- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
1319-1320

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Ångpanna - Ångpådragsventil. Se Ångpanna, sp. 1077 - Ångström, Anders Knutsson - * Ångturbin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kritiskt tryck (omkr. 230 atm.) i en rörspiral och
upphettas till öfverkritisk temperatur (omkr. 390°
C.). Ånggenereringen sker då utan kokning. Ångan
strypes därefter till 105 atm., blir därigenom
fuktig och öfverhettas slutligen till 420° C.

Pannenheterna tendera att växa. Förr ansågos
500 kvm. pannor vara stora typer. Nu äro i Förenta
staterna pannor om 1,500–3,000 kvm. eldytor med
ångproduktion per timme af 60–120 ton inga sällsyntheter.

De elektriska ångpannorna ha erhållit ett
värdefullt tillskott genom O. Stålhanes strålpanna.
En cirkulationspump suger vatten från pannans vattenrum
och utpressar det genom ett eller flera munstycken,
hvilka äro kopplade med det ena slaget
elektroder. Motelektroderna träffas af vattenstrålen,
som öfverför strömmen. Den uttagna effekten kan
mjukt och dock momentant förändras genom munstycksrörets
vridning. Ånggenereringen sker från själfva
vattenstrålen. Omkr. 3 proc. af den cirkulerande
vattenmängden kan förångas till 10 atm.
tryck, oberoende af strålens diameter. Pannan lämpar
sig särskildt för driftspänningar öfver 15,000 volt.

T. L–k.

En särskild art äro lågtrycksångpannor för
centraluppvärmning
af byggnader. De äro afsedda att
arbeta utan ständig tillsyn, och eldningen måste
därför kunna automatiskt regleras efter ångbehofvet.
Härvid nyttjas s. k. tryckregulatorer, som reglera
tilloppet af förbränningsluft alltefter ångtrycket och
kunna verka äfven på skorstensdraget. Säkerhetsapparaterna
mot för högt tryck skola bestå af vattenlås, där
vid tryck öfver en viss gräns (i Sverige högst 1
atmosfär) vattnet blåses ut och lämnar ångan
fritt utlopp. Apparater för inmatning af vatten
i pannorna förekomma i regel icke. Pannorna
uppställas nämligen, så vidt möjligt, lägre än alla
värmekroppar, i hvilka ångan kondenseras, och så, att
dessa jämte panna och rörledningar för ånga och
kondensvatten bilda ett slutet system. Det kondenserade
vattnet kan då återrinna direkt till pannan.
Där detta ej är möjligt, måste särskilda apparater
(t. ex. elektromotorpumpar med automatiskt pådrag)
uppsättas. Eldstäderna äro inrättade som magasinseldstäder,
belägna inuti pannan. Lämpligaste bränslen äro
koks och antracit samt, i vissa fall, olja. Gasbildande
bränsle (stenkol, ved, torf o. d.) är ej lämpligt.
Lågtryckspannor af detta slag kommo till användning
först i Tyskland (Bechem & Postpannan) i
slutet af 1870-talet. Till systemet hörde, att
ångelementen omgåfvos med isolerande mantlar, från
hvilka den uppvärmda luften släpptes fram; systemet
(delvis ännu kvar vid t. ex. Serafimerlasarettet)
har ersatts af modernare. Bechem & Postpannan
och andra liknande plåtpannor ha numera h. o. h.
utträngts af gjutna pannor, amerikanska och senare
äfven tyska, i en mängd skiftande typer. Föregångare
i Tyskland var firman Strebel i Mannheim. I
Sverige tillverkas numera fullgoda lågtryckspannor
af gjutjärn, såsom af Götaverken (enl. Strebelmodell),
Schebo bruk, Hässleholms mek. verkstad m. fl.
Armatur till pannorna skall enl. k. förordn. utgöras
af dragregulator, vattenståndsglas med profkranar,
manometer, ventiler för afstängning af ång- och
kondensledning, vattenpåfyllning och aftappning. Till
hvarje panna hör dessutom säkerhetskärl. – Alla
dessa lågtryckspannor kunna med förändrad

armatur användas äfven för varmvattenvärmeledningar.
Erforderlig armatur för dessa äro: förbränningsregulator,
som tillstryper förbränningsluften vid stigande
vattentemperatur, termometer visande vattentemperaturen,
manometer visande vattentrycket l. vattenståndet
i systemet, expansionsrör till expansionskärl med
imrör samt påfyllnings- och aftappningskranar.
Se vidare Uppvärmning.

H. T–ll.

Ångpådragsventil. Se Ångpanna, sp. 1077.

Ångström, Anders Knutsson, son till den
i hufvudarb. nämnde professor Knut Å., fysiker,
meteorolog, f. 28 febr. 1888 i Stockholm, studerade
bl. a. i Jena (1907) och vid Cornell university
(Nord-Amerika, 1912–13), deltog i den af Smithsonian
institution 1912 utrustade solarexpeditionen till
Algeriet och ledde 1913 en expedition till Mount Whitney.
Han blef filos. doktor i Uppsala 1916, var docent i
meteorologi och assistent vid meteorologiska institutionen
därstädes 1916–18, utnämndes 1919 till statsmeteorolog
och blef samma år därjämte docent i geofysik vid
Stockholms högskola. Sedan 1922 är han sekreterare
i Svenska geofysiska föreningen och har som led. af
och sekreterare i Internationella meteorologiska
strålningskommissionen redigerat dess förhandlingar
vid mötet i Davos 1925. Å. har egnat sig hufvudsakligen
åt den geofysiska strålningsforskningen och har på
detta område utfört ett mycket stort och betydelsefullt
arbete. Bland hans skrifter må nämnas
A study of the radiation of the atmosphere, based upon observations of the nocturnal radiation during expeditions to Algeria and California (gradualafh., publicerad af Smithsonian institution, 1915),
A new instrument for measuring sky radiation
(i "Monthly weather review", 1920),
Registration of the intensity of sun and diffused sky radiation
(tills. med C. Dorno, i "Meteor. zeitschrift" och "Monthly weather review", 1921),
Studies of the frost problem
(i "Geografiska annaler", 1920–23),
The radiation and temperature of snow and the convection of the air at its surface
(i Vet. akad:s "Arkiv för matematik och fysik" etc., 1918),
Report to the international commission for solar research on actinometric investigations of solar and atmospheric radiation (1924),
A vacuum thermometer for measuring earth temperatures (tills. med E. Petri, 1925) och
Evaporation and precipitation at various latitudes
(i Vet. akad:s "Arkiv för matematik och fysik" etc., 1925).

*Ångturbin. Enheternas storlek tenderar att växa,
och 30,000 kw.-enheter äro numera ganska vanliga
i stora kraftcentraler. Undantagsvis förekomma intill
90,000 kw.-enheter. (Detta likväl endast i 2 st.
seriekopplade aggregat.) De största ångturbinaggregaten
i Sverige äro (1926) 2 st. max. 20,000 kw.
(De Laval-typ) i Stockholms elektricitetsverks
Värtaverk. – Brünner-turbinen väckte omkr.
1923 uppmärksamhet genom hög termodynamisk
verkningsgrad (omkr. 85 proc.). Den kännetecknas
af ett stort antal turbinhjul af liten diameter och
sammanförda i 2–3 turbinhus. – Den svenska
Stal-turbinen har delvis omkonstruerats, så
att detaljerna blifvit kraftigare, utan att turbinens
höga verkningsgrad reducerats. Stalturbiner för
mottryck ha nykonstruerats. Ångturbiner konstrueras
numera äfven för 60–100 atm. adm. tryck och högt
mottryck. De bestå i dylikt fall af få, ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free