Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tut-anch-Amon ... - Tyrrell, sir William George - Tyska akademien - Tyska bondeförbundet - Tyska demokratiska partiet - Tyska evangeliska kyrkoförbundet - *Tyska evangeliska kyrkokonferensen - *Tyska flottföreningen - *Tyska folkpartiet - Tyska fredsföreningen - Tyska församlingen i Göteborg - Tyska legionen - *Tyska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Tyrrell-Tyska litteraturen
1012
Tyroxinet är så starkt verksamt, att hos en
vuxen människa 2 nig. på dagen (omkr. O,os mg.
per kg. kroppsvikt) tydligt stegra ämnesomsätt-
ningen. Beräknadt efter jodhalten, verkar dock
tyroxinet svagare än sköldkörtelsubstans. Sanno-
likt är tyroxin i förbindelse med ägghvita i körteln
verksammare än det isolerade tyroxinet. C. G. S.
Tyrrell [ti;r?l], sir William George,
engelsk diplomat, f. 17 aug. 1866, inträdde i utri-
kesministeriets tjänst 1889, var 1896-1903 pri-
vatsekreterare åt permanente understatssekretera-
ren lord Sanderson och 1903-04 sekreterare i
riksförsvarskommittén samt en tid 1904 andre am-
bassadsekreterare i Rom, Han tjänstgjorde 1907
-15 ånyo i utrikesministeriet, bl. a. som privat-
sekreterare åt utrikesministern Grey, blef biträ-
dande understatssekreterare där 1919, erhöll s. å.
knightvärdighet (sir William T.) samt är sedan
1925 permanent understatssekreterare (utrikesmi-
nisterns närmaste man). T., hvars utrikespolitiska
åskådning närmast sammanfaller med Greys, anli-
tades under Världskriget i flera viktiga upp-
drag; bl. a. förde han betydelsefulla förhand-
lingar med amerikanska regeringen genom öfverste
E. House. V. S-g.
Tyska akademien (ty. Deutsche akademie), för-
kortning för Akademie zur wissenschaft-
lichen erforschung und zur pflege
des deutschtums, en 5 maj 1925 i samband
med öppnandet af Deutsches museum i München
grundad inrättning, som afser att befordra samman-
hanget mellan vetenskapligt och praktiskt arbete för
tyskhetens främjande. Dess president är f. n.
(1926) professor Pfeilschifter, ledare för den ve-
tenskapliga afd. professor Oncken och ledare för
den praktiska afdelningen f. d. general Haus-
hofer. E. A-t.
Tyska bondeförbundet (ty. Deutsche bauem-
bund). Se Tyska demokratiska par-
tiet. Suppl.
Tyska demokratiska partiet (ty. Die deutsche
demokratische partei), ett efter novemberrevolutio-
nen i Tyskland 1918 bildadt politiskt parti, som
sträfvade att förena alla frisinnade borgerliga där
mot socialdemokraterna. Det rekryterades ur det
gamla framstegspartiet och från nationalliberaler-
nas vänstra flygel. Dess program offentliggjordes
i dec. s. å., och på det valdes 75 medl. af natio-
nalförsamlingen 1919. Dess numerär i tyska riks-
dagen har sedan gått tillbaka och var 45 i riks-
dagen 1920, 28 i maj 1924 och 32 i dec. s. å.
1924 utbröt sig Tyska bondeförbundet
(Deutsche bauernbund), och en del andra medlem-
mar bildade Liberala föreningen (Libe-
rale vereìnigung}. Partiets bildare var Fr. Nau-
mann, hvilken som ledare efterträddes af senator
Petersen, förre riksminister Koch och riksdagsleda-
moten A. Erkelenz. E. A-t.
Tyska evangeliska kyrkoförbundet (ty. Deut-
scher evangelischer kirchenbund). Se Tysk-
land. Suppl., sp. Í023.
*Tyska evangeliska kyrkokonferensen uppgick
1922 i det då stiftade Tyska evangeliska
kyrkoförbundet (se Tyskland. Suppl.,
sp. 1023).
*Tyska flottföreningen. Der deutsche seeverein
hade år 1925 ett medlemsantal af omkr. 40,000
samt 600 filialer. Månadsbladet "Die flotte" er-
sattes 1920 med’tidskriften "Die see".
* Tyska folkpartiet sände 19 representanter till
1919 års nationalförsamling, 1920 65 till tyska
riksdagen, 45 till riksdagen i maj 1924 och 51 till
riksdagen i dec. s. å. I sitt 19 okt. 1919 antagna
program ("grundsätze") afböjde det närmare för-
bindelse med tysk-nationella folkpartiet, ehuru
båda partierna ofta samarbeta i riksdagen och se-
dan 1925 höra till regeringskoalitionen. Dess le-
dare är nu Stresemann. I början af 1924 utbröt
sig ett antal högersinnade medlemmar under Ma-
retzky och bildade Nationalliberala föreningen (Na-
tionalliberale vereinigung], som i juni s. å. konsti-
tuerade sig som Nationalliberala rikspartiet (Natio-
nalliberale reichspartei). E. A-t.
Tyska fredsföreningen (ty. Deutsche friedens-
gesellschaft), en 1892 af Quidde, von Gerlach
m. fl. stiftad förening med syfte att bekämpa kri-
gets förhärligande, främja utvecklingen af de in-
ternationella rättsorganisationerna och, sedan 1919,
framför allt att stärka folkförbundstanken. Förenin-
gen utger sedan 1899 tidskriften "Die friedens-
warte" och hade 1925 omkr. 22,000 medl. E. A-t.
Tyska församlingen \ Göteborg, icke territo-
riell församling i Göteborg, hvilken har gemensam
kyrka med Kristine församling där. 800 medl.
(1926).
Tyska legionen. Se Legion. Suppl., sp. 109.
*Tyska litteraturen. Naturalismen, som varit
1880-talets nya fältrop, behärskade icke länge sin-
nena. Redan under följande årtionde visade sig
symbolistiska och nyromantiska ansatser. Redan
Arno Holz, den konsekventa naturalismens förkun-
nare, vände sig i sin lyrik omsider till fantasikonst.
Från Holz utgå Otto zur Linde och hans
grupp, medarbetarna i tidskr. "Charon" ; de be-
tona den folkliga egenarten och äro motståndare
till såväl den flacka naturalismen som Stefan Ge-
orges formalism. Kosmisk trängtan och sprängd
form äro karakteristiska förAlfredMombert;
grotesk humor och mystiskt känslosvall utmärkte
Christian Morgenstern. Under namnet
impressionism sammanfattade man de nya ström-
ningarna, sedan naturalismen börjat ebba, och dit
räknade man bl. a. Peter Altenbergs sub-
jektiva skisser. Rilkes och Max Dauthendeys
lyrik, ThomasManns och Jakob W a s s e r-
m a n n s romaner. Stridiga tendenser gjorde sig
samtidigt gällande hos författare af skilda grup-
per.
Världskriget öfvade naturligtvis ett oerhördt in-
flytande på den tyska litteraturen. Af den stora
mängden krigsdikter - så godt som alla skalder
skrefvo sådana - var endast ett mycket litet an-
tal af större betydelse. Nämnas må Ernst
Lissauers "Hassgesang gegen England", A1-
brecht Schaeffers "Des Michael Schwertlos
vaterländische gedichte", dikter af arbetarskalderna
Heinrich Lersch och Karl Bröger.
Politiskt anlagda voro många verk, i hvilka det
borgerliga samhället eller de härskande klasserna
skildrades såsom mogna för och värda att gå un-
der såsom Heinrich Manns roman ’’Der
untertan" eller Karl Sternheims komedier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
