Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väteionkoncentration, kem. - * Vättak - * Vättern - Vättern, Öfre och Nedre - Vättungen - * Växjö - * Växjö landsförsamling - * Växjö stift - * Växjö-Virserums järnväg - Växjö-Åseda-Hultsfreds järnväg. Se Växjö-Virserums järnväg. Suppl. - * Växjö Östregård - Växsjön - * Växtfett - * Växtgeografi - Växttråd - * Wöhler, Fr. - Vörtbröd. Se Limpa. Suppl. - * Wörth, officiellt Woerth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1289
Vättak-Wörth
1290
centrationen är större än väteionkoncentratkmen.
pH = 13, eller pOH -l, motsvarar ung. en 1/w-noi-
mal lösning af kaliumhydrat eller annan stark bas.
Yäteionkoncentrationen i lösningar är af mycket
stor betydelse för alla fysiologiska processer, såsom
enzymverkningar och jäsningsprocesser. Yid sprit-
jäsning t. ex. bör p^ hållas omkr. 5. Af ven för
växtodlingen är det af stor vikt, att pH i jordvät-
skan, genom kalkning och andra åtgärder, hålles j
inom lämpliga gränser, 7 eller något därunder.
K. A.V-g.
’Vättak tillhör nu Yartoíta och Frökinds dom-
sagas tingslag, sedan domsagans 3 förra tingslag
fr. o. m. 1913 förenats till ett. 252 inv. (1926).
*Vättern, som har ett maximidjup af 120 m.,
är ingalunda Sveriges djupaste sjö, som
allmänheten ännu ofta föreställer sig. Djupast är
Hornavan (221 m.). Äfven Torne träsk (164 m.),
Vojmsjön (145 m.), Virijaure (138 m.), Stor-Uman (135
m.), Vastenjaure (134 m.) samt Siljan (120,5 m.) ha
större djup än Vättern. Vattenfallsstyrelsen har
1922 ingett ansökan om genomförande af en s. k.
veckoreglering af sjön.
O. Sjn.
Vättern, Öfre och Nedre, 2 sjöar i
Skinnskattebergs socken, Västmanlands län, på 109 och
90 m. höjd ö. h. Sjöarna (tillsammans 8 kvkm.)
afrinna genom Hedströmmen. Mellan sjöarna ligga
Skinnskattebergs kyrka och bruk.
O. Sjn.
Vättungen, herrgård i Backe socken, Dalsland,
omfattar l mtl med en areal af 1,800 har, hvaraf
200 har åker. Tax.-v. ’259,000 kr. (1926). Y., ett
af de äldsta säterierna på Dal, tillhörde släkten
Stake från 1416 omkr. 300 år. I midten af 1700-
talet egdes det af släkten Belfrage, senare af egar-
na af Billingsfors. Egare är 0. Boman sedan 1900.
Bäckeíors gamla bruk, Backe kyrka och Bäckefors
järnvägsstation ligga på dess mark. O. Sjn.
*Växjö har en areal af 1,114 har, hvaraf 895
har land. 9,624 inv. (1926). Fastighetsv. uppgick
1924 till 34,362,000 kr., hvaraf 621,600 kr. för
jordbruksfastighet och 9,725,800 för bev.-fri. Den
bev.-tax. inkomsten var s. å. 11,631,214 kr. Skå-
nes ensk. bank öfvertogs 1910 af Skand. kredit-a.-b.
Fängelset tillbyggdes 1913 och inreddes till cen-
tralfängelse för kvinnor. Antalet fabriker 1924 var
23 med 251 arb. och ett tillv.-värde af 2,775,347
kr. Efter en brand nedlades tändsticksfabriken;
de största fabrikerna äro nu bryggerier och mek.
verkstäder. En (af A. Källström mod.) staty af
E. Tegnér aîtäcktes 7 sept. 1926 (se vidstående
pl.); den har sin plats i parkområdet mellan dom-
kyrkan och det gamla gymnasiet (nuv. stiftsbibliote-
ket). O. Sjn.
* Växjö landsförsamling omfattar nu 7,417 har
med 4,081 inv., hvaraf 1,510 inv. i Yäxjö östre-
gårds municipalsamhälle (1926).
* Växjö stift omfattade 19 kontrakt med 144 pa-
storat, 243 lands-, 9 stads-, 3 gemensamma lands-
och stads- samt l garnisonsförsamling l maj 1926.
480,026 inv., 21 på l kvkm. land (1926).
*Växjö-Virserums järnväg är fr. o. m. 30 nov.
1922 utökad med 28,4 km. från Yirserums till Hults-
freds station å Nässjö-Oskarshamns järnväg och
benämnes numera Y ä x j ö-Å sed a-H u 11 s-
fre d s järnväg. F. P.
Växjö-Åseda-Hultsfreds järnväg. Se Y ä x j ö
-Y ir s er um s j ä r n v ä g. Suppl. F. P.
* Växjö Östregård hade 1,510 inv. 1926. Alla
stadsstadgorna tillämpas. Tax.-v. å bev.-pliktig
fast egendom var 2,589 mill. kr. 1924, den till
bevillning tax. inkomsten l,oss mill. kr. (s. å.),
tillgångarna 2,428 kr. (1923), skulderna 13,000
kr. (s. å.) och municipalskatten l,15 kr. per bevill-
ningskrona (1925). E. A-t.
Växsjön, en 6 kvkm. stor sjö, belägen 84 m. ö.
h., i Bollnäs socken, Hälsingland, genomflytes af
Ljusnan. O. Sjn.
*Växtfett innehåller små mängder îytosteri-
ner (se S t e r i n e r) och kan därigenom skiljas
från djurfett, som i stället innehåller vanligt k o l e-
s t e r i n. K- A. V-g.
’Växtgeografi. (Sp. 479) 1923 bildades S v e n-
ska växtsociologiska sällskapet (se
d. o. Suppl.).
Växttråd, landt~br.-kem., den vid foderanalysen
erhållna, i syror och alkalier, alkohol och eter olös-
liga återstoden, består af cellulosa samt denna in-
krusterande ämnen, såsom ved- och korkämne samt
vedgummi m. fl. pentosaner. Cellulosan är i rent
tillstånd svårlöslig i matsmältningssafterna, och
smältbarheten minskas starkt genom de inkruste-
rande ämnena, och ju mer växttråden är förvedad,
desto mer hindrar den äfven de i växtcellerna inne-
slutna smältbara ämnenas lösning. I unga växtde-
lar, såsom spädt gräs, liksom i rotfrukter är växt-
tråden till större delen smältbar för växtätande
djur, men i äldre växtdelar sjunker smältbarheten
med stigande halt af växttråd. Dock kunna äldre,
förvedade växtämnen, såsom halm och t. o. m. trä-
massa, genom behandling med ämnen, som utlösa
de inkrusterande ämnena, förändras till för växt-
ätande djur jämförelsevis lättsmält foder. Jfr Trä-
massa, sp. 177. H. J. Dft.
*Wöhler, F r. Hans breîväxling med Berzelius
utgafs af 0. Wallach 1901.
Vörtbröd. Se Limpa. Suppl.
*Wörth, officiellt Worth, tillhör nu franska dep.
Bas-Ehin, arrondissemanget Wissembourg. 1,070
inv. (1921). W. är namn äfven på en kanton i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
