Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- * Wissell, Rudolf
- Visskvarn
- Vissnesjuka
- * Wissowa, G.
- * Vist. 2.
- * Vista härad
- Vistdal. Se Eresfjord. Suppl.
- * Vitalianer
- * Vitaminer-0676
- * Witasek, Stephan
- * Vitberg, Aleksandr
- * Vitebsk
- * Vitellus
- * Withers, Hartley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Wissell-Withers
1256
*
WÍSsell, Rudolf, blef okt. 1919 sekreterare i
Allgemeiner deutscher gewerkschaftsbund och är se-
dan 1924 förlikningsman i arbetstvister i Storberlin.
Han var 1919-20 led. af nationalförsamlingen och
är sedan 1920 led. af tyska riksdagen. W. blef
första gången riksdagsman 1918 (ej 1917).
Visskvarn. Se Holmens bruk. Suppl., sp. 450.
Vissnesjuka, bot., hos odlade växter visar sig
genom bladens afvissnande under växtperioden och
förorsakas af parasitsvampar, som intränga i växtens
kärlsträngar, hvarigenom vattnets ledning i växten
hämmas. Jfr V er t i c i l Ii o s. Suppl. H. J. Dft.
*
Wissowa, G., blef professor i Halle 1895 (ej
1893).
*
Vist. - 2. V. hade 1,621 inv. 1926. Patronats-
rätten upphörde fr. o. m. 1922.
*
Vista härad omfattar nu 30,794 har. 7,294 inv.
(1926).
Vistdal. SeEresfjord. Suppl.
*
Vitalianer (sp. 860). Den s. k. Käpplingestenen
förvaras numera i Nordiska museet.
*
Vitaminer, biokem., fysiol., kem. Kännedomen
om vitaminerna har gjort afsevärda framsteg, i
synnerhet genom systematiska undersökningar i
England (Lister-institutet i London, Härden, miss
H. Chick, Zilva, Golding) och Amerika (Mc Collum,
Steenbock, Hess m. fl.). En mycket god vetenskap-
lig öfversikt finner man i den af den engelska
Medical research council afgifna "Report on the
present state of knowledge of accessory food fac-
tors" (2:a uppl. 1924) och i Gas. Funks mono-
grafi "Die vitamine" (3:e uppl. 1924). För de 3
hittills bäst undersökta grupperna har bokstaísbe-
teckning blifvit allmänt antagen; sålunda betecknas
de fettlösliga vitaminerna med A,
det vattenlösliga antineuritiska vitaminet med B,
det vatttenlösliga antiskorbutiska vitaminet med C.
Det viktigaste fettlösliga vitaminet är det anti-
rachitiska, som fått beteckningen A l, särskildt rik-
ligt förekommande i trän. Dessutom antar man
i trän ett annat fettlösligt vitamin, A 2, som
motverkar ögonsjukdomen xeroftalmi (se d. o.).
Existensen af andra fettlösliga egentliga vitaminer
liksom af en ifrågasatt förökningsfaktor är ännu
oviss. - Från de egentliga vitaminerna måste sär-
skiljas de s. k. tillväxtfaktorerna, D, af hvilka en
fettlöslig faktor ID (lipoidlösligt D) ofta åtföljer
vitaminet A 1.
Tillsammans med vitaminet B förekommer ofta
den vattenlösliga tillväxtfaktorn h D. Förekomsten
af de 3 hufvudgrupperna framgår af vidstående ta-
beller (efter sp. 1256).
Den viktigaste källan för A-vitaminer är utan
jämförelse fisklefverolja, särskildt torsklefvertran
(se Trän). Dess tillväxtverkan är omkr. 300 gån-
ger så stor som smörets, och det öfverträffar detta
vida som antirachitiskt medel. Däremot skall enligt
den engelska Medical research councils uppgifter
smör vara tranet öfverlägset i antixeroftalmisk (A 2)
verkan. Ett synnerligen B-rikt material är jåst
(särskildt värdefull fodertillsats för fjäderfä). Huf-
vudkällan för C-vitaminet är citron och apelsin.
Undersökningen af vitaminhalten har hittills (med
undantag för vissa färgreaktioner) kunnat ske en-
dast genom djurförsök. Man bestämmer den min-
sta mängd af materialet, som hindrar uppkomsten
af motsvarande vitaminbrist-sjukdom (avitaminos).
Därvid måste olika arter af försöksdjur väljas på
grund af djurens mycket olika känslighet för spe-
ciella vitaminbrister. Såsom försöksdjur för under-
sökning af fettlösliga vitaminer och faktorer tagas
vanl. råttor, för pröfning på B-vitamin dufvor eller
höns, för pröfning på C-vitamin marsvin.
Uppkomsten af rachitis vid otillräcklig tillförsel af
Al påvisas dels genom histologiska undersökningar
af epifys och ref benens broskgräns, dels genom
undersökning af blodets halt af organiskt och oor-
ganiskt fosfat och af kalcium. - B-brist igenkän-
nes vid försök med dufvor p» en mycket typisk
krampställning hos dessa (se fig. 1), Ovitaminbrist
påvisas hos marsvin genom förändringar i ben- och i
synnerhet i tandbildningen, och C-brist-sjuka (skor-
butiska) marsvin intaga ofta karakteristiska ställnin-
gar (se fig. 2). - Bristen på tillväxtfaktorer blir
tydlig genom ringa eller totalt uteblifvande vikts-
ökning.
Angående människans och husdjurens kvantita-
tiva behof af olika vitaminer äro våra kunskaper
ännu mycket osäkra, i synnerhet därför, att det är
vanskligt att öfverfora erfarenheter, vunna med
vissa försöksdjur, på andra djur eller på männi-
skan. Viktigast är tillgodoseendet af människans
vitaminbehof hos den gravida kvinnan (Al-tillför-
sel) samt i barnaåldern. Den pastöriserade mjöl-
kens C-vitaminhalt är mycket ringa, och födan
behöíver ofta kompletteras med den C-vitaminrika
apelsin- eller citronsaften. Vid fall af A 1-brist i
födan kan komplettering ske med små trandoser.
I allmänhet torde vitaminerna bildas i växtriket
i sådana celler, som innehålla vissa växtfärgämnen,
såsom klorofyll, karotin m. m. Af ven torsklefverns
höga halt af A l och tillväxtfaktorn ID är af
vegetabiliskt ursprung, i det att vitaminhalten hos
algerna, som utgöra vissa småfiskars föda, öfver-
går till dessa och därifrån till torsken.
Belysningsfaktorer. Sedan man funnit, att be-
hofvet af A-vitaminer och fettlöslig tillväxtfaktor
blir mindre hos en individ, som utsattes för ultra-
violetta strålar, har det visat sig (1925), att vissa
oljor och f etter kunna antaga antirachitiska och till-
växtverkningar genom kortvarig ultraviolett be-
strålning. Bland kemiskt rena ämnen, som undergå
en sådan aktivering, är enligt hittills gjorda under-
sökningar kolesterin (se d. o.) det viktigaste, och
olika material synas kunna aktiveras, i den mån
de innehålla kolesterin eller närbesläktade ämnen.
- Svensk vitamin-litt.: H. v. Euler, "Vitaminer
och tillväxtfaktorer" (1924), och G. v. Wendt,
"Vitaminer, hälsa och liv" (1924). H. E.
*
Witasek, Stephan, blef professor 1907 och
dog 18 april 1915 i Graz.
*
Vitberg, Aleksandr. Se Rafael Lindqvist,
"A. V." (i "Ord och bild", XXXII, 1923).
*
Vitebsk. 1. Det forna guv:s område är upp-
deladt på Lettland och Hvitryska socialistiska sov-
jetrepubliken, där en krets i n. ö. nu benämnes
V., medan sydvästra delen bildar kretsen Polotsk.
- 2. Staden V. är nu hufvudstad i kretsen V.
Vitellus, kem. Se Ägg 3, sp. 1171.
*
Withers, Hartley, utgaf "Economist" till
1921 och därefter finanssupplementet till "Satur-
day review" 1921-23. W. har ytterligare skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:03 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0674.html
