Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- *Tyska språket
- *Tyska Sydväst-Afrika
- *Tyska Öst-Afrika
- Tyskfolkliga frihetsrörelsen
- *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Tyska Sydväst-Afrika-Tyskland
1016
gamla frakturstilen bibehållit sig i ej ringa ut-
sträckning (se därom Fraktur). Dess typer
visas i fig. 2, med underställda antikvatyper till
jämförelse.
*
Tyska Sydväst-Afrika förvaltas nu af Sydafri-
kanska unionen som mandat under Nationernas för-
bund och heter officiellt South-west Africa.
Omkr. 835,000 kvkm., däri inbegripet det numera
med detsamma införlifvade Walvis bay (förut Wal-
fish bay) samt det s. k. Caprivi Zipfel, en rela-
tivt smal landsträcka i n. ö. mellan 21° och 25°
Ö. Igd fr. Gr. samt 18° och 18° 30’ s. br. 227,739
inv., hvaraf 19,432 européer, däraf 7,855 tyskar
(1921). Landet, hvars hufvudstad är W i n d-
h o e k, är indeladt i 17 kretsar (districts) och ly-
der med vissa lokala modifikationer under Syd-
afrikanska unionens lagar. Högsta makten utöfvas
af unionens generalguvernör genom en af unions-
parlamentet utnämnd, med full lagstiftningsmakt
beklädd administratör, men 1925 framlades i
unionsparlamentet förslag till författning för lan-
det med egen af lagstiftande församlingen vald
regering (executive committee) om 4 medl. och
administratorn som ordf., rådgif vande församling
(advisory council) om 9 medl. och lagstiftande för-
samling (legislative assemUy) med 12 valda och 6
utnämnda medl. - För undervisningen är sörjdt
genom 41 statsskolor för européer med 2,585 lärj.
och 16 privatskolor med 600 lärj., hvarjämte fin-
nas 17 statsunderstödda landsskolor. Infödingar-
nas undervisning skötes af missionssamfunden, som
hade 44 statsunderstödda skolor med omkr. 2,700
lärj. och 12 skolor utan statsunderstöd (1925). En
skola med 3-årig kurs för utbildning af infödda
lärare och med statsunderstöd öppnades 1922. -
Af näringarna är boskapsskötseln viktigast, och
1924 uppskattades storboskapen till omkr. 600,000
st. och annan boskap till omkr. 2,5 mill. st. Jord-
bruk omöjliggöres af vattenbrist utom i landets norra
och nordöstra delar. Landets hufvudprodukt är
diamanter, som finnas längs kusten, från Oranje-
floden, i s., till Conception bay, på 23° 58; s. br.
och 14° 327 ö. Igd fr. Gr., i n.; stenarna äro små,
men af mycket god kvalitet. Af of riga mineral
bearbetas koppar, särskildt i Tsumeb, på 19° 14’
s. br. och 17° 427 ö. Igd fr. Gr., som har järnvägs-
förbindelse med kusten, och dess grannskap, vana-
din, marmor och tenn. Äfven guld och silfver fin-
nas, ehuru i alltför små kvantiteter för att med
förtjänst kunna brytas. - Utrikeshandelns värde
1924 var 1,78 mill. pd st. för importen och 2,ss mill.
pd st. för exporten. Af importen kommo l,07 mill.
pd st. på Sydafrikanska unionen och 0,63 mill. pd
st. på transoceana länder och af exporten 2,24 mill.
pd st. på de senare samt 0,ei mill. pd st. på
unionen. Viktigaste exportvaror voro diamanter
(493,502 karat till 1,396 mill. pd st. värde) och
koppar (58,917 eng. ton till 0,62 mill. pd st. värde s.
å.). Landets förnämsta importhamn är Walvis bay. -
Järnvägsnätet, som vid Nakob står i förbindelse med
de sydafrikanska järnvägarna (linjen De Åar Junction
-Upington), omfattade 2,303 km., hvaraf 2,145
km. statens (däraf 1,638 km. bredspåriga) och 158
km. privatbanor, de senare mest afsedda för dia-
mantfälten s. om Ångra Pequena (1925). S. å.
funnos 96 postkontor, förutom ett vidtutgrenadt pri-
vat postväsen, samt befordrades 5,87 mill. postför-
sändelser. Telegraf anstalternas antal var 80, tele-
graflinjernas längd 4,104 km., telegrammens antal
0,57 mill., förutom 5,545 kabel telegram, telefonsta-
tionernas antal 32 och telefonabonnenternas 916
(s. å.). Station för trådlös telegrafi finns i Walvis
bay. 1916 upprättades en postsparbank, som 1925
räknade 2,668 insättare med 89,566 pd st. insatt
kapital. Litt.: P. H. Wagner, "The geology and
mineral industry of South-west Africa" (1916), J.
Tönnesen, "The South-west african protectorate"
(i "Geographical journal" 1917), och den officiella
"South-west Africa handbook" (1920). E. A-t.
*
Tyska Öst-Afrika är nu deladt på Tanganjika-
territoriet (se d. o. Suppl.), omfattande större de-
len däraf, samt distrikten Euanda och Urundi
jämte ett område rundt Kivusjön. Af dessa till-
höra det förstnämnda Storbritannien och de öfriga
Belgiska Kongo såsom mandatområde under Natio-
nernas förbund. E. A-t.
Tyskfolkliga frihetsrörelsen (ty. Deutschvölki-
sche freìheitsbewegung), tysk politisk sammanslut-
ning, bildad 1922 af vissa ultrahögerelement, som
utträdde ur tysknationella folkpartiet. Rörelsen
bekämpar Versaillesfreden, Dawesplanen och Tysk-
lands inträde i Nationernas förbund, är starkt
nationalistisk, antisemitisk och antiparlamentarisk
och säger sig åsyfta ett på förtroendefullt samar-
bete mellan olika tyska befolkningslager uppbyggdt
Stortyskland utan imperialistiska tendenser. 1923
-25 samarbetade . rörelsen med nationalsociali-
sterna. Bland dess ledande medlemmar märkes
general Ludendorff. L-ts.
*
Tyskland har genom Världskriget samt freden
i Versailles 28 juni 1918 fått sitt område i Europa
väsentligt förminskadt, liksom antalet stater väsent-
ligt inskränkts - till 18 - genom revolutionen i
samband med Världskriget. Dess areal, politiska
indelning och befolkning vid folkräkningen 16 juni
1925 framgå af följande öfversikt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:03 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0550.html
