- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
1137-1138

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Utvandring - *Utzon-Frank, A. Einar - *Utö. 2. - Utöfjärden - Uusi päivä - *Uusi Suomi - Uvakromförfarandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1137

Utvandring-Uvakromförfarandet

1138

* Utvandring. De omhvälfningar, som under det
senaste årtiondet timat i Europa, och den allmänna
ekonomiska depressionen ha utgjort starka
driffjädrar till utvandring, men å andra sidan har
utvandrarnas förnämsta destinationsland, Amerikas
förenta stater, samtidigt infört en ganska restriktiv
immigrationslagstiftning. En lag, som trädde
i kraft 6 juni 1921, afsåg att under ett år afstänga
all immigration till Förenta staterna öfverstigande 3
proc. af det antal afkomlingar från hvart och ett
land, som voro bosatta inom unionen 1910
(motsvarande siffror för 1920 voro ej säkert kända, då
lagen antogs). Som immigranter räknades icke
personer, som tillfälligtvis besökte Förenta staterna för
affärs- eller nöjesresor, och åtskilliga andra undantag
medgåfvos. Det tillåtna antalet immigranter
per månad var begränsadt till 20 proc. af årskvoten.
Lagen, hvars giltighet skulle ha utgått 30 juni
1922, blef (i maj s. å.) utsträckt att gälla under
ytterligare 2 år. I sammanhang därmed infördes
rätt dryga böter för transportbolag, som olagligen
öfverförde invandrare till Förenta staterna, och af
invandrare från annan amerikansk stat kräfdes 5
års bosättning (förut 1 års) inom Amerika för att
bli undantagna från lagens tillämpning. För Sverige
blef årskvoten 20,042. I verkligheten uppgick
Sveriges (redovisade) utvandring till Förenta staterna
kalenderåren 1921-24 till resp. 5,430, 8,455,
24,948 och 7,036. Till förklaring af det skenbara
öfverskottet 1923 må erinras, att den svenska
utvandringen redovisas efter kalenderår, den
amerikanska invandringen efter fiskalår (juli-juni).
F. ö. medgåfvos åtskilliga dispenser från
kvota-begränsningen. I allmänhet ser man i Amerika
invandrarna från Sverige, liksom öfver hufvud från
norra och västra Europa, med jämförelsevis blidare
ögon, hvaremot invandrarna från södra och östra
Europa till stor del betraktas som "icke önskvärda".
En ny, ännu strängare invandringslag trädde
i kraft l juli 1924 och är i olikhet mot sina föregångare
avsedd att gälla för obestämd tid. Kvoten
har bestämts till 2 proc. af antalet individer af
samma nationalitet, hvilka vid 1890 års folkräkning
voro bosatta inom unionens hufvudland ("continental
U. S."), d. v. s. utom Alaska och de senare
tillkomna besittningarna i Stilla hafvet m. m. Efter
1 juli 1927 skola ännu strängare bestämmelser,
syftande till att begränsa hela antalet
immigranter till 150,000 årligen, träda i kraft.
Inresetillstånd skola erfordras, och dylika få utställas
under en kalendermånad till högst 1/10 af antalet
för fiskalåret. Däremot behöfver icke resan
ovillkorligen företagas under samma månad, då
tillståndet lämnas. Vissa personer (t. ex. orientaler)
uteslutas alldeles; å andra sidan medges af
humanitära skäl vissa jämkningar i bestämmelserna om
afvisande af invandrare, och särskilda kategorier af
"non-quota immigranter" uppräknas, bl. a. hustrur
och barn till i landet redan bosatta amerikanska
medborgare. Sistnämnda bestämmelse har
ökat antalet ansökningar om naturalisation. - Enligt
de tillsvidare gällande bestämmelserna utgör
årskvoten för Sverige 9,561.

Något land, som för svenskarna skulle kunna såsom
utvandrarland ersätta Förenta staterna, har
hittills ej påvisats. Den svenska emigrationen till
Canada har väl under de senare åren varit starkare

än tillförne, men når dock ej på långt när
samma omfattning som den till Förenta staterna.
Åtskilliga planer på att leda en del af
utvandrarströmmen till Syd-Amerikas högre belägna
(och därför hälsosammare) trakter ha hittills ej medfört
nämnvärda resultat. I Australien har man efter
krigets slut sökt bereda jordlotter åt i främsta
rummet australiska och därnäst engelska f. d. soldater,
men för icke-brittiska utvandrare erbjuder Australien
f. n. knappast gynnsamma utsikter.

Förenta staternas afspärrningspolitik och den
samtidiga arbetslösheten i Sverige ha medfört, att
man börjat betrakta utvandringen snarast som ett
under nuv. förhållanden oundvikligt ondt, som ej
särskildt borde motarbetas. Som en yttring af denna
förändrade uppfattning kan man betrakta äfven
det förhållandet, att Nationalföreningen
mot emigrationen (se d. o. äfven i Suppl.)
ombildats till Sällskapet Hem i Sverige,
hvilket sällskap anger som sin hufvuduppgift att
med tidskr. "Hem i Sverige" som organ följa
befolknings- och kolonisationsfrågorna samt att genom
sina byråer i Stockholm, Göteborg och Malmö
tillhandagå utlandssvenskar med råd och anvisningar
för återbosättning i hemlandet.

Liknande förhållanden som i Sverige ha
framträdt i öfriga europeiska utvandringsländer. -
En internationell ut- och invandringskonferens hölls
i Rom maj-juni 1924 och behandlade frågor om
bistånd åt emigranter före och under resan,
anpassning efter arbetsmarknaden, internationella
öfverenskommelser om rättsregler för emigranter
och immigranter o. d. - Litt.: E. H. Thörnberg,
"Amerikanska samhällsproblem" (1912), samt
åtskilliga broschyrer af A. Molin. t. ex. "Vanhäfd"
(1911), "Ölands emigrationsfråga" (1916). E.Ar-s.

*Utzon-Frank. A.
Einar, var 1921-25
ordf. för konstakademiens
skolråd och är
sedan 1925 akademiens
direktör. Af hans senare
verk må nämnas
Sarkofagen öfver Fredrik
VIII (i Roskilde
domkyrka) och Poesiens
genius (uppställd på
Dantepelaren i Köpen-
hamn). P. E-t.

*Utö. - 2. Socknen
är nu annex till Dalarö,
Södertörns kontrakt,
Strängnäs stift. 254 inv. (1926).

Utöfjärden, fjärd af Östersjön, s. v. om Karlskrona,
förbindes med hafvet genom Aspö sund i v.
och Båldö sund i s. och öfvergår österut i Stör-
fjärden. O. Sju.

Uusi päivä [osi; "den nya dagen"], finsksprå-
kig aftontidning i Helsingfors, uppsatt 1917 som
organ för de kretsar, som stodo
själfständighetssträfvandena och jägarrörelsen nära. Den
upphörde 1919; i dess ställe trädde tidningen Iltalehti (se
d. o. Suppl.). O.B-n.

*Uusi Suomi utgafs 1919-22 af E. Nevanlinna
(se Neovius 7. Suppl.). Hufvudredaktör sedan
1922 är Kaarle Koskimies (f. 1881).

Uvakromförfarandet [-kråm-; af lat. uva. drufva,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free