Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unter den linden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanfattande benämning i trafikeringshänseende
å Gäfle–Ockelbo järnväg och
Uppsala–Gäfle järnväg, hvilka båda trafikeras af
Uppsala-Gäfle järnvägs-a.-b.
F. P.
*Uppsala län hade 1 jan. 1926 139,954 inv.,
hvaraf mankön 68,650 och kvinnkön 71,304, på
landsbygden 104,019 och i städerna 35,935, d. v. s.
27 inv. på 1 kvkm. land. Folkökningen sedan 1
jan. 1920 var 4,787 pers. eller 3,54 proc., något
mer än för hela Sverige samma tid (3,53 proc.).
Tiunda fögderi har 5 landsfìskalsdistrikt. Antalet
hela kontrakt, hvarmed U. ingår i Uppsala stift,
är 9 (Domprosteriet, Hagunda, Lagunda, Trögd,
Åsunda, Håbo, Ulleråker, Norunda och Örbyhus)
och antalet delade kontrakt, som ingå i U., är 2
(Vaksala kontrakt samt Olands och Frösåkers
kontrakt), pastoratens antal är 49 samt delar af 3
och församlingarnas antal 86. Länet är nu deladt i
3 landtmäteridistrikt. Provinsialläkardistrikten äro
nu 4 förutom 3 extra provinsialläkardistrikt. Länet
har nu 6 distriktsveterinärer. Länet bildar tills.
med Stockholms län en valkrets för val till
riksdagens Första kammare med 10 riksdagsmän.
E. A-t.
*Uppsala universitet. Lärare (sp. 1237–38).
Af teologiska fakultetens 7 professorer innehar
numera endast professorn i praktisk teologi prebende.
Sedan nämligen riksdagen 1920 fattat beslut om
successiv indragning af de teologiska
professorsprebendena, beslöt 1923 års riksdag, att
domkyrkoförsamlingen i Uppsala tills vidare skulle vara såsom
prebende förenad med professuren i praktisk teologi.
Innehafvaren af denna lärostol är sålunda
kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen, domprost samt vice
preses i domkapitlet. I samband med denna
förändring borttogs titeln "förste teologie professor".
Juridiska fakulteten räknar nu (vårterminen 1926)
8 professorer, medicinska 15 professorer (hvaraf 1
är prosektor), 3 laboratorer, 1 lärare i
epidemiologi samt 3 biträdande lärare på ord. stat.
Fr. o. m. 1 juli 1926 är en af dessa lärarbefattningar
förändrad till en professur i öron-, näs- och
halssjukdomar. Humanistiska sektionen af filos. fakulteten
har 22 professorer, 4 utländska lektorer i lefvande
språk och 1 dylik biträdande lärare i ryska; i
matematisk-naturvetenskapliga sektionen finnas 18
professorer och 1 laborator, under det att
observatorsbefattningen icke skall tillsättas, så länge professor E.
H. von Zeipel bekläder en för honom inrättad
personlig professur i astronomi. Vårterminen 1926
utgjorde docenternas antal 92, af hvilka åtskilliga
tillika voro biträdande lärare. Samtidigt uppgick
hela lärarpersonalen till 176; däraf voro 5
professurer och 3 laboratorsbefattningar lediga. Af
de 70 professurerna äro 4 personliga. –
Tjänstemän (sp. 1238). I följd af den 1925 af
riksdagen antagna nya aflöningsstaten för universitetet
utgöres den på ordinarie stat uppförda
tjänstepersonalen af följande. Vid kansliet: 1 sekreterare, 1
akademinotarie och ombudsman och 1 kanslibiträde.
Vid drätselverket: 1 räntmästare, 1 kamrerare, 1
andre kamrerare och 1 kanslibiträde. Vid
universitetets egendoms- och skogsförvaltning: 1 fogde, 1
assistent vid egendomsförvaltningen, 1
skogsförvaltare och 1 assistent vid skogsförvaltningen. Vid
universitetsbiblioteket: 1 öfverbibliotekarie, 4 förste
bibliotekarier, föreståndare för hvar sin afdelning,
9 andre bibliotekarier, 1 kanslibiträde och 2
kontorsbiträden. Dessutom äro f. n. följande extra
tjänstepersonal anställd: vid kansliet 1 kanslist – den
nuvarande innehafvaren af befattningen skall dock
bibehålla sin ställning som ordinarie
tjänsteinnehafvare – och 1 e. o. amanuens, vid
drätselverket 1 e. o. amanuens och vid
universitetsbiblioteket 5 amanuenser, hvilka sistnämnda åtnjuta fast
arfvode, samt 4 extra kvinnliga biträden. Vid de
medicinska klinikerna och institutionerna åtnjuta
f. n. lön å ord. stat: 1 underläkare, 1 underkirurg,
1 assistent och 18 amanuenser, vid de
naturvetenskapliga institutionerna finnas 2 konservatorer (i
zoologi och i botanik), 1 akademiörtagårdsmästare,
2 assistenter och 16 amanuenser. Vid de till den
humanistiska sektionen hörande institutionerna
finnas 4 fast aflönade amanuenser.
Studenterna (sp. 1238–39). Af
studentnationerna är Norrlands fortfarande störst med 365
medlemmar (vårterminen 1926); därnäst komma
Östgöta och Västmanlands-Dala nationer med resp.
323 och 305 medlemmar. Minst äro Kalmar och
Gotlands nationer med resp. 55 och 61 medlemmar.
Antalet närvarande studenter, inkl. i nationerna
kvarstående docenter och tjänstemän, uppgick
vårterminen 1926 till 2,809, fördelade på fakulteter
sålunda: teol. 206, jur. 608, med. 526, filos. 1,464
och 5 utan angifven studieriktning. Af de i
filosofiska fakulteten inskrifna förberedde sig 92 för
teol.-filos. examen, 1,008 egnade sig åt
humanistiska, 359 åt naturvetenskapliga studier, under det
att 5 ej tillhörde någon af dessa kategorier. I
studentkårsdirektionens sammansättning har den
förändring företagits, att närmast föregående års
kårordförande är själfskrifven medlem i direktionen.
Sedan flera år tillbaka ha planer varit å bane att
bereda kåren egen byggnad, och åtskilliga
förslag därtill ha under den senaste tiden framlagts
och diskuterats, men ännu icke ledt till något
resultat. Den fond, som studentkåren förfogar öfver
för ändamålet, uppgick vid slutet af år 1925 till
öfver 530,000 kr. En skildring af studentkårens
uppkomst framlades vid dess 75-årsfest af A. Hj.
Uggla ("Minnesskrift vid Upsala studentkårs
sjuttiofemårsjubileum", 1924). Den ända sedan 1871
brännande frågan om Sten-Sture-monumentet (se
Sture, sp. 507–508 och i Suppl.) fick 1924 sin
slutliga lösning, då kåren 12 maj beslöt, att
monumentet skulle resas på Kronåsen; 13 febr. 1925
försiggick den högtidliga invigningen. – Den
terminliga afgift för fri sjukvård å Akademiska
sjukhuset, hvilken samtliga nationer åtagit sig, utgår
numera med 1 kr. 20 öre för hvarje närvarande
medlem. – Utgifningen af universitetets gamla
matrikel har fortskridit fram till 1750.
Universitetets stat (sp. 1240–41).
Efter föregående utredningar antog riksdagen 1925
en ny löne- och pensionsreglering för
befattningshafvare vid rikets universitet samt Karolinska
institutet att gälla fr. o. m. 1 juli s. å. Enligt
denna åtnjuter hvarje professor i lön 12,000 kr.,
hvaraf lönen utgår med 8,000 kr. och
tjänstgöringspenningarna med 4,000 kr.; därtill komma
dyrtidstillägg enligt samma grunder som för öfriga
tjänstemän i riket. Efter 5 år höjes lönen för ordinarie
professor med 1,000 kr. Tjänstemännen däremot
blefvo i regel inrangerade i det aflöningssystem,
som är gällande för befattningshafvare vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
