevakning. Suppl.).
Vidare blefvo tullinspektionerna och gränsinspek-
tionerna förändrade till tullstationer resp. gräns-
tullstationer, i den mån de ej indrogos. Gräns-

tullstationerna inom tjänstgöringsdistriktet för gräns-
bevakningschefen i Dalsland, Värmland och Da-
larna ställdes under dennes i st. f. vederbörande
tullkammares chefskap. Tullstationerna fìngo tull-
mästare eller tullöfveruppsyningsmän (se dessa
ord. Suppl.) till föreståndare. Flertalet tjänste-
titlar utbyttes, och nya tillkommo. Personalens
indelning i tjänstemän af högre och lägre grad
upphörde. På ord. stat äro íör budgetåret 1926
-27 anställda: vid lokaltullförvaltningen 3 tulldi-
rektörer, 3 tullöfverinspektörer, 3 tullbevaknings-
chefer, 3 tulldirektörsassistenter, 5 tullförvaltare
af klass l A, 3 tullkommissarier, 6 tullförvaltare
af klass l B, 20 tullöfverkontrollörer, 15 förste
tullkontrollörer, 20 tullförvaltare af klass 2, 15
tullförvaltare af klass 3, 109 tullkontrollörer, 10
tullförvaltare af klass 4, 15 tullkassörer, 360 kam-
marskrifvare, 26 tullmästare, 83 tullkontorister,
127 tullöfveruppsyningsmän, l kansliskriívare, 447
tulluppsyningsmän, 9 kanslibiträden, 727 tillsy-
ningsmän, 130 tullvakter, 20 kontorsbiträden och
20 skrifbiträden; vid kustbevakningen 22 kustöfver-
uppsyningsmän, 44 kustuppsyningsmän, 42 förste
kustvakter, 149 kustvakter och 30 kustbevaknings-
biträden ; samt vid gränsbevakningen l gränsbevak-
ningschef, l gränstullmästare, l kammarskrifvare,
10 gränsöfveruppsyningsmän och 199 gränsuppsy-
ningsmän. öfvertaliga äro häraf 10 tullkontrollö-
rer, som vid inträffande ledighet icke skola åter-
besättas, och 16 tulluppsyningsmän, som vid upp-
kommande ledighet skola ersättas med tillsynings-
män. Det lokala chefskapet vid kustbevakningen
utöfvas enligt Generaltullstyrelsens cirk. 9 dec.
1922 inom hvart och ett (i vissa fall inom två) af de
24 kustbevakningsdistrikten af någon inom distrik-
tet tjänstgörande tullförvaltare eller tullbevaknings-
chef. Den icke-ordinarie personalen består af e. o.
kammarskrifvare, e. o. gränsuppsyningsmän, e. o.
tullvakter, e. o. kustbevakningsbiträden, e. o. skrif-
biträden, extra tullkontorister, extra gränsuppsy-
ningsmän, extra tullvakter, extra kustbevaknings-
biträden, extra skrif biträden och expeditionsbud
eller kontorsvakter (springpojkar). - Om villkoren
för att bli antagen till extra eller e. o. kammar-
skrifvare se k. kung. 18 juni 1925. - För befordran
till kammarskrifvartjänst eller ord. tjänst i högre
lönegrad (med undantag af tullkassörstjänst) kräf-
ves att ha aflagt godkänd examen vid kurs för ut-
bildning af e. o. kammarskrifvare. Af ven för
erhållande af annan befattning kan, om så visar
sig behöfligt, föreskrifvas, att godkänd examen
skall ha aflagts vid kurs, som aísetts för befatt-
ningen. Så har 3 maj 1926 föreskrifvits beträffande
tullkontoristbefattning. E. o. befattningshavare
antas enligt K. M:ts närmare föreskrifter af Gene-
raltullstyrelsen. Extra sådana anställas dels af sty-
relsen, dels af de lokala cheferna. Af de ord. tjän-
stemännen tillsättas tullöfverkontrollörer och med
dem jämställda eller högre befattningshafvare af
K. M:t - tulldirektör efter förslag af generaltull-
direktören och öfriga efter förslag af Generaltull-
styrelsen -, hvaremot de återstående utnämnas af
nämnda styrelse. T. J-n.

*Tullstatens enskilda pensionsinrättning. Regle-
mentet har undergått ytterligare ändringar enligt
k. kung. 30 dec. 1922 och 29 juni 1923. Förut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free