Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uecker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksvapnet består af en gyllene treudd i
ljusblått fält med inskriften på ukrainska USSR
och "Proletärer i alla länder, förenen eder!" –
Riksflaggan är röd med ett gyllene vapen i
vänstra öfre hörnet. – Nationalfärger äro
ljusblått och gult.
A. de R.
Historia (sp. 874–885). Den 1919
proklamerade icke-bolsjevikiska "Stora ukrainska
folkrepubliken" (hufvudstad Kiev) förmådde ej på egen
hand hålla sig uppe mot bolsjevikerna och deras
med Charkov som hufvudstad grundade ukrainska
sovjetrepublik. Dess ledande man, Petljura, sökte
då polskt stöd, men Polens och Petljuras arméer
ledo stora förluster i kriget 1920 (se Polen.
Suppl., sp. 1103–04), och i freden i Riga 28
mars 1921 erkände Polen U. som en oberoende
sovjetrepublik. Om dess redan 1919 började och
sedermera gradvis fortgående anslutning till
systemet af sovjetstater se ofvan sp. 1072.
V. S-g.
*Ukrainska litteraturen. Professor Dmytro
Dorošenko utgaf 1925 "Pokažčyk literatury
ukrainskoju v Rosii zu 1798–1897 roky Praha 1925"
(i T. II af Naukovyj zbímyk ukrains’koho
uníversítetu v Prazi). Där uppräknas samtliga
publikationer på ukrainska, som utkommit inom det
ryska kejsardömets område åren 1798–1897.
Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken. Se
Ukraina. Suppl.
Ulan-Butor-chow (= Röde riddaren),
mongoliskt namn, som 1924 gafs åt staden Urga (se d. o.).
*Ulaner. Kavallerislaget är numera afskaffadt.
De sista ulanregementena – vid tyska och
österrikiska arméerna – indrogos i samband med
antagandet af nya härordningar efter
Världskriget.
H. J-dt.
Ulanów, stad i polska vojevodskapet Lwów, vid
Tanews inflöde i San, 50 km. s. om Krasnik. 2,189
inv. (1921). V. om U., på Sans vänstra strand,
utkämpades under Världskriget i maj och juni –
särskildt 19 och 20 maj – 1915 förbittrade
strider mellan den återtågande 3:e ryska armén
(Dimitriev), som där intagit en försvarsanfallsställning,
och högra flygeln af 4:e österrikiska armén
(ärkehertig Josef Ferdinand), som sökte kasta ryssarna
öfver San. Detta lyckades dock först 18 juni, då
österrikarna besatte U. Jfr Världskriget,
sp. 188 och 189.
H. J-dt.
*Uldall. 1. P. U. Efterladte optegnelser af gene-
ralfiskal P. U. utkom 1914. - 2. J. F. C. U. dog
21 febr. 1921 i Randers. 1-2. P. E-t.
Uldat, folkl. Se Vitterfolket.
Uleå, Aktiebolaget, i Finland, eger
Varjakka, Toppila och Korkeasaari ångsågar invid
Uleåborg samt Pateniemi såg i Haukipudas socken.
Produktion 35,000 stds sågvirke; export af omkr.
20,000 kubikfamnar pappersved och pitprops från
flera lastageplatser i norra Österbotten.
Aktiekapitalet 27,6 mill. mk.
O. B-n.
*Uleåborg. Stiftet heter sedan 1923 Uleåborgs
stift.
*Uleåborgs län tillhör nu Uleåborgs stift (se
d. o. Suppl.).
Uleåborgs stift är sedan 1923 namnet på
Kuopio stift (se Kuopio 5, äfven i Suppl.).
Ulfbär, bot. Se Vi bur n um.
*Ulff, Gurli J. K., dog 2 juni 1922 i Stock-
holm.
Ulfhult, herrgård i Grefbäcks socken, Skaraborgs
län, omfattar 4 mtl, med en areal af 673 har, hvaraf
283 har åker. Tax.-v. 416,000 kr. (1926).
Hufvudbyggnaden uppfördes 1919–20 af dåv. egaren
H. Metcalfe enl. ritning af R. Östberg i 3
våningar med 2 flyglar. Samtidigt nybyggdes alla
ekonomibyggnaderna. U. tillhörde på 1600-talet
Per Brahe d. y. och hans kusin G. Örnevinge,
senare släkterna Lagerberg, Adelsvärd m. fl. Nuv.
egare är H. Sörensen (sedan 1921).
O. Sjn.
*Ulfhäll. Om landtbruksskolan se vidare
Strängnäs. Suppl.
*Ulfsfjorden, mindre god form för
Ulsfjorden (se d. o., äfven i Suppl.).
*Ulfsnesön heter nu Olsnesöy.
Ulfsnäs, herrgård i Öggestorps socken,
Jönköpings län, 14 km. s. ö. om Jönköping, vid
Stensjön, utgör med underlydande i Öggestorp och
Forserum 9 11/36 mtl med en areal af 1,500 har,
hvaraf 275 har åker. Tax.-v. 441,100 kr. (1922).
U. tillhörde Vadstena kloster, indrogs till kronan
och donerades 1574 af Johan III till Peder
Svensson Ribbing. Det har sedan stannat hos denna släkt
med undantag af en kort tid, då det var
reduceradt till kronan. Sedan 1779 är det fideikommiss.
Nuv. innehafvare är Peder Ribbing.
O. Sjn.
*Ulfsunda. På området ligga nu bl. a. U.,
Kungsholms, Smedslättens och Ålstens villastäder
samt U. industriområde med tillsammans 5,544 inv.
(1925). Stadsplan är fastställd för U. villastad, U.
industriområde samt Kungsholms villastad,
tillsammans 207 har, hvaraf 85 har för bostads- och 122
har för industriändamål. Bland större
industrianläggningar i U. märkas Elektriska a.-b. Volta,
Johan Olssons tekniska fabrik, U. sågverks-a.-b. samt
A.-b. Keramik. Omkr. 400 bostadshus äro f. n.
(1926) uppförda på U:s område.
E. A-t.
*Ulfåsa. Den gamla borgruinen har 1924 delvis
utgräfts af arkitekt A. Forssén. U. beboddes
1316–44 af Birgitta och hennes make, Ulf
Gudmarson, efter hvilken det sannolikt uppkallats.
Efter makens död och en eldsvåda flyttade Birgitta
borgen närmare Ekebyborna kyrka.
O. Sjn.
Uljanovsk, officiellt namn på ryska staden och
guvernementet Simbirsk (se d. o., äfven i Suppl.).
Uljeberg, herrgård i Viby socken, Östergötland,
20 km. v. s. v. om Linköping, omfattar 5 3/8 mtl
med en areal af 341 har, hvaraf 214 har åker.
Tax.-v. 296,000 kr. (1926). U. tillhörde på
1600- och 1700-talen biskop A. Prytz, släkterna
Enander-Gyllenadler, Danckwardt, Göthenhjelm, Tisell
m. fl. Sedan 1851 har U. gått i arf inom P. A.
Larssons släkt. Nuv. egare är prosten
M. Löwgren.
O. Sjn.
"Ullathorne, W. B. Se äfven Dom Cuthbert
Butler, "The liíe and times of bishop U." (1926).
Ullberg, U. Se Finsk kons t. Suppl.
Ullen, Stora, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 233
m. ö. h., i Norra Råda och Gustaf Adolfs
socknar, Värmland, afrinner öfver Ufån till
Klarälfven.
O. Sjn.
Ullern, pastorat i Oslo bispedömme, strax v. om
Oslo, Norge, tätt bebyggdt, mellan Västbanan och
Bærumsbanan, på nordsidan af den skogklädda
Ullernås. 9,743 inv. (1920).
K. G. G.
*Ullervad är nu jämte Ek förenadt med Ekby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
