Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vegetativ pol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1203
Ven-Venezuela
1204
nellerna i The navy in the Dardanelles campaign
(1924).
*Ven, ö. Se Hven äfven i Suppl. och Tillägg.
Ven, bot. Se Even.
*Wenck, Henrik, var 1891-1921 öfverarki-
tekt vid Statens järnvägar.
*Vendel. "Vendels sockens dombok 1615–45"
utgafs af Nils Edling 1925.
Ve’ndel, Adolî Valdemar, skolman, histo-
riker, f. 7 dec. 1858 i Vänersborg, filos. d:r i
Göteborg 1907, lektor i historia och geografi vid
Karlstads högre allm. läroverk 1908-24, fram-
stående kommunalman i nämnda stad (stadsfull-
mäktig, ordf. i drätselkammaren 1911-17 m. m.),
har författat bl. a. Urtima riksdagen i Örebro
1812 (gradualafh., 1906) och utgett "Hemliga
utskottets protokoll och handlingar" vid nämnda
riksdag (i Vet. o. vitt. samh:s i Göteborg "Hand-
lingar", 4:e följden, XI; 1908).
We’ndel, Herm a n n, tysk politisk författare,
f. 2 mars 1884 i Metz, var 1912-18 (socialdemo-
kratisk) medlem af tyska riksdagen samt har se-
dermera i böcker och som tidningsman mest syss-
lat med sydöstra Europas politiska förhållanden.
Bland W:s skrifter märkas Aus dem südslawischen
risorgimento (1921), Kreuz und quer durch das
slawische Süden (1923), Die Habsburger und die
tüdslawenfrage (1924) samt det vidlyftiga arbetet
Der kampf der iüdslawen um freiheit und einheit
(1925). v.s-g.
*Vendelsberg, gård i Råda socken, Göteborgs
och Bohus län. Om folkhögskolan på V. se äfven
Nationaltemplarorden. Suppl., sp. 702.
Vendelsjön, en omkr. 5 kvkm. stor sjö, 26 m.
ö. h., i Vendels och Tegelsmora socknar, Uppsala
län, en af Fyrisåns källsjöar.
O. Sjn.
*Vendeltid. Se S. Lindqvist,
"Vendelkulturens ursprung" (i "K. vitt. hist. o. ant. akad:s
handl.", d. 36, 1926).
"Vendes artilleriregemente. Jämlikt 1925 års
försvarsordning skall regementets fast anställda
personal utgöras af 41 officerare, 26 underoffice-
rare, 77 underbefäl, 105 volontärer och 19 be-
ställningsmän. Regementet, organiseradt på 6
(under repetitionsöfningarna 9) batterier, skall
fortfarande vara förlagdt i Kristianstad. H. J-dt.
*Wendt, G. W. von, har vidare skrifvit Grund-
legung der stoffwechsellehre (i "Handbuch der
biochemie", 1925) samt de populära skrifterna
Magra eller fetma? (1923) och Vitaminer (1924).
W. är led. af internationella kommissionen för
agrikultur i Paris. Hans senaste intresse är
rundradion, íör hvars införande i Finland han
ifrigt arbetat. W. var riksdagsman t. o. m. 1922.
Sistnämnda år blef han led. af Fysiogr. sällska-
pet i Lund. - Hans broder Ernst von W.,
f. 2 nov. 1877 i Helsingfors, student 1896, har
verkat som tidningsman och författare. Bl. a. var
han 1907-18 ansvarig redaktör för "Åbo under-
rättelser" och 1920 huívudredaktör för "Veckans
krönika", hvarjämte han verkat som medarbetare
i "Hufvudstadsbladet" och korrespondent från
Finland till flera stockholmstidningar. Han del-
tog i förhandlingarna på riddarhuset 1904-06
och var 1918 chef för militärguvernörens öfver
Åland kansli samt aug.-nov. s. å. sakkunnig i
Internationella Ålandskommissionen (om Ålands-
befästningarnas demolering). Bland W:s skrifter
märkas antologien "Svenska skalders sånger till
vinets lof’’ (1905), Representationsreformen i Sverige
(1906), Åländska spörsmål (1919), Segrare (1923),
monografien Henriette Widerberg (1924) samt
Don Juan och andra noveller (1925).
*Venezia. 1. Landskapet hade 4,343,529 inv.
1921. – 2. Provinsen hade 516,017 inv. 1921. –
3. Hufvudstaden V. hade 186,927 inv. vid
folkräkningen 1 dec. 1921. En kanal V.–Milano
öppnades 1921 och ett teatermuseum 1922. Under
Världskriget utsattes V. för sammanlagdt 45 luftanfall af
österrikiska och till någon del äfven tyska
flygformationer. Målet för dessa anfall var visserligen i
främsta rummet arsenalen, men själfva staden
tillfogades ock betydliga skador. Tack vare omfattande
skyddsåtgärder undgingo dock i allmänhet de
monumentala byggnaderna förstörelse. Verksammaste
luftanfallet gjordes natten till 27 febr. 1918, då 281
bomber nedkastades, hvarvid 500 hus förstördes eller
skadades och 6 kyrkor ledo skada.
E. A-t. H. J-dt.
Venezia Tridentina. Se Trento. Suppl.
*Venezuela. Gränsen mot Colombia är nu
fastställd, sedan båda staterna 24 mars 1922 antagit
ett af Schweiz’ president enligt konventionen i
Bogotá 1916 gjordt förslag till gränsreglering,
hvarigenom nordöstra delen af halfön Goajira definitivt
tillerkändes Colombia. Arealen uppges nu till
1,020,120 kvkm. med 2,411,952 inv., 2,3 på 1
kvkm. (1921; år 1925 uppskattades folkmängden
till 2,563,334 pers.), hvaraf 2 proc. hvita
(européer och kreoler), 90 proc. mestiser, mulatter och
samboer, 5 proc. negrer, 2 proc. indianer och 1
proc. utlänningar. – Universitetet i Carácas
öppnades åter 7 juli 1922. Kaffeplantagerna äro nu
omkr. 33,000 med omkr. 81,000 har areal,
kakaoplantagerna omkr. 5,000 och sockerplantagerna
omkr. 11,000 med en produktion af omkr. 60,000
ton årl. Petroleumproduktionen 1924 var 1,33 mill.
ton. Af asfalt exporterades från sjön Bermudez
33,321 ton. Salt och tändstickor äro
statsmonopol. Utrikeshandelns värde 1921–22 var 73,6
mill. kr. för importen och 68,6 mill. kr. för
exporten. Nya och goda vägar ha de sista åren byggts
i stor utsträckning. Järnvägarnas totallängd har
ökats till 1,060 km. (1923). – Myntenheten
bolívar är indelad i 100 centimos (ej centesimos).
F. n. (1926) cirkulera guldmynt om 100
(morocotas), 80 (onza) och 20 bolivares, silfvermynt om 5
(fuerte), 2,50, 2, 1, 0,50 (real) och 0,25 (medio)
bolivares samt nickelmynt om 0,122 (cuartillo l. locha)
och 0,05 (centavo) bolivares. Sedlar utges af flera
privatbanker i valörer om 1,000, 500, 400, 100, 40
och 20 bolivares. 31 dec. 1924 voro sedlar till ett
värde af 39,658,945 bolivares i omlopp. –
Budgeten för finansåret 1925–26 upptog
inkomsterna till 69,147 mill. bolivares (hvaraf tullar 27,4 mill.)
samt utgifterna till 66,230 mill. bolivares. –
Statsskulden har minskats till 105,136 mill. bol. – Nu
gällande författning är af 24 juni 1925. Äfven
städerna Barquisimeto och San Cristóbal ha nu öfver
20,000 inv. hvar. – Försvarsväsen. Högsta
befälet öfver armén och flottan utöfvas af
republikens president eller hans ställföreträdare. I spetsen
för armén står en kommenderande general.
Krigsministeriet är den högsta militära myndigheten för
alla ärenden, som röra organisation, beväpning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
