Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Tyskland - *Tysnes - Tysnesöy. Se Tysnes. Suppl. - *Tyssefaldene - Tysta zonen - *Tysvær - *Tytterskär (Tytärsaari) - *Tytärsaari. Se Tytterskär äfven i Suppl. - Työmies - *Tådene - *Tåkern - Tårben - Tårkarunkel - *Tåsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1057
Tysnes-Tåsjö
1058
svikligt förfarande såväl mot Locarnomakterna som
Nationernas förbund. Med den tolkning af art. 16
i folkförbundsakten, som alltmera trängt igenom,
att hvarje enskild medlem af Nationernas förbund
har rätt att själf pröfva, om den anser skäl
föreligga att icke deltaga i en föreslagen gemensam
aktion, afvisade T. de framställda anklagelserna,
hvarjämte det framhöll, att fördraget med Ryssland
icke ändrade T:s hållning vare sig till
Locarnomakterna eller dess önskan att inträda i
Nationernas förbund. Fördraget afslöts på fem år.
Af inrikespolitiska frågor har den ekonomiska
uppgörelsen med de gamla tyska furstefamiljerna
lifligt sysselsatt den tyska allmänheten under förra
delen af innevarande år (1926). Efter revolutionen
1918 gjordes af de radikalare elementen försök till
konfiskation af furstehusens egendom, men
den ansvariga regeringen lyckades afstyra denna
process under hänvisning till, att en rättslig pröfning
af eganderättsförhållandena skulle företagas.
Stora svårigheter framträdde emellertid att afgöra
gränserna mellan stats- och privategendomen. I
början af mars 1926 enades regeringspartierna om
en kompromiss, innebärande, att en specialdomstol
skulle tillsättas för att pröfva de anspråk, som
furstefamiljerna framlade. Men samtidigt tillgreps
från socialistiskt och kommunistiskt håll den i
författningen stadgade direkta folklagstiftningsmöjligheten
för att få fram ett förslag om expropriation
af fursteegendomen utan ersättning. 4-17 mars
anordnades en s. k. Volksbegehren, insamling af
röster bland de röstberättigade för detta förslag,
som, i fall 10 proc. af de röstberättigade uttalat
sig till dess förmån, måste upptagas till behandling
af riksdagen och, om det af riksdagen afslogs, sedan
skulle upptagas vid en allmän folkomröstning.
Omröstningen samlade öfver 12 mill. jaröster,
mer än tre gånger så många som erfordrades,
trots det att såväl högern som ett par af mellanpartierna
tagit ställning emot densamma, under åberopande af,
att en kompromiss borde kunna åstadkommas.
Till resultatet bidrog i väsentlig mån,
att synnerligen oblyga anspråk på ersättning framställts
från vissa furstliga håll. Af denna starka opinionsyttring
lät hvarken regeringen eller riksdagen sig rubba.
Den senare af slog det framställda förslaget,
som icke heller vid den folkomröstning
(Volksentscheid], som hölls 20 juni, vann tillräckligt
antal anhängare. Ett nytt kompromissförslag,
som med stor majoritet antagits af riksrådet, har
hittills icke kunnat vinna riksdagens godkännande.
Riksregeringen bekämpar förslaget om beslagtagande
utan ersättning af fursteegendomen och stöder sig
därvid på konstitutionella motiv, alla medborgares
jämlikhet och privategendomens okränkbarhet.
Yid den nya kompromissens behandling i riksdagen
var Luther ej längre rikskansler. 5 maj hade
han medverkat vid utfärdande af en förordning
angående de tyska flaggorna af den innebörden, att
tyska legationer och konsulat utom Europa och på
sådana platser inom Europa, som anlöpas af
handelsfartyg, skulle utom den svart-röd-gyllene
nationalflaggan föra den svart-hvit-röda handelsflaggan.
Förordningen var otvifvelaktigt afsedd att mildra
olägenheten af, att de tyska beskickningarna skulle
visa andra färger än de tyska fartygen, men tol-
Tryckt den 10/8 26
kades såsom ett försök till intrång på nationalflaggans
område och såsom ett kontrarevolutionärt hot
mot dess ställning som republikens symbol. Den
väckte därför till lif en häftig partipolitisk kampanj,
under hvilken rikskanslern såsom den närmast
ansvarige fick ett misstroendevotum i riksdagen.
Luther inlämnade sin af skedsansökan och fick
17 maj till efterträdare sin företrädare på samma
post, Marx. Någon ytterligare förändring inom
regeringen skedde icke omedelbart (i midten af
juli utsågs Bell att efterträda Marx’ på
justitieministerposten), och någon större kursförändring
ansågs kanslersskiftet Luther-Marx icke innebära.
Flaggförordningen står fast, men en kommission har
tillsatts för att utarbeta ett förslag till en enhets-
flagga. L-ts.
Tysnes omfattar 252,36 kvkm. med 4,416 inv.
(1920). Tysnesöen skrifves nu officiellt Tysnesöy.
Tysnesöy. Se Tysnes. Suppl.
Tyssefaldene. Kraftstationen vid Tyssedal är
afbildad i fig. 16 å pl. VI till art. Vattenkraftverk.
Tysta zonen. Iakttagelser öfver ljudets fortplantning
ha visat, att zonen för normal hörbarhet
är omgifven af en tyst zon, på hvilken följer ytterligare
en zon med abnorm hörbarhet. Kännedomen
om den tysta zonen daterar sig från dynamitexplosionen
i Förde (Westfalen) 1903. Sedan dess
har ett betydande antal undersökningar utförts öfver ljudets utbredning vid kanondunder, explosionskatastrofer och vulkaniska detonationer. På
senare tid ha sprängningar på förut bestämd tid
anordnats. Vid alla dessa undersökningar spelar
den tysta zonen rollen som den atmosfäriska akustikens hufvudproblem. Någon slutgiltig förklaring har hittills ej getts.
Teorier ha framställts, som grunda sig på
a) temperaturfördelningen i atmosfären,
b) vindförhållandena, c) spec. viktens af tagande
med höjden hos atmosfärens gaser, d) lufttryckminskningen
vid tilltagande höjd. D. S-t.
*Tysvær omfattar 148,06 kvkm. med 1,585 inv.
(1920). T. bildar jämte Bokn T. pastorat (194,98
kvkm. 2,308 inv. s. å.) i Agder bispedömme,
Norge. E. A-t.
*Tytterskär (Tytärsaari). På holmen Stora
T. fyr (uppf. 1904) på 59° 51’ n. br. och 27° 11’
ö. lgd fr. Gr.; fast hvitt sken med hvit klipp, olika
inom skilda sektorer; lysvidd 25 min.; 6-kantigt
torn af tegel. O. B-n.
*Tytärsaari. Se Tytterskär äfven i Suppl.
Työmies (fi.; "arbetaren"), en i Helsingfors
1895-1918 utgifven finskspråkig tidning, hvilken
nämnda tid var hufvudorgan för Finlands
socialdemokratiska parti. O- B-n.
Tådene. Patronatsrätten i T. med Lavad,
Norra Kedum och Tranum upphörde fr. o. m. 1922.
T. hade 420 inv. 1926.
*Tåkern. Se vidare "Sjön Tåkerns fauna och
flora", utg. af K. Svenska vetenskapsakademien,
4 hftn 1915-21.
Tårben, anat. Se Hufvudskål, sp. 1223, fig. 1.
Tårkarunkel, anat. Se öga, sp. 57.
*Tåsjö tillhör nu Ramsele kontrakt. 4,132 inv.
(1926). - Litt.: Erik Modin, "Gamla T." (1916).
38 b., S. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
