Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1093-1094 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ungern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

papperskronor (37,546 guldkr.). – Mejerihandteringen.
Mejeriföreningarnas antal sjönk 1923 till 50.
Hela mjölkproduktionen var 2,549 mill. l.; af dessa
exporterades 67,094 deciton till Österrike. Af ost
och ostmassa exporterades s. å. 5,260 deciton
(största delen till Österrike och Tyskland) samt af smör
2,005 deciton till Österrike och Tjecho-Slovakien.

Fisket, som led mycket under krigsåren,
drifves intensivast i Balatonsjön, där den berömda
"fogas" bildar en eftersökt exportartikel till Wien,
Tjecho-Slovakien och Polen. Fiskodling bedrifves
på omkr. 6,900 har konstgjorda fiskdammar (de
största bland dem på Hortobágy); i dessa
dammar odlades 1924 15,000 deciton karp. Exporten
af lefvande fisk och kräftor steg 1923 till 6,756
deciton.

Skogsskötsel. Af sina forna skogar har
U. förlorat 85 proc. och eger nu ej mer än 1,195
mill. har skogsmark. Det miste af sina furuskogar
97 proc. – den största förlusten – och har i
behåll af ekskogarna blott 32,2 proc. och af
bokskogarna 13,4. Nuv. skogsarealen är:

ekskogar	638,399	har
bokskogar	506,898	»
furuskogar	49,229	»

Afverkningen räckte förut ej endast till för att förse
landet själft med bränsle och med trävaror för
industriella ändamål, utan betydande kvantiteter
kunde också exporteras (118,860 vagnslaster olika
träsorter och träkol 1913). Nu komma på hvarje
inv. endast 126,3 kbm. bränsleved, hvilket ej
täcker behofvet, utan 87,5 proc. af allt bränsle måste
importeras, 1924 till ett värde af 28,3 mill.
guldkr. Exporten var naturligtvis ingen. Värdet af
träimporten för industriändamål öfversteg s. å. 3
mill. guldkr. För att afhjälpa den svåraste bristen
har jordbruksministeriet börjat anlägga
skogsplanteringar på slätten, särskildt mellan Theiss och
Donau, samt genom nya lagbestämmelser (1923)
sörjt för skogsskötselns underlättande. Redan har
man planterat 95,299 har flygsand och ofruktbar
jord (innehållande natron) med skog.

Bergshandtering. U., förut ett af
Europas mineralrikaste länder, tillhör nu de fattigaste,
sedan det förlorat alla sina rika saltgrufvor i
Siebenbürgen och i Marmaros komitatet,
guldgrufvorna och de nyupptäckta oljekällorna i
Siebenbürgen samt koppargrufvorna i Zipsen. Efter
fredsslutet förblefvo endast några kol- och
järngrufvor i U:s ego. Kolgrufvorna gruppera sig
kring 4 centraler: 1) Tata- och
Esztergom-distriktet, som sysselsätter 2,036 arb., 2) Pécs-distriktet
i Baranya och Tolna komitat med 13,405 grufarb.,
3) Salgotarján med omnejd med 18,177 arb., och
4) Järn- och kolgrufvorna i Borsod komitatet med
16,195 arb. På dessa grufområden finnas 19
storbruk, 14 medelstora bruk och 36 mindre grufvor i
drift. Hela produktionen af samtliga ungerska
kolgrufvor var 7,169,000 ton 1924, af hvilka endast
816,000 utgjorde svart stenkol och 6,353,000
mindervärdiga brunkol. Järnmalm finns endast i
grufvorna i Borsod komitatet. Dessa producera knappt 2
mill. deciton malm (af lägre kvalitet) per år.
Sålunda tvingades U. importera 1,65 mill. deciton malm
och tackjärn 1923. – Saltimporten utgjorde 1,1
mill. deciton. Af mineralkällor har U. kvar, utom de
i Budapest (se d. o.), endast Siófok och Héviz vid
Balaton. 1925 upptäcktes vid borrning i staden
Hajduszoboszló (Hajdu-komitatet) en utomordentligt
rik het mineralkälla med jordgas, hvilken kommer
att exploateras af staten.

Industri. Under de sista årtiondena har
fabriksindustrien tack vare kraftigt understöd från
staten gjort starkt uppsving, hvilket emellertid,
sedan landet mist sina råvaruproducerande områden,
fått ett hårdt bakslag. Trots detta visar denna
näring de sista åren åter uppåtgående tendens.
Medan i Stor-Ungern endast 16,3 proc. af
befolkningen voro industriidkare och industriarbetare,
har denna siffra numera stigit till 24,6 proc. Nu
finnas 2,728 fabriker, af hvilka dock 318 måst
inställa driften. Af de omkr. 240,000
fabriksarbetarna voro 27,4 proc. kvinnor. Fabriksgrenarna
jämte deras årliga produktion och arbetsstyrka
framgå af följande tabell:

	Tillv.-värde			Arbetare
järn-, metall- och maskinindustri	330	mill.	guldkr.	60,000
sten-, ler- o. glasind.	42	»	»	32,000
trä- och benind.	40	»	»	16,000
läder- och skoind.	65,5	»	»	11,000
textilind.	258	»	»	32,000
beklädnadsind.	30	»	»	6,000
pappers- och grafisk ind.	19	»	»	9,700
lifsmedels- o. konsumtionsind.	580	»	»	60,000
kemisk ind.	83	»	»	12,000
Tillsammans	1,447,5	mill.	guldkr.	238,700

Samtliga järn-, metall- och maskinfabriker
nödgas importera allt sitt råmaterial; dock hör denna
industrigren fortfarande till U:s viktigaste. Många
fabriker, som före kriget och under detsamma
tillverkat ammunition, ha nu omskapats till
maskinfabriker. Så t. ex. tillverkar U:s största
ammunitionsfabrik, Manfred v. Weis i Csepel (vid Budapest),
numera endast hushållsartiklar, jordbruksmaskiner
m. m. Af de förut blomstrande glasfabrikerna kan
numera endast 1 uppehålla driften såsom blott och
bart fönsterglasfabrik med en årlig tillverkning af
240 vagnslaster. På grund af den fullständiga
stagnationen inom all byggnadsverksamhet är mer än
hälften af tegelbruken ur drift, och de arbetande
effektuera endast 20 proc. af sin kapacitet. På
grund af exporten är cementtillverkningen i
gynnsammare läge. Den sysselsätter 4,000 arb.,
hvilkas årsproduktion 1924 öfversteg 10 mill. guldkr.
Läder- och skoindustri har ej blott förmått behålla
sin förra position, utan genom skydd mot
konkurrensen från Österrike t. o. m. kunnat utvidga sig.
Så finnas 6 stora och 35 medelstora
läderfabriker samt 100 garfverier. (Staden Debrecen
ensam har 80 garfvare.) Tillverkningsvärdet var
55 1/2 mill. guldkr. 1924. Efter fredsslutet ha
grundats 4 stora skofabriker. Produktionsförmågan pr
vecka är vid de stora fabrikerna 50,000 par och
vid de mindre verkstäderna 100,000 par.
Textilindustrien har – emedan de flesta fabriker legat
vid gränserna – förlorat omkr. 60 proc. af sina
fabriker och verkstäder, men genom omläggning af
en del andra fabriker, särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>