Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en början endast 5 fördelningar. – (Sp. 189)
Polens eröfring. Ryska hären var i midten af juli
grupperad i 2 armégrupper: nordvästra fronten
under Alexejev och sydvästra fronten under Ivanov.
(Sp. 191) Lublin intogs 30 juli. Öfvergången öfver
Narev verkställdes 18-25 aug. vid och v. om
Tykocin. (Sp. 192) Brohufvudet vid Jakobstadt
eröfrades först 21 sept. 1917. – (Sp. 194-195)
Italiens deltagande i kriget. Antalet användbara
fältflygplan var endast 70. – (Sp. 201) Kriget
i Mesopotamien. Sulejman återtågade mot
Nasiriyeh (ej Nasiriych). (Sp. 202) Townshend blef
tillbakaslagen (ej i grund slagen) vid Ktesifon.
1916. (Sp. 202-203) Västfronten.
General Nivelle blef chef för 2:a armén och Verduns
försvarsområde 27 april. Franska förlusterna vid
Verdun utgjorde omkr. 400,000 man enbart i döda
(enligt fransk uppgift). – (Sp. 205)
Östfronten. En ny rysk armé benämnd "gardesarmén",
om 4 inf.- och 3 kav.-fördelningar, under general
Bezobrazov, tilldelades sydvästra fronten och hölls
tills vidare i reserv. (Sp. 209) 4:e ryska arméns
chef var general Ragoza (ej Rogoza). – (Sp. 210)
I 3:e rumänska armén ingingo 2 ryska inf.- och 1
rysk kav.-fördelning. Härafdelningen Mackensen
tog vid Tutrakan 28,000 fångar. – (Sp. 213)
Sydfronten. v. Rohr öfvertog befälet öfver 11:e
österrikiska armén i juni (efter Dankl). – (Sp. 214)
De österrikiska och italienska arméerna i södra
Albanien bundo hvarandra ömsesidigt. – (Sp. 215)
Monastir besattes af de allierade 18 nov. – (Sp.
216) Slaget vid Khanikin stod 5 juni.
1917. (Sp. 218) Västfronten. – Slaget
vid Arras. Tyskarnas ställning var Croisilles - ö.
om Loos. – (Sp. 220) Franska förlusterna
under dubbelslaget vid Aisne och i Champagne
uppgingo till 75,000 man. Nivelle entledigades 16 maj.
– (Sp. 221) Slaget vid Chemin des Dames.
Laffaux förblef i tysk ego. – (Sp. 223-224)
Östfronten. Ryska truppförbandens numerär hade
efter revolutionens utbrott nedgått. Arméerna
räknade tillsamman högst 550,000 man. 7:e och 11:e
arméernas anfall utfördes 1 och 2 juli. (Sp. 225)
Kornilov afsattes 9 sept. Ryska anfallet vid
Krewo företogs mot 10:e tyska armén och det s.
om Dünaburg mot arméafdelningen D (v.
Kirchbach). – Vid operationerna i Rumänien ingick
i 1:a österrikiska armén tyska arméafdelningen
Gerok. – (Sp. 226-227) Expeditionen till Ösel
och Dagö. Moon besattes 18 okt. – Krylenko var
vid utnämningen till rysk öfverbefälhafvare
folkkommissarie för krigs- och marinärendena. – (Sp.
228) Sydfronten. 10:e och 11:e
Isonzoslagen. 23 maj igångsattes 3:e (ej 1:a) arméns
anfall. (Sp. 229) Italienarna satte sig i besittning
af såväl Monte Santo som västra delen af
Bainsizzaplatån. 12:e Isonzoslaget. 14:e armén
bestod af tyska alpkåren, 7 tyska och 6 österrikiska
fördelningar. – (Sp. 230) Udine intogs redan 28
okt. – (Sp. 232) Mesopotamien. Maude återupptog
operationerna redan i dec. 1916.
1918. (Sp. 234) Västfronten. – (Sp. 239)
Slaget mellan Ancre och Oise. 3:e franska armén
ingrep 10 aug. – (Sp. 241) Tyskarnas utrymning
af Lysbågen. Inom kort minskades
truppförbandens styrka ytterligare, så att i sept. var
bataljonernas numerär i allmänhet endast omkr. 100 man
i medeltal. Tyskarnas utrymning af S:t
Mihielbågen. Tyskarna gingo tillbaka till den förberedda
Michelställningen mellan Fresnes och Pagny. –
De allierades slutliga samfällda offensiv. (Sp. 242)
Engelsmännen började offensiven 27 sept., en dag
tidigare än fransmännen. (Sp. 243) La Fère och
Laon intogos 13 okt. 7:e och 1:a tyska arméerna
återtågade bakom Suippe och vidare (den 11) bakom
Aisne. (Sp. 245) De allierades motstående styrka
räknade omkr. 220 (inf.-)fördelningar. –
Vapenstilleståndet slöts på järnvägsstationen Réthondes,
12 km. ö. om Compiègne. – Östfronten. (Sp.
246) Röda hufvudstyrkan, 25,000 men,
omringades 29 april och tvangs efter 3 dagars strider att
sträcka vapen (2 maj). – Sydfronten.
Italienska fronten. (Sp. 247) 7:e italienska armén fördes
af general Tassoni. General Diaz gick till motanfall
öfver Piave 23 juni. Han hade underrättats om
Boroevics anfallsplan genom 2 tjechiska officerare
(öfverlöpare). (Sp. 248) Italienska anfallet 23 okt.
på Piavefronten ledde till slaget vid Vittorio
Veneto. – Salonikifronten. (Sp. 248)
Franchet d’Espérey blef högste befälhafvare i maj. (Sp.
249) Todorov blef öfverbefälhafvare först i okt.
Konung Ferdinand abdikerade 3 okt. – (Sp. 250)
Kolonialkriget. Tsing-tau inneslöts 26 sept.
– (Sp. 251-252) Förlusterna under kriget till
lands uppgingo enligt senare, delvis officiella,
uppgifter för nedannämnda stater till i runda tal:
Centralmakterna: Tyskland 1,718,000 döda,
1,090,000 saknade och fångar, Österrike-Ungern
905,300 döda, 837,000 saknade, Turkiet 437,000
döda, 104,000 saknade och fångar, Bulgarien
100,000 döda.
Ententemakterna: Frankrike 1,090,000 döda,
2,800,000 sårade, 478,000 fångar, Ryssland
1,700,000 döda, Storbritannien 724,000 döda,
2,064,000 sårade, 270,000 saknade och fångar,
Belgien 38,000 döda och saknade, Italien 428,000
döda, 900,000 sårade, 520,000 fångar, Förenta
staterna 51,000 döda.
H. J-dt.
Världskrigets politiska och
ekonomiska följder. (Sp. 272-273) Om den
i Burgenland 1921 anordnade folkomröstningen se
Burgenland. Suppl. Efter fredsslutet i
Lausanne (24 juli 1923) med Turkiet utrymde de
allierade Dardanellområdet och Konstantinopel och
återlämnade slagkryssaren "Sultan Javus Selim" (f. d.
"Goeben"). – (Sp. 274) Feysals fader Husein
och broder Ali störtades i Hedjas 1924-25, och
deras besegrare Ibn Sa’üd (se Vahhabiter.
Suppl.) är nu (1926) Arabiens styresman – Hit
hänvisade redogörelser för Spakonferensen 1920 och
Ruhrockupationen 1923 lämnas i artikeln
Tyskland. Suppl., sp. 1029-30 och 1036-40.
V. S-g.
Bland de senare årens ytterligt rikhaltiga
litteratur om Världskriget upptagas här nedan endast
några af de viktigaste arbetena.
a) Om operationerna till lands. Tyska och
österrikiska: E. H. Baer, "Der völkerkrieg" (bd
25-28, 1921-23), M. Schwarte, "Der grosse krieg
1914-1918" (10 bd, 1921-25), "Der weltkrieg
1914 bis 1918" (utg. af tyska riksarkivet; hittills
4 bd, 1925-26), "Schlachten des weltkrieges
1914-1918" (utg. under medverkan af
riksarkivet; hittills 13 hftn, 1921-26), M. Hoffmann,
"Der krieg der versäumten gelegenheiten" (1923).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
