- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
1201-1202

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vegetativ pol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1201

Welander-Wemyss

1202

af 1,085 har, hvaraí 115 har åker. Tax.-v. 508,000
kr. (1925). V. tillhörde tidigast kronan, donerades
af drottning Kristina till landshöíding A. Leijon-
sköld, reducerades och växlade sedan ofta egare. Se-
dan 1880 tillhör gården släkten Egnell. O. Sjn.

* Welander, Edvard V. "Welanderhem" finnas
nu äfven i Göteborg och Malmö.

* Veländer, J. M. V., fick 1926 afsked från sitt
lektorat.

Velathri, stad. Se V o 11 e r r a.

Welch-Fränkels bacill. Se Gasbrand. Suppl.,
sp. 1223.

*Veles, stad. Se Köprülü äfven i Suppl.

Velik-Kikinda, officiellt namn på N a g y - K i-
kinda (se d. o. Suppl.).

Welin, Karl Gustaf Armand, järnvägs-
och kommunalman, f. 21 juli 1859 i Stockholm,
student 1878, blef 1879 stationsskrifvare och avan-
cerade till trafikdirektör i Västra distriktet (1908
-24) samt var led. i direktionen för Statens järn-
vägstrafiks pensionsinrättning 1902-10 och ordf. i
trafikafd:s undervisningskommission 1907-24. W.
har varit (högersinnad) stadsfullmäktig i Stockholm
1901-19 och sedan 1921 samt sedan 1907 led.
af drätselnämnden och på bägge ställena vunnit
inflytande. W. var hufvudredaktör för det i an-
ledning af Statens järnvägars 50-årsjubileum utg.
stora verket Statens järnvägar 1856-1906. Hi-
storisk-teknisk-ekonomisk beskrifning (4 bd, 1906-
07). Han har utarbetat Matrikel of ver personalen
vid Sveriges järnvågar (1902, 1905, 1908).

»Wellander. - 2. Karl Edvard W. Hans
son Erik Ludvig W. blef lektor i modersmålet
och tyska vid Högre allm. läroverket i Uppsala
1919, i Västerås 1925 och vid Högre latinlärover-
ket å Norrmalm 1926. Han var led. af 1924-25
års skolsakkunnige.

"Wellhausen, Julius. Jfr E. Schwartz,
"Rede auf Julius W." (1919).

Wellin, Bertha, sjuksköterska, kommunalt och
politiskt intresserad, í. 11 sept. 1870 i Skogsby,
Torslunda socken, Öland, egnade sig tidigt åt
sjuksköterskekallet, är sedan 1910 styrelseled, (sedan
1914 ordf.) i Svensk sjuksköterskeförening och ordf.
(sedan 1917) i dess förtroendenämnd, blef 1920
led. af arbetskommittén för sjuksköterskors sam-
arbete i Norden samt har sedan 1911 redigerat
"Svensk sjukskötersketidning". Fröken W. har
varit eller är led. i flera af Stockholms sjukhus-
styrelser (Sophiahemmet sedan 1917). 1912 val-
des hon till stadsfullmäktig (högersinnad) och är
led. af hälsovårdsnämnden sedan 1919. Hon har
äfven tagit aktiv del i det politiska lifvet, dels
genom verksamhet inom Allm. valmansförbundet,
dels som led. för Stockholms stad af Andra kam-
maren (sedan 1921).

*Wells, Herbert Georg. På sv. ha ytter-
ligare utkommit "Ryssland i skymning" (1921),
"Hjärtats lönnliga vrår" (1922), "Tidmaskinen"
(1923), "Wells’ världshistoria" (2 bd, 1923) och
"En stor lärares [F. W. Sandersons] liv och gär-
ning och ett undervisningsprogram för forntid och
samtid" (1924). 1925 utgafs "Bibliography of H.
G. W."

Wells [?e7ls], Hor a c e, amerikansk tandlä-
kare, f. 21 jan. 1815 i Hartford, d. 24 jan. 1848
i New York, upptäckte 1844 metoden att genom

att låta patienten inandas en söfvande gas göra
honom okänslig för smärta under kirurgiska opera-
tioner. W. fick sin idé, då han i Hartford 1844
åhörde ett populärt föredrag i kemi, vid hvilket
demonstrationer äfven förekommo. Bl. a. fram-
ställdes där kväfveoxidul, "lustgas". W. lade
märke till, att en person blef i hög grad upp-
rymd af gasen, tornade emot stolar och bänkar och,
ehuru han blödde ymnigt, både då och efteråt för-
klarade, att han alls icke kände någon smärta.
W. drog däraf den slutsatsen, att man här hade
ett medel att åstadkomma okänslighet för smärtor
vid operativa ingrepp, och experimenterade först
på sig själf, i det att han lät draga ut en tand, se-
dan han inandats gasen. När W. inför en läkarsam-
manslutning första gången framlade sin idé, blef
han utskrattad. Ett monument of ver honom, hvar-
till tandläkare från många länder bidragit, af-
täcktes vid Avenue d’Iéna i Paris 1910. A. F. L-m.

Wels, Otto, tysk socialdemokratisk politiker, f.
15 sept. 1873 i Berlin, där fadern var värdshus-
värd, genomgick folkskola och kom sedan i tapet-
serarlära. Efter att ha arbetat i yrket blef han
1906 anställd i vederbörande fackförbund och 1907
sekreterare i den socialdemokratiska distriktsorgani-
sationen Brandenburg. W. valdes 1912 till med-
lem af riksdagen, som han alltsedan dess tillhört;
han var äfven medlem af konstituerande national-
församlingen 1919-20. Vid tyska revolutionen i
nov. 1918 uppdrogs ledningen af kommendanturen i
rikshufvudstaden åt W. Genom sina energiska sträf-
vanden att upprätthålla ordningen i Berlin råkade
han i skarp motsättning till de radikalare arbetar-
elementen. W., som städse tillhört det majoritets-
socialistiska partiet, valdes 1919 till en af par-
tiets ordförande. Detta förtroende förnyades efter
återföreningen med de oaîhängige år 1922 (jämte
W. äro H. Muller och A. Crispien f. n. partiordf.).
W. är sitt partis representant i Socialistiska arbe-
tarinternationalens exekutiv och byrå. &. L-dm.

Welsh [?e’lj], Jane Baillie. Se Car-
lyle, T. Suppl.

Velsina, stad. Se V öl s in i i.

Welsium, kem., hypotetiskt grundämne, som
österrikiske kemisten Josef Maria Eder 1920 ansett
sig ha påvisat vid spektroskopisk undersökning af
en terbium-dysprosium-oxidfraktion, hvilken han er-
hållit af Auer v. Welsbach (se A u er Suppl.).
Welsium, som enligt Eder karakteriseras af vissa
spektrallinjer, hvilka tillhöra hvarken terbiums eller
dysprosiums spektrum, har hittills icke kunnat iso-
leras eller närmare undersökas. K. A. V-g.

Weltervikt, idrottst. Se Boxning. Suppl.

Wembley [?e’mli], stad i engelska grefsk. Midd-
lesex, omkr. 13 km. n. v. om London. 1,847 har.
16,191 inv. (1921). I W. park hölls 1924-25 The
british empire exhibition (se vidare Utställnin-
gar. Suppl.). Där ligger också ett stadion, som
rymmer 125,000 pers. och som i art. Stadion.
Suppl., felaktigt uppges ligga i Wimbledon.

*Vemdalen tillhör nu liksom Hede Härjedalens
kontrakt, Härnösands stift. 1,335 inv. (1926).

*Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga
omfattar nu 63,937 har. 35,264 inv. (1926).

Vem och vad? Se Who’s w h o.

*Wemyss, R. E. W., l:e baron W e st er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free