Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småbarnsskolor och barnasyler 973 med 76,859 lärj.,
folkskolor med hvarjedagsläsning 6,351,
fortsättningsskolor 4,217, landtbruksskolor 913,
aftonskolor (lägre tekniska, handels- samt lärlingsskolor)
346, borgarskolor för gossar 138, för flickor 192,
lärar- och lärarinneseminarier 51, allm. läroverk
151 (97 gymnasier, 22 realläroverk och 32 högre
flickläroverk och flickgymnasier). Antalet
fackskolor, handels- och tekniska skolor var 126. –
Folkskolorna ha i allmänhet 6 klasser; antalet lärare
och lärarinnor 1922–23 var 17,672, antalet
lärjungar 1,036,927. Lärlingsskolorna, de s. k.
aftonskolorna, hade 2,227 lärare och 59,249 lärj. De
s. k. borgarskolorna bestå vanligen af 4 klasser,
ibland af 6, och hade 3,719 lärare och 84,454 lärj.
Seminarierna hade 672 lärare och 3,997 lärj. De
allm. läroverken omfatta 8 klasser. Lärarnas
antal var 2,981, lärj:s 56,766. De olika
fackskolorna hade 1,413 lärare och 18,267 lärj. Det forna
U. hade 4 universitet med det 1918 inrättade
Elisabet-universitetet i Pozsony (Pressburg), och de
upprätthållas fortfarande, i det att Frans
Josefs-universitetet i Kolozsvár (Klausenburg) flyttades till
Szeged och Elisabet-universitetet i Pozsony till
Pécs (Fünfkirchen; 1923). 1920 upprättades i
Budapest det s. k. folkekonomiska universitetet.
Dessutom finns i Budapest ett tekniskt universitet.
Antalet universitet är sålunda 6 med 659 professorer
och 16,691 åhörare (läsåret 1923–24). Dessutom
finnas af olika kyrkosamfund upprätthållna juridiska
fakulteter med 44 lärare och 1,037 åhörare.
Antalet teol. högskolor eller prästseminarier är 18,
hvaraf 12 romersk-katolska, 3 reformerta, 2 evangeliska
och 1 judisk med tills. 121 lärare och 637
åhörare. Andra högskolor äro Veterinärhögskolan,
Musikhögskolan, Konsthögskolan,
Konstindustrihögskolan, högskolan för borgarskollärare,
Teaterhögskolan, samtliga i Budapest, dessutom
landtbrukshögskolorna i Debrecen och Magyaróvár samt
Bergs- och skogsingenjörshögskolan i Sopron. Alla dessa
högskolor ha 129 lärare med 2,338 åhörare. Sina
värdefulla samlingar och bibliotek i hufvudstaden
fick U. behålla, men däremot gingo rika samlingar
och bibliotek (till antalet 67) förlorade i
Siebenbürgen (Kolozsvár, Gyulafehérvár, Marosvásárhely)
samt i öfre U. (Kassa, Pozsony). För att
sammanhålla de olika statliga samlingarna och biblioteken
organiserades ett s. k. Ungerskt samlingsuniversitet
under kultusministeriets uppsikt samt ett förbund
omfattande alla vetenskapliga sällskap och
institutioner (1924). Bland nystiftade vetenskapliga
sammanslutningar må nämnas S:t Stefans akademi
(stiftad 1915 med grefve Apponyi som ordf.) samt det
vid Debrecens universitet inrättade Tisza István
Vetenskapssällskapet. I Budapest stiftades 1920
Société La Fontaine, som har till syfte att
bekantgöra utländsk litteratur i U.; detta sällskap har
äfven anordnat svenska litterära fester.
Tidningar. 1925 utkommo 952
tidningar och tidskrifter på ungerska och andra språk.
1921 utkommo 2,318 böcker, af hvilka 524
behandlade vetenskapliga, 358 pedagogiska och 665
skönlitterära ämnen.
Finanser. Sedan finanserna 1918–23 allt
mer försämrats och papperskronan börjat
fullkomligt förlora sin köpkraft, vände sig regeringen till
Nationernas förbund för att få hjälp. Genom dess
försorg lyckades U. taga upp ett utländskt lån på
250 mill. guldkr., som 1 jan. 1924–30 juni 1926
skulle täcka hela bristen i statsbudgeten.
Nationernas förbunds saneringsplan blef i febr. 1924
antagen af nationalförsamlingen. Hufvudpunkterna i
planen äro: 1) upphäfvande af inflationen och
stabilisering af ungerska kronan; 2) upprättandet af
en sedelbank; 3) jämvikt i statsbudgeten till 30
juni 1926, så att därefter alla utgifter täckas
af skatteinkomsterna. Lånet måste amorteras på
20 år; 4) upptagande af ett utländskt lån; 5)
finanskontrollör från Nationernas förbunds sida.
Som säkerhet för det utländska lånet har U.
fått sätta tullinkomsterna samt inkomsterna af
tobaks-, socker- och saltmonopolen. (Se vidare
nedan, sp. 1104–05.) 1 jan. 1924–31
dec1943 är U. förpliktadt att enligt villkoren i
Trianonfreden till segerstaterna betala 200 mill.
guldkr. som krigsskadeersättning.
Statsinkomsterna för budgetår voro i guldkr. 307,350,680.
Bland dessa märkas jordskatt 33 mill. kr.,
inkomstskatt 38 mill., omsättningsskatt 80 mill.,
konsumtionsskatter (alkohol, socker m. m.) 31 mill., tull
29,85 mill., saltmonopolets intäkter 9,33 mill.,
tobaksmonopolets 31,94 mill. Statens verk, post, telegraf,
järnvägar o. s. v., gåfvo 12,42 mill. guldkr.
öfverskott. Bland utgifterna märkas statsskulden
56,6 mill., förpliktelser enligt Trianonfreden 7
mill., anslag till kultusministeriet 69,28 mill., till
finansministeriet 87,2 mill. och till krigsministeriet
76,3 mill. Statsskulden är 1,383 mill. guldkr.
Författning och förvaltning. U. är
en konstitutionell monarki, men konung är ännu ej
utsedd. Till dess att detta egt rum, ligger enl. lag af
1920 den suveräna makten hos nationalförsamlingen
(nemzetgjülés), och den verkställande makten
utöfvas af en af denna (på obestämd tid) vald
riksföreståndare (kormányzró), f. n. amiral
Nikolaus von Horthy. Denne har ej samma
rättigheter, som tillkomma konungen: han
sanktionerar ej, utan endast promulgerar de af
nationalförsamlingen stiftade lagarna, han eger ej absolut
veto, men kan en enda gång under motivering
återförvisa en lag till nationalförsamlingen; vidhåller
församlingen sitt beslut, är han skyldig att inom
15 dagar promulgera lagen; han har rätt att
upplösa församlingen, men måste i upplösningsdekretet
inkalla den nya församlingen inom 30 dagar; han
eger ej att upphöja i adligt stånd och kan
förklara krig endast med nationalförsamlingens
samtycke. Den nu sittande nationalförsamlingen, vald
1922 efter ett kompliceradt rösträttssystem, består
af 245 medlemmar och har till uppgift bl. a. att
sammankalla i förnyad form den gamla
magnatkammaren (förendiház), hvars förhandlingar slutade 1918.
Därefter blir folkrepresentationen ånyo grundad på
2-kammarsystemet. Ministären består af 10
ledamöter: statsministern samt utrikes-, inrikes-, finans-,
försvars-, justitie-, undervisnings- och kultus-,
handels-, social- och provianteringsministrarna. –
Komitaten (vármegye) äro blott 33. Af dessa ha
endast 9 (Fejér, Tolna, Veszprém, Heves,
Pest-Pilis-Solt-Kiskún-, Jász Nagykun-Szolnok-, Borsod,
Békés och Hajdu kom.) sina territorier oberörda af
Trianonfreden; alla de andra 24 äro mer eller
mindre stympade. Hvarje komitat har autonom
förvaltning; dessutom – hufvudstaden oberäknad –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
