Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vegetativ pol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skärning, hvarvid man markerar hvarje skikts tät-
het genom att mer eller mindre fullständigt strecka
de horisontella kolumner, som beteckna de olika
skikten (Hult och Sernander). Äíven schematiska
teckningar af växterna i de olika skikten göra ofta
god tjänst; särskildt amerikanska botanister ha ned-
lagt mycket arbete på dylika profiler genom mark-
skiktet. Sernander har påvisat, att hvarje skikt
ofta har sin egen spridningsbiologi. I en europeisk
löfskog t. ex. öfverväger vindspridning i skogsskikt
och högsta fältskiktet, endozoisk spridning i snår-
skiktet och spridning genom myror etc. i det lägsta
fältskiktet. De olika skikten stå vanligen i ett in-
veckladt ömsesidigt beroendeförhållande till hvaran-
dra; endast då något eller några af skikten äro myc-
ket glesa (t. ex. det mycket glesa skogsskiktet i
en savann) kunna de gripa of v er hvarandra utan
nämnvärd ömsesidig inverkan. Litt.: R. Hult,
"Försök till en analytisk behandling af växtforma-
tionerna" (1881), R. Sernander, "Den skandinavi-
ska vegetationens spridningsbiologi" (1901), och G.
E. Du Rietz, "Zur methodológischen grundlage der
modemen pflanzensoziologie" (1921).
G. E. D. R.
Vegetativ pol, anat., embryol. Se Ägg 1, sp. 1167.
*Veglia. ön tillhör Jugo-Slavien.
*Wegmann, B., dog 22 febr. 1926.
P. E–t.
Vegtinderne [-tinnerne]. Se Vega, sp. 996.
Vegårselven, Vegårshei, Vegårsvatn, officiella namnformer
för Vegaarselven, Vegaarshei, Vegaarsvand (se d. o.).
Vehkajärvi bönehusgäll. Se Kuhmalahti. Suppl.
Vehmersalmi, kommun och församling i Kuopio
län, Finland, Kuopio domsaga och härad, Uleåborgs
stift, utbröts 1920 från Kuopio landskommun.
Areal 301 kvkm. 4,155 inv. (1924).
O. B–n.
*Wehnelt, A. R. B., blef 1906 professor i Berlin.
Wehtje, Ernst Fredrik, industri- och
kommunalman, f. 11 jan. 1863 i Svalöf, blef 1887 juris
kandidat i Lund, 1889 vice häradshöfding, var
1889–98 länsnotarie i Malmöhus län, 1898–1903
kronofogde i Oxie och Skytts härads fögderi och
är sedan 1903 verkst. direktör i Skånska cement-a.-b.
1923–24 var han ordf. i Sveriges industriförbund.
W. var 1891–1905 sekreterare hos Malmö stadsfullmäktige
samt led. af stadsfullmäktige 1905–08 och 1915–23 (vice
ordf. 1916–17 och 1917–22, ordf. 1918). W. är jämväl en
bland de ledande i Svenska stadsförbundet och, sedan
1910, ordf. i Skånska handelskammaren.
*Weibull. – 3. Laurits U. A. W. är led.
af Hum. vet. samf. (1919) och preses i Vet. soc. i
Lund (1920). Senare skrifter bl. a. Det arkeologiska
treperiodsystemet. Dess uppkomst och giltighet (i
"Hist. tidskr. för Skåneland", 1923), Knut den
heliges gåvobrev till Lunds domkyrka 1085 (i
dansk "Hist. tidsskr.", 1924), Skandza und ihre
völker in der darstellung des Jordanes (i "Arkiv
för nordisk filologi" 1925). Han har vidare utgett
bd 5 af "Diplomatarium dioecesis Lundensis"
(1921) och "Necrologium lundense. Lunds
domkyrkas nekrologium" (1923). – Hans broder Karl
Gustaf H. Kr. W. har vidare skrifvit Skånska
jordbrukets historia intill 1800-talets början (i
"Skrifter utg. av de skånska hushållningssällskapen" 1923)
och Wallbergs fabriks aktiebolag 1823–1923 (1923).
4. Kr. O. Matts W. af gick från sina befattningar vid Alnarps
landtbruksinstitut 1922 och dog 26 maj 1923 i Stocksund.
Bland W :s många arbeten i mineralogi och kristallografi kunna
nämnas undersökningar öfver manganmineral från Dalarna, mineral från
Västanå i Skåne, om arsenikkisens sammansättning och kristallform
samt kristallografiska undersökningar af platinaföreningar och
af en mängd bensol- och toluolderivat. - W. författade äfven en
minnesteckning öfver C. W. Blomstrand (i "Geol. fören:s
förhandl." 1897). (Rad 6–7 nedifr. står organisk bör vara oorganisk.)
5. Curt Hugo Johannes W., broder till
W. 3, historiker, f. 19 aug. 1886 i Lund, 1915
filos. doktor och docent i historia där, har upprätthållit
historieprofessur 1916–19, 1920 och 1922–25. W. har
skrifvit bl. a. Saxo. Kritiska undersökningar i
Danmarks historia från Sven Estridsens död till Knut VI (1915),
Sverige och dess nordiska grannmakter under den tidigare
medeltiden (1921), Lübeck och Skånemarknaden. Studier
i Lübecks pundtullsböcker och pundtullskvitton
1368–1369 och 1398–1400 (1922), Sveriges och
Danmarks älsta historia (s. å.), Sveriges
bebyggelse (1923) samt uppsatser och recensioner i
"Hist. tidskr. f. Skåneland" (Den älsta
gränsläggningen mellan Sverige och Danmark, 1917,
Saxostudier, 1918, Saxoforskning, 1921, och Om det
svenska och det danska rikets uppkomst, 1921).
W. är led. af Hum. vet. samf. i Lund (1922).
3 o. 5. E. N-nn. 4. K. A. V-g.
*Weibullsholm. Riksdagen anslog 1926 till
den praktisk-vetensk. verksamheten på W. 50,000kr.
*Weichsel. Enligt artikel 104 i fredstraktaten
i Versailles 1919 skulle Polen erhålla fri nyttjanderätt
till alla för polsk import och export behöfliga
hamnanläggningar och vattenvägar inom den fria
staden Danzigs område äfvensom kontrollen öfver
och administrationen af den del af Weichsel, som
tillhör Danzig. En konvention mellan Polen och Danzig
skulle närmare reglera dessa förhållanden, och en dylik
afslöts äfven i Paris 9 nov. 1920, hvari bestämdes, att
hithörande ärenden skulle handläggas af en "styrelse
för Danzigs hamn och vattenvägar", bestående af
ett lika antal kommissarier från Polen och från
Danzig - högst 5 från hvartdera – valda bland
representanter för de ekonomiska intressena i de
båda länderna, jämte en president, som skulle
tillsättas genom öfverenskommelse mellan parterna
eller, om enighet dem emellan icke kunde uppnås,
genom val af Nationernas förbunds råd, i
hvilket sistnämnda fall han skulle vara af
schweizisk nationalitet. – Under Världskrigets första år
spelade mellersta delen af W:s lopp, mellan Sans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
