Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Tyskland (Religion. Undervisningsväsen. Budget. Statsskuld. Vapen. Flagga)
1024
perioden 1912-24. Också giftermålsfrekvensen har
starkt aftagit under samma tidsperiod (från 7,? pro
mille 1910 till 7,i pro mille 1924). Utvandringen,
som nästan helt upphörde under Världskriget, har
sedan dess kraftigt stigit och uppgick 1924 till
58,328 pers., hvaraf 22,475 pers. till Förenta sta-
terna. - (Sp. 634) Med afseende på nationa-
litet ha Världskriget och de stora landafträdel-
serna åstadkommit en relativ tillväxt af tyskarna i
T., som nu beräknas utgöra mer än 99 proc. af
hela befolkningen. Härtill har af ven bidragit den
starka utvandringen af polacker från Rhenprovin-
sen och Westfalen till Frankrike och Polen. Af
främmande nationaliteter i T. finnas nu egentligen
blott masurer i Ost-Preussen, ven der i Lausitz och
polacker i Oberschlesien, tillsammans icke fullt l
proc. af T:s hela folkmängd.
Religion (sp. 634) De inre kyrkliga förhållan-
dena ha h. o. h. ändrats genom revolutionen 1918.
Furstarnas forna maktställning i de evangeliska kyr-
korna har öfvergått till kollegier, biskopar (i Braun-
schweig, Hannover, Hessen-Nassau, Mecklenburg,
Sachsen, Schleswig-Holstein) eller en generalsynod
(Preussen). I Wittenberg bildades 25 maj 1922 en
sammanslutning af T:s samtliga 28 evangeliska
landskyrkor, Tyska evangeliska kyrko-
förbundet (Deutscher evangelischer kirchen-
bund], hvarigenom de sedan länge pågående kyrk-
liga enhetssträfvanden i T. funno en lösning, för-
beredd på kyrkodagarna i Dresden 1919 och i
Stuttgart 1921. Dess uppgift är att tillvarataga
de tyska evangeliska landskyrkornas gemensamma
intressen, att utveckla gemensamhetskänslan inom
den tyska protestantismen samt att företräda den
tyska reformationens religiös-sedliga världsåskåd-
ning. Förbundet, hvars organisation är federalis-
tisk, så att de anslutna kyrkorna förbli själfstän-
diga med afseende på bekännelse, författning och
förvaltning, har följande organ: 1) tyska evangeli-
ska kyrkomötet (kirchentag), som har 210 medl.,
hvaraf 150 väljas af synoderna och 60 utnämnas
af tyska evangeliska kyrkoutskottet (kirchenaus-
schuss), och af dessa senare utses 8 af de teologiska
fakulteterna, 12 af de evangeliske religionslärarna
samt 15 af de evangeliska föreningarna (vereinsor-
ganisationen); 2) tyska evangeliska kyrkorådet
(kirchenbundsrat), som utgör en representation för
styrelserna för de till förbundet anslutna lands-
kyrkorna (landeskirchen); 3) tyska evangeliska
kyrkoutskottet (kirchenausschuss), ett verkställande
organ med 36 medl. Förbundets löpande angelä-
genheter handhas af kyrkoförbundsämbetet (kir-
chenbundesamt), som liksom alla dess öfriga or-
gan har sitt säte i Berlin, och det har egen tid-
ning, den sedan 1851 i Stuttgart utgifna "Allge-
meines kirchenblatt fur das evangelische Deutsch-
land". - (Sp. 635) Romersk-katolska kyrkan har
nu blott 4 ärkebiskopsdömen i T. (Köln, München-
Freising, Bamberg och Freiburg im Breisgau) samt
18 biskopsdömen, af hvilka Ermeland, Breslau,
Hildesheim och Osnabrück stå omedelbart under
påfven. Gammalkatolikerna ha egen biskop i Bonn.
- Judarnas antal i T., särskildt i storstäderna,
har betydligt vuxit efter Världskriget, på grund
af invandring österifrån.
(Sp. 635) Undervisningsväsen. De
offentliga folkskolornas antal har minskats till
52,763 och deras elevantal till 8,894,486, hvaraf
4,429,303 flickor, men de privatas ökats till 675
och deras elevantal till 35,584 (1922). S. å. fun-
nos 1,743 mellanskolor (mittelschulen) med 329,344
lärj., hvaraf 180,790 flickor. Gymnasier och pro-
gymnasier ha minskats till 515 för gossar med
152,367 lärj., real- och realprogymnasier däremot
ökats till 322 med 115,615 lärj., men real-och högre
realskolor minskats till 506 med 184,175 lärj., allt
för gossar. Äfven de högre flickskolornas antal har
minskats - till 824 -, men elevantalet ökats - till
299,285, allt 1922. - Universitetens antal har
ökats till 23, i det att nya universitet grundlagts i
Frankfurt am Main (1914), Hamburg (1919) och
Köln (s. å.), men Strassburgs nu tillhör Frankrike
och Posens Polen. Alla de nya universiteten sakna
teologisk fakultet. Det immatrikulerade student-
antalet vid samtliga universiteten vintersemestern
1923-24 var 68,521 män och 8,338 kvinnor.
Kaiser Wilhelmsakademie för militärläkare blef
1919 afmilitariserad och sorterar sedan 1923 un-
der Reichsgesundheitsamt såsom utbildningsanstalt
för medicinsk-sociala ändamål. Tekniska högsko-
lornas antal är nu 10, sedan Danzig nu icke längre
tillhör T. Deras studentantal vintersemestern 1923
-24 var 25,939, hvaraf 472 kvinnor. Landtbruks-
högskolan i Bromberg tillhör nu Polen, och i dess
ställe har upprättats Preussische landwirtschaftliche
versuchs- und forschungsanstalten i Landsberg, vid
Warthe. Handelshögskolan i München förenades
1922 med tekniska högskolan där. Sedan 1919 ha
i flera städer upprättats "folkhögskolor" (volks-
hochschulen], bland dem Rundfunk-volkshochschule
i Leipzig (1924). Bland nyare vetenskapliga in-
stitutioner må nämnas det 1911 grundade Kaiser
Wilhelm-gesellschaft zur förderung der wissen-
schaften, som f. n. (1926) har 16 olika forsknings-
institut för skilda, mest naturvetenskapliga discipli-
ner, och sedan 1921 åtnjuter betydande penning-
bidrag från preussiska staten och Tyska riket. -
De offentliga statsbibliotekens antal 1925
var 323 med 37 mill. bd, hvaraf 97 hade of ver
100,000 bd, 34 öfver 300,000 bd, 10 öfver 600,000
bd och 2 öfver l mill. bd hvart. De största biblio-
teken äro statsbiblioteken i Berlin och München.
Dessutom funnos s. å. 81 stadsbibliotek, de stör-
sta i Köln och Frankfurt am Main. - 1924 ut-
kommo i T. 3,152 tidningar, hvaraf 1,772 i Preus-
sen (101 i Berlin). Tidskrifternas antal 1922 var
5,055. År 1923 utgåfvos i T. 30,734 tryckta skrif-
ter, hvaraf 24,465 böcker, och s. å. utkommo 395
nya tidskrifter. - (Sp. 636) Riksbudgeten 1926
balanserade mei 9,232,989,295 rmk, hvaraf på den
ord. budgeten kommo 7,412,776,558 rmk, på
den extra ordinarie 301,996,957 rmk och på den
direkt af Världskriget förorsakade särskilda bud-
geten 1,518,215,780 rmk. Af utgifterna märkas de
för rikspresidenten (565,435 rmk), riksdagen
(6,477,555 rmk), pensioner (1,555,485,000 rmk),
statsskulden (309,975,458 rmk), armén och flottan
(589,501,530 rmk). De största inkomstposterna voro
s. å. tullar och skatter. Statsskulden upp-
gick 31 okt. 1925 till 2,495 mill. rmk.
T:s vapen är en svart, enhöfdad, åt höger
seende, med röd näbb, röd utsträckt tunga och röda
klor försedd örn ("riksörnen") på förgylldt fält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
