Print (PDF) - On this page / på denna sida - *Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Ungern (Ytíörhållanden. Geologi. Floder och sjöar. Klimat. Befolkning)
1088
Österrike i v., Tjecho-Slovakien i n., Rumänien
i ö. och Jugo-Slavien i s., har en areal af 92,916
kvkm. Dess gränser ha en längd af 1,660 km.,
hvaraf endast 23 proc. naturliga. Före freden i
Trianon omfattade U. 191,756 kvkm., men genom
nämnda fred styckades det (se kartskiss i hufvud-
arb., sp. 1051-52), hvarvid af Stör-Ungern er-
höllo:
Rumänien ........ 102,787 kvkm. (36,4 proc.),
Tjecho-Slovakien 62,937 » (22,2 » ),
Jugo-Slavien ..... 20,956 » (7,4 » ),
Österrike ......... 5,055 » ( l,s » ) och
Italien (staden
Fiume) ......... 21 » ( 0,o » ).
Dessutom har Kroatien-Slavonien (45,546 kvkm.)
införlifvats med Jugo-Slavien.
Ytförhållanden. U. består till största
delen af slättland. Det eger ej längre några na-
turliga enhetsområden, då de nya gränslinjerna
öfverallt gå öfvei dessa. Ett sådant enhetsområde
var Trans-Danubien (d. v. s. landet på andra si-
dan Donau), hvaraf endast midtpartiet numera
ligger inom U. Trans-Danubiens terräng är starkt
kuperad; i dess midt sträcker sig en tertiär vul-
kanisk bergskedja genom det s. k. ungerska cen-
tralmassivet med Vértes-, Pilis- och Of ner (Buda)
bergen, och i s. löpa de båda ruinbergen Mecsek
och Zengö. Detta höjdland sluttar i n. v. mot
Kis Magyar alföld (Lilla ungerska slätten), hvars
norra del dock tillhör Tjecho-Slovakien och
västra Österrike. Det stora ungerska slättlandet,
Nagy Magyar alföld, som genom floderna Donau
och Theiss delas i en större del, mellan Theiss och
Donau, och en mindre, det s. k. Trans-Theisslan-
det, till största delen en sandbotten, som nu allt-
mera blifvit förvandlad till åkerjord, vin- och frukt-
trädgårdar. Ännu finnas stora områden, s. k.
puszta, kvar, särskildt vid staden Kecskemét samt
vid Debrecen, den s. k. Hortobágy pusztan, med
hjordar af hästar och nötkreatur. Det stora unger-
ska slättlandet begränsas i n. af fortsättningen
på ungerska Centralmassivet; dess delar heta Cser-
hát-Mátra och Bükk-bergen. Den högsta punkten
af U:s enda verkliga bergstrakt, Kékescsúcs (Blå-
toppen), i Mátra-bergen, ligger 1,010 m. ö. h. Den
lägsta punkten i U., vid Donau mellan staden
Mohács och Kalocsa, ligger endast 90 m. ö. h.
I geologiskt hänseende äro de stora slätt-
områdena täckta af tertiära och kvartära lager,
ur hvilka vid Tokaj de sista utlöparna af Alperna
och Karpaterna höja sig. (Om utvecklingen af det
ungerska slättlandets sediment se hufvudarb:s art.,
sp. 1016.)
Floder och sjöar. Urs hydrografì är ge-
nom landets bäckenformation koncentrisk, och alla
floders riktning är mot de båda stora hufvudström-
marna Donau och Theiss. Detta af naturen välord-
nade bäcken- och flodsystem blef genom fredsslutet
utan hänsyn till naturliga lagar genomskuret. Så
löper ej en enda flod i sin helhet inom det nuv.
U:s gränser. Donau flyter endast från Szob till
Mohács på ungerskt territorium, Theiss från Ti-
szaujlak till Szeged, och endast mynningarna af
floderna Maros, Körös, Szamos, Bodrog, Hernád,
Sajó, Zagyva, Rába och Rábca tillhöra ungerskt
område. Flodernas sammanlagda längd är endast
2,128 km. (förr 6,011 km.), hvaraf blott 1,022
km. äro segelbara (förut 2,651 km.). Emedan flo-
dernas of re lopp ej längre tillhöra U. och en en-
hetlig kontroll därigenom omöjliggjorts, öfversväm-
mas nu hvarje år slättlandet af vårfloden, särskildt
kring floderna Maros och Körös. Den enda sjö, som
förblifvit helt i U:s ego, är Balaton-(Platten-)sjön,
som med sin 650 kvkm. stora yta är den största in-
sjön i mellersta Europa. Fertö (Neusiedlersjön) om-
fattar 350 kvkm. och ligger vid österrikiska grän-
sen. En mindre insjö är Velencei-tó vid staden Szé-
kesfehérvár. Dessutom har U. omkring Donau och
Theiss en del kärrmarker. Flera tusen har kärr-
marker och vattensjuka områden ha genom kanali-
sering i komitaten Pest, Szabolcs, Bihar, Hajdu
m. fl. vunnits för odling. U. har ej längre någon
segelbar kanalväg, och den länge planerade Donau-
Theiss-kanalen förblir ännu några årtionden framåt
endast en plan. Genom förlusten af sina vatten-
vägar förlorade U. också största delen af sin vatten-
kraft. Det har i behåll 24,9 proc. af sina vatten-
turbiner, med endast 2,073 hkr, och 18,9 proc. af
sina vattenkvarnar med of vanhjul och 29,4 proc.
af dem med underhjul, hvilka sammanlagdt repre-
sentera endast 16,574 hkr. Det stora turbinverket
vid Donau-ön Csepel, som påbörjades under kriget,
är ännu ej fullbordadt.
Klimatet är i allmänhet kontinentalt. Me-
deltemperaturen för hela året är +10°. I jan. är
medeltemperaturen -3° och i juli, den var-
maste månaden, +22°. På slätten mellan Theiss
och Donau samt i landet ö. om Theiss, i Szabolcs-,
Hajdu- och Békés-komitaten, är vintern dec.-
jan. kall och blåsig och hettan under sommaren
(15 juni-l sept.) nästan tropisk. Eftersom endast
de torraste delarna af landet numera tillhöra U.,
är nederbörden jämförelsevis liten, i medeltal ej mer
än 500-600 mm. årligen. Medeltalet regndagar
per år är 100-130, af hvilka endast 10-2Ì) proc.
medföra snöfall.
Befolkningen utgör enligt 1920 års folk-
räkning 7,980,143 pers. Därigenom att landet be-
hållit den mellersta delen af det gamla U., har
folkmängden i riket stigit per kvkm. från 64,6 till
85,9, en täthet, som är högre än i både Frankrike
och Danmark. Invånarnas fördelning på de 6 geo-
grafiska områdena är följande:
Kvkm. In v. På l
kvkm.
Landet på högra Donau-
stranden (Duna jobb-
partja) ................. 36,168 2,508,018 69,s
Landet på vänstra Do-
naustranden (Duna
balpartja) ............. 3,444 260.025 75.5
Landet mellan Donau
och Theiss (Duna-
Tisza köze) ............. 27,383 3,296,851 102
Landet på högra Theiss-
stranden (Tisza jobb-
partja) ................. 7,827 572,032 73
Landet på vänstra
Theiss-stranden (Tisza
balpartja) ............. 16,149 1,186,778 74
Landet mellan Theiss
och Maros (Tisza-
Maros köze).......... 1,940 166,831 81,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
