- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
1179-1180

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasa-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1179

Washington-Washingtonkonferensen

1180

hvar, däraf 5 med mer än 25,000 inv. hvar, och är
indeladt i 39 grefskap. T ax.-värd et aí fast egendom
har ökats till 801,62 mill. doll. och af lösegendom
till 182,79 mill. doll. (1923). Industrianläggnin-
garnas antal har minskats till 2,908, men arbetar-
antalet ökats - till 77,518 - liksom tillverknings-
värdet - till 448,165 mill. doll. (1923). Äfven
farmernas antal har sedan 1910 ansenligt ökats,
till 66,288 med 5,se mill. har areal, hvaraf 2,89
mill. har odlad jord, och 1,057,43 mill. doll. vär-
de (1920), Spannmålsskörden har ökats. Däremot
har boskapsskötseln på det hela taget gått tillbaka
sedan 1919. Fårklippningen inbragte 4,635 mill.
skålpund ull 1924, och kolbrytningen lämnade 2,93
mill. eng. ton kol 1923. Ångjärnvägarnas längd
var 8,843 km. och de elektriska järnvägarnas 1,653
km. 1924. E. A-t.

* Washington. Förbundshufvudstadens folkmängd
var 437,571 pers. (201,543 män och 234,028 kvin-
nor) 1920 och beräknades 1925 till 497,906 pers.
Af 1920 års folkmängd voro 326,860 hvita och
109,966 negrer, och af s. å. i utlandet födda
28,548 hvita voro 481 från Sverige, 219 från
Norge, 237 från Danmark och 104 från Finland.
Bland nya byggnader märkas inrikesministeriets
hus (1917), militärsjukhuset (Walter Eeed gene-
ral hospital), påbörjadt 1905 och ansenligt ökadt
under och efter Världskriget, med plats för 2,650
sjuka, Freer art gallery (1920; en donation till
amerikanska staten af C. L. Freer från Detroit),
den katolska helgedomen Shrine of the immaculate
conception (1921 ff.), som kostat öfver 5 mill. doll.,
episkopalkyrkan Cathedral of S:t Peter and S:t
Paul, den i hvit marmor byggda frimurarlogen
(House of the temple), Pan-american building,
också i hvit marmor, till hvilken A. Carnegie an-
slog 850,000 doll., Röda korsets hus (Red cross
building, 1917) m. fl. 1926 inköptes för Sveriges
räkning från egaren envoyén A. Wallenberg ett
vid 2249 R. street beläget beskickningshus (jämte
inventarier) för ett belopp af 192,000 doll., hvaraf
riksdagen beviljat 125,000 doll. (470,000 kr.),
medan återstoden insamlats på privat väg (bland
svensk-amerikaner o. s. v.), öfver Potomacfloden
har byggts en ny ståtlig bro, Georgetownbridge
(Key memorial bridge). Svenska församlingen i W.
fick 1926 egna lokaler nära rådhuset, med kyrka
(S:t Eric swedish church] och pastorsbostad.
Bland nya monument märkas det i Potomacparken,
nära Washingtonmonumentet, 1921 uppförda "Lin-
coln memorial", som kostat omkr. 3 mill. doll. och
innesluter en marmorstaty öfver president A. Lin-
coln (mod. af D. C. French), vidare Columbus (af
L. Taft), J. P. Jones (af C. H. Niehaus) m. fl.
Monumentet öfver John Ericsson (se fig. 4 till art.
Washington i huívudarb.) aftäcktes 28 maj
1926 i närvaro af svenska kronprinsparet samt pre-
sident C. Coolidge. Under Världskriget aflägsna-
des Fredrik den stores staty. På kyrkogården i
Arlington, en ort i staten Virginia, midt eniot W.
på andra sidan om Potomac, finns förutom de
många soldatgrafvarna sedan 11 nov. 1921 äfven
"Den okände soldatens" graf. - Bland nyare un-
dervisningsanstalter märkas Wilson normal school
och New central high school. - Sp. 786. Indu-
strien omfattade 595 företag med 14,101 anställda
och 68,83 mill. doll. tillv.-värde, allt med undan-

tag af statens egna fabriker (1919), hvilket inne-
bär en ökning i tillv.-värdet sedan 1914 med 137,5
proc. Amerikanska staten hade i W. 11 fabriker,
som sysselsatte 22,423 pers. 1919, men antalet
fabriker och deras personal har sedan betydligt
minskats, så att hela industrien 1921 sysselsatte
endast 11,652 pers. - Staden hade 317 km. elek-
triska spårvägar 1925. I W. hölls okt.-nov. 1919
Internationella arbetskonferensens första session
och nov. 1921-febr. 1922 Washingtonkonferensea
(se d. o. Suppl.) om rustningsbegränsning till sjöss
m. m. Litt.: T. E. Page, "W. and its romance"
(1924). E. A-t.

Washington, Washington island [?å;(ÌQ-
ton. áVl?nd]. SeGilbert and E l lic e is-
lands colony. Suppl.

Washingtonkonferensen [?åMist?n-], en i Wash-
ington 12 nov. 1921-6 febr. "1922 hållen konfe-
rens om rustningsbegränsning och Stillahafspolitik.
Inbjudan utfärdades af Förenta staternas regering
10 juli 1921. Deltagare voro i förhandlingarna om
rustningsbegränsning Förenta staterna, Frankrike,
Italien, Japan och Storbritannien samt i förhand-
lingarna om Kina dessutom Belgien, Kina, Neder-
länderna och Portugal. Amerikanska regeringens
syfte med konferensen var att få till stånd en rust-
ningsbegränsning, särskildt till sjöss, hvilken kunde
medföra afsevärd skattelindring. Man ville därför
söka hindra ett förnyande af brittisk-japanska allian-
sen, hvilken ansågs medföra fortsatt kapprustning
till sjöss, samt önskade dessutom få bekräftelse
på "den öppna dörrens politik" i Kina och sär-
skildt hindra Japan att där åt sig befästa en eko-
nomiskt och politiskt íörhärskande ställning. BL a.
hoppades man bli kvitt Lansing-Ishii-aftalet af 2
nov. 1917, hvari Förenta staterna under Världs-
kriget förmatts att erkänna, att Japan på grund
af det territoriella grannskapet hade "speciella
intressen" i Kina. Brittiska regeringen, som af
sina dominions’ sommaren 1921 till rikskonferens
samlade premiärministrar ifrigt manades att ej
förnya alliansen med Japan, utan i stället söka
intimt samförstånd med Förenta staterna, sökte
först få till stånd förhandlingar i London om
brittisk-amerikansk-japansk entente, men fogade
sig slutligen efter amerikanernas önskningar och
accepterade deras konferensinbjudan (21 aug.).
Denna hade redan 12 juli antagits af franska rege-
ringen, som öfverskattade meningsskiljaktigheterna
mellan Washington och London och inbillade sig
skola komma att på konferensen spela en inflytelse-
rik medlarroll. I Tokyo insåg man, att konferen-
sen kunde komma att i viss mån hota japanska
intressen, men af fruktan för isolering gafs dock (26
juli) ett accepterande svar.

Förenta staternas konferensombud voro utrikes-
ministern Ch. E. Hughes, senator H. C. Lodge,
f. d. senator E. Root och senator 0. Underwood.
I spetsen för brittiska delegationen stod lord Balfour,
och där märktes vidare sjöministern lord Lee of
Fareham, ambassadören sir Auckland Geddes och
(för Canada) f. d. premiärministern sir R. Borden.
Frankrike företräddes af konseljpresidenten Briand,
f. d. konseljpresidenten R. Viviani, kolonialmini-
stern Sarraut och ambassadören Jusserand (Briand
hemreste redan 22 nov., Viviani 22 nov., och fran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free