Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Älfdals kontrakt - * Älfkarleby kraftverk - * Älfsborgs fästning - * Älfsborgs kustartillerikår - * Älfsborgs regemente - Älfsjö villastad - Älfvefjorden - * Älfvik (riktigare Elfvik) - Älgsjön - Älgåfjorden - Älgöfjärden. 1. Fjärd i Lycke m. fl. socknar - Älgöfjärden. 2. Fjärd i Stockholms skärgård - Älmeboda, officiellt namn på Elmeboda (se d. o.) - Älmhult, officiellt namn på Elmhult (se d. o.) - Älmån - Ändsvetsning. Se Elektrisk svetsning. Suppl. - Ängaholm (Engaholm) - Ängersjö - * Ängsholm (Engsholm) - Ängsskog, bot. Se Växtgeografi, sp. 479 - * Ängsö. 1. Socknen - * Änka - Äppelrödgumpen, zool. Se Guldsvansspinnaren. Suppl., sp. 117 - Ära (Die ehre) - * Ärentuna - * Ärfdabalken - Ärtcypress, bot. Se Nutkacypress. Suppl. - Äspered, officiell form för Esperud (se d. o.) - Äspet. Se Åhus, sp. 947 - Äsphult, officiell form för Esphult (se d. o. äfven i Suppl.) - Äsplunda. Se Esplunda - Äspö, officiell form för Espö (se d. o. äfven i Suppl.) - * Ättiketer - * Ättiksyra - * Äyräpää. 1. Domsagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Älfdals kontrakt omfattar nu 6 pastorat, i det
att äfven Norra Finnskoga är eget pastorat.
*Älfkarleby kraftverk distribuerade 1925 till
abonnenterna 259,6 mill. kw.-tim., hvaraf
genererades i Älfkarleby kraftstation öfver 242 mill. kw.-tim.
Maximibelastningen 1925 var 59,400 kw. Bokförda
värdet (inkl. naturkraft och
distributionsanläggningar) var vid 1925 års utgång 50,45 mill. kr.
Driftöfverskottet utgjorde s. å. 2,72 mill. kr.
Fmn.
*Älfsborgs fästning. I enlighet med 1925 års
riksdags beslut skall Ä. visserligen bibehållas som
fästning, men endast med för nödig tillsyn och
materielens vård erforderlig bemanning.
L. W:son M.
*Älfsborgs kustartillerikár skall enligt riksda-
gens beslut 1925 indragas fr. o. m. l nov. 1926. Då
Älfsborgs fästning, för hvars bemanning kåren varit
afsedd, fortfarande skall bibehållas, kommer dock
för materielens i fästningen tillsyn och vård behöflig
personal af kustartilleriet jämväl efter kårens in-
dragning att vara förlagd i Älfsborgs fästning.
Nämnda personal, som står under befäl af en rege-
mentsofficer eller kapten vid kustartilleriet, utgör
en detacherad af d. af Karlskrona kustartillerirege-
mente. J- H. Å-m.
*Älfsborgs regemente skall jämlikt 1925 års här-
ordning erhålla en stamanställd personal (utom mu-
sikpersonalen) af 40 officerare, 26 underofficerare,
85 underbefäl, 37 volontärer, 13 beställningsmän
och l civilmilitär person. Regementet skall fortfa-
rande vara förlagdt i Borås. H. J-dt.
Älfsjö villastad, belägen inom 34:e (Årsta-) roten
i Brännkyrka församling, Stockholm, vid Älfsjö
station på Södra stambanan, är mest bebyggd med
enklare villor. Folkmängden har perioden 1913–25
vuxit med 77,7 proc., från 719 till 1,227 pers.
Alfvefjorden, fjord i Bohuslän, mellan Hisingen
och Inland. I n. utmynnar Göta älfs norra arm,
Nordre älf. O. Sjn.
*Älfvik (riktigare Elfvik) omfattar omkr. 400
tld jord. Stora områden ha afsöndrats till
villatomter, hvaraf flera blifvit praktfullt bebyggda. Litt.:
B. Wedberg, "Lidingöliv i gamla dar" (1924).
Älgsjön, en omkr. 8 kvkm. stor sjö, 118 m. ö. h.,
i Älgå och Glafva socknar, Värmland, s. v. om
Glafsf jorden, till hvilken den af rinner. O. Sjn.
Älgäf jorden, norra delen af sjön Glafsf jorden (se
d. o.).
Älgöfjärden. 1. Fjärd i Lycke m. fl. socknar,
Bohuslän, mellan fastlandet, Älgön och Instön. -
2. Fjärd i Stockholms skärgård, som skiljer Vindön
från Värmdölandet. Mot v. sträcker den sig ända
fram till Värmdö kyrkplats. O. Sjn.
Älmeboda, officiellt namn på Elmeboda (se d. o.).
Älmhult, officiellt namn på Elmhult (se d. o.).
Ämån, å i Orsa socken, Dalarna, upprinner nära
Härjedalsgränsen och utflyter i Ore älf.
O. Sjn.
Ändsvetsning. Se Elektrisk svetsning.
Suppl.
Ängaholm (Engaholm), herrgård i Aringsås
socken, Kronobergs län, omfattar med underlydande
29a/4 mtl en areal af 6,500 har, hvaraf 840 har
åker. Tax.-v. 1,718,500 kr. (1926). Godset hop-
köptes omkr. 1725-33 af landshöfdingen frih.
A. Koskull, som gjorde det till fideikommiss, och
innehas nu af frih. A. Koskull. O. Sjn.
Ängersjö, kommun i Jämtlands län, Svegs
tingslag. 471 inv. (1926). Ä. är annex till Ytterhogdal,
Härnösands stift, Härjedalens kontrakt.
*Ängsholm (E n g s ho l m) eges sedan 1924 af
läkaren d:r Torsten Amundson.
Ängsskog, bot. Se V ä x t g e o g r a f i, sp. 479.
*Ängsö. 1. Socknen är nu eget pastorat i Vä-
sterås stift, Domprosteriet. 397 inv. (1926).
*Änka blir numera också i Danmark (enligt
"Myndighedsloven" 30 juni 1922) myndig först vid
21 års ålder. C. G. Bj.
Äppelrödgumpen, zool. Se Guldsvansspin-
naren. Suppl., sp. 117.
Ära (Die ehre], framgångsrikt samhällsdrama af
H. Sudermann (se denne, sp. 653), uppf. i Stock-
holm f. g. 1890.
*Ärentuna är nu annex till Gamla Uppsala,
Uppsala stift, Vaksala kontrakt. 889 inv. (1926).
*Ärfdabalken. Dennas kap. 19-23 ha numera
aflösts af Lagen om förmynderskap 27 juni 1924.
Kap. l-7 samt 14 o. 15 äro afsedda att ersättas
med en lag om arf, hvartill Lagberedningen fram-
lagt förslag dec. 1925. C. G. Bj.
Ärtcypress, boí. SeNutkacypress. Suppl.
Äspered, officiell form för Espered (se d. o.).
Äspet. Se Å h us, sp. 947.
Äsphult, officiell form för Esphult (se d. o.
äfven i Suppl.).
Äsplunda. Se E s p l u n d a.
Äspö, officiell form för Espö (se d. o. äfven i
Suppl. och Tillägg).
*Ättiketer. Den kemiska formeln är
CaHB.O.CO.CH8.
*Ättiksyra. Konstgjord (syntetisk) ättiksyra fram-
ställes sedan 1915 i stort ur acetylen (se d. o.) på
följande sätt. Den ur kalciumkarbid framställda
acetylengasen ledes ned i varm, måttligt utspädd
svafvelsyra, hvarvid den, i närvaro af kvicksilfver-
sulfat som katalysator, under bindning af vatten
öfvergår i acetaldehyd (se Aldehyd) en-
ligt reaktionsformeln: CH =CH + H2 0 = CH3. CHO.
Aldehyden öfverföres sedan genom oxidation (på
elektrolytisk väg eller medelst fritt syre) i ättiksyra.
- Stora mängder ättiksyra förbrukas numera vid
tillverkning af tjärfärger; ensamt till konstgjord in-
digo (enligt Heumanns metod, se Indigoblått.
Suppl.) är årsförbrukningen nära 5,000 ton. Äfven
många läkemedel, t. ex. acetylsalicylsyra, framstäl-
las med tillhjälp af ättiksyra. K. A. V-g.
*Äyräpää. 1. Domsagan uppdelades 1924 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
