- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
1143-1144

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Wachtmeister. 18. A. Fredrik W. - * Wachtmeister. 19. Ernst Henning W. - Wacken, Édouard. Se Belgiska litteraturen. Suppl., sp. 519. - * Wackernagel. 3. Jakob W. - * Vackokoski. Riktigare namnform är Vakkakoski. - * Wad, G. L. - Vaddetjåkko - * Waddington. 3. Albert W. - Vadheim - Vados, geol. Se Juvenil. Suppl. - * Vadsbo norra domsaga. Se Norra Vadsbo domsaga. Suppl. - * Vadsbro - * Wadskiær, K. F. - * Wadstein, N. Elis - Wadstein, Nils Emil - * Vadstena - * Værdal. Se Verdal. - * Wærn. 1. Karl (Carl) Fredrik W. - * Wærn. 4. leonard W. - * Wærn. 6. E. Cecilia W. - Wæström, J. G. Se Wäström. - * Wagner. 5. (Sp. 296) Alexander von W. dog 19 jan. 1919 i München. - * Wagner. 4 (Sp. 301) Hermann W. tog 1919 afsked från professuren. - * Wagner (sp. 311), Christoph - Vagnsamtrafik mellan järnvägar. Se Järnvägssamtrafik. Suppl. - Vagnvåg, järnv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18. A. Fredrik W. dog i Stockholm (ej på Tistad).

19. Ernst Henning W., grefve, bruks-,
kommunal- och riksdagsman, f. 16 juni 1869 på
Vanas, är son till öfverstekammarherren (1888)
grefve Axel Fredrik W. (f. 1827, d. 1899),
som innehade Vanas m. fl. fideikommiss och egde
Kulla-Gunnarstorp samt Strömsbergs m. fl. bruk och
var led. af Första kammaren (1866–75).
Henning W. var underlöjtnant vid Lifreg:s dragoner
1891–96, disponent vid Strömsbergs bruk 1897-
1920 och är sedan 1922 ordf. i Mälarprovinsernas
hypoteksförening. Han var vice ordf. i Uppsala
läns hushållningssällskap 1911-22 och i
landstinget 1916–18, led. af Första kammaren 1908–11
och 1917–19 (höger; vald af Uppsala län), af
kyrkomötet 1910, 1915, 1918 och har varit ordf.
vid adelsmötet sedan 1920. 1918 utnämndes han
till öfverstekammarjunkare. Han är
"kommendator" för johannitorden i Sverige.

17. H. W–l.

Wacken, Édouard. Se Belgiska litteraturen. Suppl., sp, 519.

*Wackernagel. – 3. Jakob W. är sedan 1915
professor i Basel. W., som är en af samtidens allra
främsta auktoriteter på den jämförande och klas-
siska språkforskningens område, har utgett vidare
bl. a. Vorlesungen über syntax mit besonderer
berücksichtigung von griechisch, lateinisch und
deutsch (2 bd, 1920, 1924). 1925 höll han
föreläsningar i Lund, bl. a. "Über das zahlwort".

*Vackokoski. Riktigare namnform är Vakkakoski.

*Wad, G. L., afgick som landsarkivarie 1924. S.
å. afslutade han med bd 4 Fra Fyens fortid. P. E-t.

Vaddetjåkko, en omkr. 24 kvkm. stor national-
park i Jukkasjärvi socken, Lappland, n. v. om
Torne träsk, bildades enligt riksdagsbeslut 1920.
Se Th. C. E. Fries, "Floran inom V. nationalpark" (1925).

D. Sjn.

*Waddington. – 3. Albert W. är son till
W. 1 (filosofen Charles T. W.). Af hans Histoire
de Prusse utkom d. II (Les deux premiers rois, 1688-1740) 1922;
d. III skall omfatta Fredrik II:s historia.

Vadheim, industrisamhälle och fiskeläge vid en
liten bukt på norra sidan af Sognefjorden, Norge.
Elektrokemiska fabriker. 204 in v. (1920). Utgångspunkt
för automobilvägen genom Sunnfjord till Gloppen, i Nordfjord.

K. G. G.

Vados, geol. Se J u ven il. Suppl.

*Vadsbo norra domsaga. Se Norra Vadsbo
domsaga. Suppl.

*Vadsbro. Lars Hellmans "Blacksta och Vassbro
socknar 1748 och 1759" utgafs 1917 af S. Wallin.

*Wadskiær, K. F. Ett
urval af hans dikter utgafs 1915 af H. Brix och
Anker Jensen (med inledning af den förre).

P. E–t.

illustration placeholder
N. Elis Wadstein

*Wadstein, N. Elis, har vidare skrifvit
Norden och Västeuropa i gammal tid (1925).

Wadstein, Nils Emil, läkare, universitets-
lärare, f. 29 maj 1863 i Välluf, Malmöhus län,
med. licentiat 1894 och med. doktor 1898 i Lund,
där han 1897–1901 var docent i praktisk medicin,
var 1895–99 läkare vid Tulseboda brunn och är sedan
1900 öfverläkare vid Hässleby jubileumsfondssanatorium.
Han har skrifvit flera af h. inom sin vetenskap
och artiklar i Nordisk familjebok.

*Vadstena har en areal af 594 har samt 2,982
inv. 1926. Fastighetsvärdet var 8,343,600 kr.
1924, hvaraf 873,100 kr. för jordbruksfastighet
och 1,941,500 kr. för annan fastighet. Den bev.-
taxerade inkomsten var s. å. 2,951,710 kr. Litt.:
Ch. Bengtsson, "En bok om gamla V." (1921)

O. Sjn.

*Værdal. Se Verdal.

*Wærn. – 1. Karl (Carl) Fredrik W. Se
Elisabet W.-Bugge, "En gammal herrgård. Bal-
dersnäs. Carl Fredrik Wærn" (1920).
– 4. Leonard W. dog 3 nov. 1923 i Uppsala.
– 6. E. Cecilia W. dog 8 juli 1926 i Florens. Hennes
kusin Elisabet W.-Bugge har ytterligare
skrifvit Från bruksbackar och herrgårdssalonger
(1925) och Herrskap (1926).

Wæström, J. G. Se Wastrom.

*Wagner. - 5. (Sp. 296) Alexander von
W. dog 19 jan. 1919 i München.

*Wagner. – 4. (Sp. 301) Herman n W. tog
1919 afsked från professuren.

*Wagner (sp. 311), Christoph, är nu professor i
Freiburg im Breisgau. Han blef led. af Landtbruksakad. 1923.

Vagnsamtrafik mellan järnvägar. Se Järnvägssamtrafik. Suppl.

Vagnväg, järnv., våg å bangård för fastställande
af vikten af s. k. vagnslastgods. Alla godsvagnar
vägas, då de utgå från verkstad vare sig som nya
eller efter reparation. Vikten, vanligen angifven i
ton och 100-delar däraf, målas på vagnen. Då en
vagn i trafik lastats med gods, t. ex. virke, köres
den of ver vagn vågen, hvarvid framgår lastens vikt,
efter hvilken frakten debiteras. Vagnvågarna äro
försedda med en vågbrygga, som är nedsänkt i
marken och å nyare vågar belägen mellan de båda å
stenfundament fast lagrade skensträngarna i ett
spår. Dessa framgå sålunda obrutna öfver
vågplatsen, och spåret kan obehindradt trafikeras
öfver den plats, där vågen finns, utan att denna
utsattes för de skakningar, som eljest uppstå vid
tågrörelser öfver vågen. Då en vagn skall vägas,
placeras den på vågbryggan, hvarefter denna
medelst en häfstångsanordning försedd med
motvikt upplyftes från sitt underlag. Härvid
kommer vågbryggan att hvila på ett å eggar lagradt
balanssystem, som med lämplig utväxling står i
förbindelse med antingen en vågarm, försedd med
skjutbar vikt, eller en graderad tafla med visare.
Då vågbryggan höjes, lyftes äfven den öfver
densamma placerade vagnen, som medelst hjulflänsarna
blir stående å vågbryggan. Vagnen lyftes sålunda
från de fast lagrade skensträngarna. Det finns dock
äfven äldre vagnvågar, där skensträngarna äro
placerade på vågbryggan, och sålunda blir vågbryg-
gan belastad hvarje gång en vagn köres öfver vagn-
vågen. Spåret är sålunda af brutet vid vågbryg-
gans båda ändar. Då vågbryggan med vagnen stå-
ende på densamma blifvit upplyft, förskjutes
motvikten å vågarmen, tills jämvikt inträder,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free