Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Tyskland (Försvarsväsen. Författning. Riksförvaltning)
1026
i horisontala fält, handelsflaggan svart, hvit och
röd i horisontala fält med en förminskad national-
flagga i öfre hörnet vid flaggstången och örlogs-
flaggan likadan som handelsflaggan, men med ett
"järnkors" i midten. Nationalfärgerna äro svart,
rödt och guld.
Litt.: G. Braun, "Deutschland" (2 bd, 1916),
J. E. Backer, "Modern Germany" (6:e uppl.
1919), Fr. Ratzel, "Deutschland" (4:e uppl. 1920),
v. Hofmann, "Das deutsche land und die deutsche
geschichte" (1920), G. Young, "The new Ger-
many" (s. å.), M. Baumont och M. Berthelot,
"L’Allemagne" (1922), K. Eassert, "Das wirt-
scKaftsleben Deutschlands" (1923), Y. Cambon,
"L’Allemagne nouvelle" (s. å.), N. Krebs, "Lan-
deskunde von Deutschland. I. Süddeutschland"
(s. å.), J. F. Coar, "The old and the new Ger-
many" (1924), E. Scheu, "Deutschlands wirt-
schaftsgeographische harmonie" (s. å.), Baede-
ker, "Deutschland in einem bände" (4:e uppl.
1925), W. Ule, "Das deutsche reich. Eine geogra-
phische landeskunde" (2:a uppl. s. å.), E. v. Seyd-
litz, "Handbuch der geographie, l bd: Deutsch-
land" (s. å.), G. P. Gooch, "Germany" (s. å.),
och A. Schmidt, "Das neue Deutschland in der
weltpolitik und weltwirtschaft" (s. å.). Af kartor
öfver T. märkas: "Karte des Deutschen reiches"
(674 blad i skalan l : 100000, utg. af Reichsamt
fur landesaufnahme i Berlin och dess filialer),
"Topographische übersichtskarte des Deutschen
reiches" (196 blad i skalan l : 200 000), och Per-
thes, Taschenatlas des Deutschen reiches" (6:e
uppl. 1922). E. A-t.
(Sp. 637) Försvarsväsendet är grundadt
på försvarsordningen (wehrgesetz) af 23 mars 1921.
Högsta befälet öfver rikets krigsmakt till lands och
sjöss utöfvas af rikspresidenten. Under honom fö-
res befälet öfver krigsmakten af försvarsministern
(reichswehrminister). Han är chef för försvarsmi-
nisteriet (reichswehrministerium), som utgör för-
svarsväsendets högsta befäls- och förvaltningsmyn-
dighet. Till detsamma höra dels vissa för armén
och marinen gemensamma organ, dels armélednin-
gen (heeresleitung), arméförvaltningen (heeresver-
waltung] och marinledningen (marineleitung). -
Rekryteringen grundar sig, jämlikt Versaillesîredens
bestämmelser, uteslutande på frivilligt åtagande
(värfning) af unga män af 17-23 (i allmänhet 19
-20) års ålder. Tjänstetiden är i regel 12 år. -
Armén består af 7 inf .-fördelningar och 3 kav.-
fördelningar. En inf.-fördeln. utgöres af 3 inf.-
reg. om 3 båt. (om 4 komp.) och l granatkastar-
komp., l skvadron, l fältart.-reg. om 3 div. (om 3
batt.), l ing.-båt. (med 2 komp. m. m.), l förbin-
delse-, l bil-, l träng- och l sjukvårdsafd. Inf.-
fördelningens styrka är 410 officerare samt 10,830
underofficerare och manskap. En kav.-fördelning
består af 6 kav.-reg. (om 4 skv.) samt l rid. art.-
div. Kav.-fördelningens styrka utgör 275 off. samt
5,250 underoff. och manskap. Tillsammans finnas
21 inf.-reg., 21 depåbat., 18 kav.-reg., 18 depåskv.,
7 f altart.-reg., 7 depåbatt., 7 ing.-båt., 7 förbindelse-
afd., 7 bilafd., 7 trängafd. och 7 sjukv.-afd. För-
delningarna äro sammanförda i 2 generalkomman-
don (gruppenkommandos), det l :a med säte i Berlin,
det 2:a i Kassel. Enligt Versaillesfördraget får ar-
méns styrka icke öfverstiga 100,000 man, inräk-
Tryckt den 29/: 26
nadt 4,000 officerare. Tungt artilleri, luftvärns-
artilleri, pansarvagnar, gasformationer och luft-
stridskrafter få icke finnas, ej heller någon gene-
ralstab eller motsvarande formation. Riksvärnets
beklädnad är enhetlig för alla truppslag och be-
står af vapenrock och kappa af "fältgrått" samt
byxor af grått kläde. Som hufvudbonad brukas
stålhjälm eller (styf eller mjuk) mössa. Truppsla-
gen särskiljas på de olika färgade kantsnörena på
vapenrockens krage samt kantsnörena och rege-
mentsnumren på axelklaffarna (å officersuniformen:
axelklaffarnas mattor), nämligen hvita för inf.,
gula för kav., röda för art. och svarta för ing.-
trupperna o. s. v. - Officerskåren rekryteras
på frivillighetens väg af unga män, som upp-
fylla vissa fordringar beträffande allmänbildning
- i regel fordras afgångsbetyg från 9-klassigt
högre läroverk - m. m. För att antagas som
officersaspirant fordras afläggandet af en särskild
rent militär, praktisk och teoretisk examen; där-
efter kommenderas aspiranten till vederbörlig va-
penskola - 4 sådana skolor finnas -, efter hvars
genomgående han aflägger officersexamen och be-
fordras till "oberfänrich" (unterofîizier mit offi-
zierportepee) samt vidare till leutnant (motsv. un-
derlöjtnant), oberleutnant, hauptmann o. s. v.
Efter befordran till officer måste vederbörande för-
binda sig att kvarstå i tjänst minst 25 år. -
Högre militärläroverk finnas icke. - Armébud-
geten för 1925-26 utgör 415,556,000 mark. Ehu-
ru icke tillhörande armén, torde säkerhetspolisen
(schutzpolizei; se S i po. Suppl.), en civil institu-
tion lydande under inrikesministern, kunna anses
som ett slags reserv till denna. Dess styrka utgör
omkr. 90,000 man. H. J-dt.
(Sp. 642) Författning. Se hufvudarbe-
tets art. Tyskland, sp, 697 ff.
(Sp. 645-646) Riksförvaltningen ledes nu
i högsta instans af riksregeringen i sin helhet, som
kan utfärda förvaltningsföreskrifter på alla områ-
den, samt i vissa fall af de enskilde riksministrarna,
hvilka ha egna befogenheter och stå i spetsen för
hvar sitt departement. Den forna centralisationen
i rikskanslerns person har fått vika för en kolle-
gial behandling af ärendena i riksregeringen. Riks-
ministrarnas antal är icke fastställdt i författningen
liksom ej heller departementens antal. F. n. finnas
utom rikskanslern 10 riksministrar: utrikes-, inri-
kes-, justitie-, finans-, ministern för nationalhus-
hållning, försvars-, post-, kommanikations- och ar-
betsministrarna samt ministern för folkförsörjning.
Riksämbetena äro nu. rikskansliet, utrikesministe-
riet (eget preussiskt sådant finns ej mer), inri-
kes-, nationalhushålljings- (reichswirtschaftsmìniste-
rium), arbets-, folkförsörjnings- och jordbruks-
(reichsministerium fur ernährung und landwirt-
schaft), försvars- (reichswehrministerium), justitie-,
finans-, post-, kommunikationsministerierna (reichs-
verkehrsministerium), riksbanebolaget (reichsbahn-
gesellschaft), ministeriet för de befriade områdena,
rikskommissariatet för de besatta områdena vid
Rhen, styrelsen för riksdomänerna i de besatta om-
rådena vid Rhen, räknekammiaren (rechnungshof
des Deutschen reichs), i personalunion med ober-
rechnungskämmer, styrelsen för riksskulden, riks-
banken och tyska guldmarkbanken. Staterna sakna
nu rätt. att hålla sändebud hos främmande mak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
