Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dahl, Peter Adolf, kommunal- och
riksdagsman, son till den i hufvudarb. nämnde rektor F. J.
V. D., f. 14 jan. 1868 i Sölvesborg, blef rådman i
Kristianstad 1904 och var förste rådman där 1907–
18. Han är sedan 1896 ekonomichef i Kristianstads
läns tidnings a.-b. D. är landstingsman sedan 1908
och har varit led. af Första kammaren för
Kristianstads län 1912–19 samt för Blekinge och
Kristianstads län från 1924. Han är högerman och har
varit led. bl. a. af lagutskottet 1917–19 (ordf.
1919) samt af konstitutionsutskottet från 1924.
°Dahlander, Robert, lämnade 1924
ordf.-skapet i Sv. gasverksföreningen och blef dess
hedersled.
*Dahlberg, B. Herman, tog 1925 afsked från
professuren.
*°Dahlbergh. 1. Erik D. 300-årsminnet af
hans födelse (10 okt. 1625) firades i Stockholm med
en högtidlighet i Riddarholmskyrkan, och i
sammanhang därmed utkom en af Ernst Ericsson och
Erik Vennberg förf. skrift, "E. D., hans levnad
och verksamhet".
°Dahlem. Till D. är öfverflyttadt från Berlin Das
geheime staatsarchiv, som 1924 öppnades för
allmänheten.
*°Dahlerup, K. V. H., blef 1926 emeritus.
*Dahlgren (sp. 1097), Karl (Carl) Fredrik.
Se E. A. Karlfeldt, "C. F. D." (1924).
*°Dahlgren. – 2. Erik W. D. utgaf 1923 det
stora verket Louis De Geer 1587–1652. Hans lif
och verk (2 bd, med en mängd porträtt och andra
illustrationer). – 4. Sven F. D. föddes 5 nov.
1849.
°Dahlgren, Harald M., afgick 1926 från
rektoratet vid Strängnäs seminarium. Han var ordf.
för 1924–25 års skolsakkunnige. D. är "en af
svenska skolans märkesmän" (B. J. Bergqvist).
°Dahlgren, Karl P., dog 21 mars 1924 (på
Rigshospitalet) i Köpenhamn.
°Dahlström. 1. E. A. D. dog 16 jan. 1924 i
Åbo. – 2. R. M. D. dog 5 mars 1924 i Åbo.
Dalautredningen. Inom de dalasocknar, som på
bekostnad eller med understöd af staten
undergingo storskifte under förra hälften af 1800-talet,
föreligger en synnerligen långt drifven
egosplittring. Hit höra bl. a. de egentliga
Siljanssocknarna: Leksand, Siljansnäs, Rättvik, Mora och
Sollerön. Det är där icke ovanligt, att en
brukningsdel om ett par tre hars inegoareal består af
flera tiotal skilda skiften. Därjämte förekommer
en motsvarande splittring i fråga om
jordredovisningen, i det att en dylik liten brukningsdel kan
tillhöra 20 à 30 olika hemman. Trots de åtminstone
för utomstående uppenbara och jämväl af de mera
framsynte bland dalallmogen erkända olägenheterna
hos detta jordsystem har det visat sig svårt att
bland delegarna vinna erforderlig anslutning
(kvalificerad majoritet enligt en k. kung. 18 febr. 1859)
för laga skifte. Anledning till motståndet har ej
heller saknats, bl. a. i bestämmelserna om
tvångsutflyttning. Dalallmogen har slagit vakt kring sina
uråldriga byar, hvilkas sprängande för visso skulle
ge stora värden till spillo. Under det stora
reformarbete på jorddelningslagstiftningens område,
som pågått sedan 1906 och som numera resulterat
i ett lagkomplex af 18 juni 1926 (se Delning
af jord å landet. Tillägg) fick man alltmer
klart för sig nödvändigheten af en
speciallagstiftning för Dalarna. På grund af k. proposition vid
1923 års riksdag tillkom så den sedermera s. k.
Dalautredningen. Den ställdes under ledning af
dåv. justitierådet A. Berglöf (se denne. Suppl. och
Tillägg). Vid hans sida stå 1 sekreterare, 1
biträdande landtmätare och 4 sakkunniga
ortsrepresentanter. På utredningens initiativ ha hittills
tillkommit bl. a. dels lag 25 april 1924 om egostycknicg
inom vissa delar af Kopparbergs län, dels lag 30
april 1925 rörande vissa laga skiften (s. k.
försöksskiften) inom dessa länsdelar. Sistnämnda lag
bibehåller gällande bestämmelser om skiftesvitsord och
garanterar mot tvångsutflyttning. Skiftena bekostas,
utom handtlangningen, af statsmedel. Inalles 12
skiften komma till stånd. Dalautredningens
närmaste uppgift är att på grundval af den nya
rikslagstiftningen utarbeta förslag till slutliga
särbestämmelser för Dalarna.
A. B–f.
°Dalgren, Lars E., var riksdagsman t. o. m.
1924.
*Dalköpinge omfattar nu 390 har. 176 inv.
(1926). D. bildar sedan 1 maj 1924 med Gislöf,
Bösarp och Simlinge ett pastorat i Skytts kontrakt,
Lunds stift.
*°Dalregementet skall jämlikt 1925 års
försvarsordning erhålla en stamanställd personal (utom
musikpersonalen) af 36 officerare, 25 underofficerare,
74 underbefäl, 34 volontärer, 10 beställningsmän
och 1 civilmilitär person. Regementet skall
fortfarande vara förlagdt i Falun.
H. J–dt.
*°Dalström, J. J., öfverlärare, dog 7 nov. 1923.
Dalton-metoden [då’lt*n-], pedag. Se
Reformskolor. Suppl., sp. 1253.
*°Damaskus utsattes okt. 1925 för ett franskt
bombardemang i samband med att mot fransmännen
stridande druser inträngt i en del af staden. Jfr
Syrien. Suppl.
V. S–g.
*°Danielson (D.-Kalmari), J. R. Af hans
Suomen valtioja etc. ha 6 bd utkommit. De 2
första, Kustavilainen aika, utkommo 1926 i sv. öfv.,
"Finland under Gustavianska tiden" (af Hugo E.
Pipping).
°Danielsson, A. Gustaf, dog i april 1926 i
Chindwara.
*°Danmark. Vid valen till folketinget april 1924
och hälften af landstinget sept. s. å. gjorde det
socialdemokratiska partiet betydande framsteg, och
ministären Neergaard aflöstes 23 april s. å. af en
socialdemokratisk ministär med Th. A. M. Stauning
(se d. o., äfven i Suppl.) som statsminister och
minister för industri, handel och sjöfart, grefve C.
P. O. Moltke (se Moltke 10. Suppl.) som
utrikesminister och F. H. J. Borgbjerg (se d. o. i
Suppl. och Tillägg) som socialminister;
undervisningsminister blef fru Nina Bang (se d. o. Tillägg).
Ministären är för sin parlamentariska ställning
beroende af radikalernas stöd. En öfverenskommelse
om Grönland (jfr d. o. Suppl., sp. 106–107)
ingicks med Norge 9 juli 1924; man inskränkte sig
däri till att för 20 år framåt ordna en del
omtvistade praktiska frågor om fiske och jakt m. m. vid
Grönlands östra kust. Ett vidtgående
afrustningsförslag framlades af regeringen hösten 1924, men
har ännu (okt. 1926) ej hunnit slutbehandlas af
riksdagen. – (Om amten se Rättelser till bd
XXXV.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
