Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Åbo - * Åbo akademi. 2. - * Åbo finska universitet - * Åborätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Åbo akademi-Åborätt
1310
kaj af mindre djup. Hufvudhamnen, Kanalbanks-
området, omfattar 45 har. Hamnen är försedd med
fasta elektriska lyftkranar, portalkranar, elektri-
ska spel för vagnväxling m. m. Under senaste år
ha ytterligare 5 km. järnvägsspår inom hamnom-
rådet utlagts. Utom djuphamnen förfogar staden
öfver en omfattande åhamn för kust- och passage-
rartrafiken. Storartade utvidgningsplaner västerut
vänta på realisering (utom att staden tillväxer åt
ö. och n. ö.). Hamnens utbyggande har skett uteslu-
tande med uppoffring af afsevärda kommunala me-
del. Staden anlöptes 1925 af 1,960 fartyg på sam-
manlagdt l mill. netto registerton (l,e mill. reg. ton
i Helsingfors). Tulluppbörden uppgick 1925 till 166
mill. mark och öfverträffades blott af uppbörden
i hufvudstaden. öfver Å. importeras spånads-
ämnen, animaliska och vegetabiliska lifsmedel af
olika slag, metaller och metallarbeten, maskiner
etc. Totalimporten öfver Å. uppgår till en femte-
del af hela landets. Exporten utgöres främst af
pappersmassa, papp och papper samt däraf förfär-
digade arbeten, trävirke och träarbete, hudar och
skinn, lädervaror, pälsvaror m. m. samt animali-
ska lifsmedel. 1924 steg importens sammanlagda
värde till 828 mill. och exporten till 338 mill.
mark. Stadens handelsflotta bestod 1924 af 35 ma-
skindrifna fartyg på sammanlagdt 5,469 reg. ton,
7 segelfartyg på 214 ton samt 45 pråmar på 1,780
ton. Huru segelsjöfarten gått tillbaka, illustreras bäst
däraf, att stadens segelflotta ännu efter kriget 1918
omfattade 34 fartyg på 7,129 ton. Antalet arbets-
ställen var 168 1924, medeltalet arbetare 6,078
och tillverkningarnas bruttovärde 510,? mill. mark.
I arbetslöner utbetalades 68,2 mill., och den an-
vända drifkraften steg till 8,380 hkr. Trafiken
inom staden förmedlas af ett staden tillhörigt spår-
vägsnät af 7,8 km. längd. 1924 befordrades
3,586,628 passagerare. Ytterligare finns ett stort
antal autobuslinjer, som jämväl förmedla trafiken
med förorterna.
Undervisningsanstalter. Utom de i
hufvudarb. nämnda fackskolorna finnas navigations-
institut, navigationsskola, handelsskola, handtverks-
skola, landtbruksläroverk m. m. Folkskolorna, som
vid utgången af 1924 hade 143 klasser med 149
lärare och lärarinnor, besöktes 1924 af samman-
lagdt 4,274 barn (3,698 finskspråkiga och 576
svenskspråkiga). Dagspressen representeras af 6
tidningar, de svenska "Åbo underrättelser" och
folkbladet "Västra Finland" (det senare 3 ggr i
veckan); de finska "Turun Sanomat", "Uusi
Aura", "Turunmaa" och "Sosialisti" ("Turun
Lehti" upphörde 1919). Bland föreningar med
ekonomiskt syfte må främst nämnas Åbo handels-
kammarförening samt Finska hushållningssällska-
pet. Speciellare sammanslutningar utgöra grossist-,
affärsmanna-, speditör- och skeppsbefälhaívarför-
eningarna. Åbo stads historiska museum är inrymdt
ej blott i "Nya slottet", utan delvis äfven i det
gamla. Folkbiblioteket är ett oriktigt namn på Stads-
biblioteket. Biologiska museet har grundlagts af
Alfr. Jacobsson.
*Åbo akademi. - 2. Genom donation (5 mill.
mark) af fru Anna v. Kettig tillkom 1924 en teol.
fakultet med tills vidare 3 professurer (i exegetik,
kyrkohistoria och systematisk teologi) samt l lektorat
(i praktisk teologi). Yidare ha upprättats dec Arm-
feltska professuren i statsrätt och folkrätt samt en
af R. Mattsson donerad professur i musikveten-
skap och folkdiktsforskning. Därtill kommer en
e. o. professur i organisk kemi. Extra lärar-
tjänster finnas 9 och docenter 3. Antalet stu-
denter v.-t. 1926 var 157. Utgiftsstaten 1925 upp-
gick till 2,349,433 mk, och tillgångarna voro
37,184,006 mk, inbegripen en pensionsfond om
1,768,000 mk. Bland nytillkomna donationer må
nämnas, utom ofvansagda, S. Sohlbergs (omkr. 3
mill.), C. G. Sundeils för kemisk-tekniska fakulte-
ten (l mill.), Aug. Wahlströms för professur i
handelsvetenskap (l,5 mill. mk) äfvensom Ernst
Dahlströms (se d. o. Suppl.) palats, h var jämte
flera donationer till bibliotekets förkofran inkommit
från Sverige (bl. a. K. Langenskiölds fond, 50,000
kr.). - För stödjande af akademiens ekonomiska
ställning stiftades 1922 Åbo akademiför-
ening, som omfattar hela landet och har cen-
tralkommittéer i flera städer. Dess genom med-
lemsafgifter hopbragta bidrag till akademiens un-
derhåll har belöpt sig till omkr. 400,000 mk om
året. T. C.
*Åbo finska universitet öppnades 27 juni
1922. Genom byte med staten erhöll universitetet
eganderätten till Stor-Heikkilä mot Kultaranta (se
d. o. Suppl.). Terminernas antal är nu 2, hvarjämte
om sommaren särskilda kurser anordnas. Hösten
1926 var professurernas antal 13; nya ha tillkom-
mit i germansk och romansk filologi, Finlands arkeo-
logi och kulturhistoria, geografi och sociologi. Dess-
utom funnos då 3 docenter, 3 lektorer, 3 extralärare,
6 assistenter samt 222 studenter. Utom en årsbok
utges sedan 1923 "Annales universitatis fennicæ
Aboensis" i 2 serier (l humanistisk och l matema-
tisk-naturvetenskaplig). Donationer och garantiför-
bindelser uppgingo 1925 till 59,792,000 mk. Kansler
är sedan 1926 E. N. Setälä. T. C.
*Åborätt. Under senare tid har fråga väckts
att vid sidan af den stadgade åborätten och i st. f.
upplåtelse under eganderätt införa en ärftlig och
íörytterlig besittningsrätt för obegränsad tid till
kronojord eller annan publik jord. Genom införande
af en sådan ständig besittningsrätt har man före-
trädesvis afsett att erhålla en upplåtelseform, som,
jämte förmånen af frihet från köpeskilling, be-
redde brukaren och hans efterkommande trygghet
i besittningen aî den upplåtna fastigheten med
därå genom deras arbete och kostnader åstad-
komna förbättringar, men tillika i erforderlig grad
bibehölle eganderätten hos kronan, som sålunda
under lättare former än medelst expropriation
skulle kunna komma i besittning af densamma, i
händelse den bleíve behöflig för något mera ome-
delbart statsändamål, och jämväl beredde särskild
möjlighet för kronan att göra sig till godo upp-
kommen värdestegring, som ej härrörde af innehaf-
varens arbete och kostnader. Ett i sådant afseende
upprättadt förslag remitterades 1923 till Lagrådet,
men då detsamma blef föremål för åtskilliga anmärk-
ningar, upprättades i stället ett förslag till lag om
återköpsrätt af fast egendom m. m., hvilket vann
1924 års riksdags gillande, dock endast beträffande
viss kronan, kommun eller municipalsamhälle till-
hörig eller eljest i allmän ego befintlig fastighet,
företrädesvis stadsplanelagd mark (se Återköps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
