Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Utställning - Utsädesväxling - *Uttersberg. 1. - Utterslev - *Uttis (Uttismalm) - Uttran - Uttryckligt afflyttningsförbud, jur. Se Afflyttningsförbud. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1135
Utsädesväxling-Uttryckligt af flyttningsförbud
1136
deras verk (se pl. I-II). Utställningsområdet, af
betydande vidd, var beläget i sydöstra delen
af Göteborg, intill det s. k. Lorensbergsom-
rådet och på ömse sidor om Södra vägen. Af
byggnaderna märktes särskildt den stora maskin-
hallen, hvars hufvudskepp ensamt täckte en yta af
16,660 kvm. Denna hall jämte vissa angränsande
byggnadspartier, sammanlagdt omfattande omkr.
30,000 kvm. i ett plan, kvarstår som permanent och
har sedermera bl. a. hvarje år upplåtits åt en in-
dustri- och handtverksmässa. En annan bibehållen
del af utställningen är det s. k. Nöjesfältet vid Lise-
berg med sina vackra parkanläggningar. G. H-r.
Konstutställningar (sp. 166-168) ha
under de sistförflutna åren i vårt land förekommit
i stort antal. Visserligen ha de förr af konstaka-
demien eller af enskilda konstnärssamfund tid efter
annan återkommande öfversiktliga uppvisningarna
så godt som helt och hållet upphört - i Stock-
holm fortlefver af dylika endast konstakademiens
utställning af elevernas arbeten en vecka hvarje vår
efter arbetsårets slut. Konstföreningen plägar årli-
gen ha en höstutställning af inköpta eller till för-
eningen hembjudna konstverk. Så mycket talrikare
äro de tillfälliga utställningarna, i regel begrän-
sade och kortvariga. Nationalmuseum anordnar ofta
utställningar af nyförvärf eller af enskilda konstnä-
rers verk eller af alster inom en viss konstart, gra-
fik o. a. Bland specialutställningar där från de se-
nare åren äro utställningarna af dansk målarkonst
(W. Hansens samling) 1918 och af danska tecknin-
gar s. å., af svenska teckningar 1920, af fransk
konst från 1800-talet 1917 samt 1922-26 af verk
af Manet, Degas och Gauguin. En nyhet äro de
vandringsutställningar af svenska verk, som anord-
nats (se art. Nationalmuseum. Suppl., sp.
698) under de sista åren - den senaste öppnades
i Kiruna hösten 1925 och gick sedan genom norr-
ländska städer söderut med afslutning i Hälsing-
borg. Den hade då inom 17 månader visats i 15
städer. De på olika platser anordnade kultur-
mässorna (senast den i Kalmar sommaren 1926)
ha innefattat konstutställningar (jfr Kultur-
mässa. Suppl.). - Efter Baltiska utställningen
i Malmö 1914 (se art. i hufvudarbetet, sp. 164)
är att påminna om jubileumsutställningen i Göte-
borg 1923, där planläggningen och utställningens
arkitektur väckte berättigadt uppseende (se ofvan,
sp. 1134). Afd. för bildande konst upptog en retro-
spektiv samling "västkustkonst" och en modern
af d. svensk, norsk, dansk och finsk konst, uteslu-
tande tillhörande de för tillfället modernaste rikt-
ningarna. En mera allmän svensk konstutställning
anordnades samtidigt utanför jubileumsutställningen
och utan samband med denna.
I Stockholm har konstakademien åstadkommit
en utmärkt öfverblick af danskt måleri från 1800-
talets-förra hälft 1922, en betydande svensk akva-
rellutställning (alster från midten af 1700-talet till
innevarande tid) 1925 samt specialutställningar af
verk af G. Kydberg 1924 och J. Höckert 1926 och
Konstföreningen minnesutställningar af E. Joseph-
son 1923 och J. A. G. Acke 1925 samt 1923-26
utställningar af Ch. Krogh, J. Skovgaard, G.
Munthe, Harriet Backer, H. 0. Heyerdahl, Eilif
Petersen, E. Järnefelt och M. Enckell. I Lilje-
valens konsthall ha förekommit minnesutställningar
of ver J. Kronberg, A. Zorn, K. Nordström, K.
Isakson, E. Jansson och H. Norrman samt utställ-
ningar af norsk, dansk, finländsk, fransk, tysk, öster-
rikisk och schweizisk modern konst. Enskilda sven-
ska konstnärsgrupper ha f. ö. där anordnat omväx-
lande uppvisningar, bland hvilka de af Bygge och
bo anordnade "hemutställningarna" tilldragit sig
lifligt och allmänt intresse.
Bland smärre konstlokaler, som i Stockholm till-
kommit under de senaste åren, må nämnas Svensk-
franska konstgalleriet, där modern konst domine-
rar, Lilla utställningen vid Blasieholmskajen,
Gummesons m. fl. Med Nordiska bokhandeln var
1919-24 en utställningslokal förenad; den erbjöd
flera värdefulla uppvisningar.
I utlandet ha utställningar af svensk konst från
de senast gångna årtiondena väckt uppmärksam-
het: en stor utställning i London 1925 af målningar
ur statens och privata samlingar, följd af en arki-
tekturutställning därstädes s. å., en målningsut-
ställning i Tyskland (Hamburg, Lübeck, Berlin,
München) 1926, en grupp yngre målare i London
s. å. I Paris ha svenskar sitt utställningshus i
Maison Watteau, där man nu af ven ämnar börja
skolverksamhet i en fri akademi. I den stora konst-
industriutställningen i Paris 1925 deltog Sverige
med stor heder (se ofvan sp. 1134). Af ven i 1926
års konstutställning i Venezia var Sverige represen-
teradt, och en utställning i Buenos Aires är plane-
rad till innevarande sommar (1926). G-g N.
Utsädesväxling, landtbr., tid efter annan skeende
anskaffning af utsäde från annan ort eller annan
jordart, har af gammalt användts som medel att
öka skörden. Dylikt ombyte är naturligtvis
afgjordt fördelaktigt, om det nya utsädet är af bättre
eller för odlingsplatsen lämpligare sort, mer
sortrent eller fritt från sjukdomar än den egna
skörden. Sålunda förklaras erfarenheten om
företrädet af utsäde från sandjord för användning på
lerjord i vissa fall, t. ex. beträffande potatis, däraf,
att denna växt bäst passar på den förra jorden och
där blir friskare än på lera. Företrädet af
utsäde från nordligare eller högre liggande trakt
kan bero på den större härdighet och i vissa fall
större frihet från sjukdom, som plägar utmärka
grödorna under strängare klimatiska förhållanden,
men gäller blott under förutsättning af, att sortens
afkastningsförmåga är minst lika hög som hos den
eljest odlade.
H. J. Dft.
*Uttersberg. 1. Bruksdriften är nedlagd sedan
1921. Litt.: H. Carlborg, "Uttersbergs bruk"
(1925).
Utterslev, nordvästlig förstad till Köpenhamn,
inkorporerad i Köpenhamns kommun 1901, med
öfvervägande arbetarkvarter. I närheten
Bispebjerg hospital, kyrkogård och krematorium samt
Grundtvigskyrkan (under byggnad). 14,311 inv.
(1921).
P. E-t.
*Uttis (Uttismalm) brukas nu sommartid af
finländska militären som lägermötesplats.
O. B-n.
Uttran, station å järnvägslinjen
Stockholm–Södertälje, 25 km. från Stockholm, vid sjön Uttran
(18 m. ö. h., omkr. 3 kvkm.). N. ö. om stationen
ligger Stockholms läns tuberkulossanatorium med
112 sjukplatser, uppfördt 1919–23.
Uttryckligt afflyttningsförbud, jur. Se
Afflyttningsförbud. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
