- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
1411-1412

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkliga enhetssträfvanden i nutiden - Kyrkomusik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

and work held in Stockholm 1925 (London, 1926).
Vidare märkas en framställning i franska tidskr.
"Le christianisme social" (okt.—nov.-numret 1925),
F. Siegmund-Schultze, "Die weltkirchenkonferenz
in Stockholm. Gesamtbericht über die Allgemeine
konferenz der kirche Christi für praktisches
christentum" (Berlin, 1925) samt en framställning af
F. Heiler i "Evangelische katholizität" (München,
1926).
Y. B.

*Kyrkomusik. (Sp. 505). Musikbilagan till 1894
års kyrkohandbok (Musiken till svenska mässan,
1897) har fått kompletterande fortsättning i det
förslag till missale, vesperale och hymnarium för
svenska kyrkan
, som af en 1910 tillsatt k. kommitté
(biskop U. L. Ullman och kantor J. Morén) framlades
1914 och enligt 1915 års kyrkomötes beslut får
användas i församlingarna. På grund af 1917 års nya
kyrkohandbok omarbetades nämnda förslag, så att
missalet först utvidgades med nya nummer,
komponerade af G. Hägg, H. Fryklöf, O. Olsson och
O. Lindberg. Förslaget har vidare underkastats
revision af den 1916 tillsatta koralbokskommittén (se
Koral. Suppl.), särskildt af ärkebiskop
Söderblom och organisten O. Olsson, med den påföljd, att
missalets 3:e uppl., på K. M:ts uppdrag reviderad,
utgafs 1923, att ett helt nytt vesperale, utarbetadt
i anslutning till reformationstidens vesperordning,
utgafs 1925 och ett psalterium s. å. som bihang till
vesperalet. Hymnariet (sånger för särskildt inöfvad
kör, afsedd för kyrkliga bemärkelsedagar o. s. v.)
återstår att utarbeta. — Samlingen Musica sacra
(körsånger för kyrkan och skolan; 2 bd, 1915; se
Sandberg, O. F.) erbjuder rikligt med hymner
för liturgiskt bruk, hvilka företräda olika historiskt
gifna stilarter. En märklig samling utgöra ock de
af I. Widéen komponerade 54 Hymner.
E. F—t.

*Kyrkomöte. — 2. Sådant hölls hösten 1925.
Vice ordf. blef biskop Bergqvist i Luleå (efter den
bortgångne biskop G. Billing). Det antog ett af 1925
års riksdag antaget förslag till lag om s. k.
borgerlig begrafning med den ändringen, att i lagen
skulle införas förbud mot kyrkornas öppnande för
dylik begrafning, hvilket innebar hela lagförslagets
fall. Kyrkomötet antog ny arrendelag, begärde ett
flertal viktiga ändringar i de prästerliga
befordrings- och lönelagarna och beslöt hos K. M:t
anhålla om utarbetandet af förslag till revision af
kyrkohandboken. En viktig förändring i
arbetsformen vidtogs, då genom K. M:ts beslut behandlingen
af kultfrågor m. m. genom prästerliga afd. faktiskt
blir ersatt med ett äfven af lekmän bestående
utskotts ("utskott för kyrkliga böckerna") behandling.
Men äfven prästerliga afd. kan, om den så besluter,
fortfarande bereda frågor rörande kyrkliga böckerna.
2 okt. 1926 sammanträdde kyrkomötet åter för att
behandla bl. a. 1926 års riksdags nya förslag till
lag om borgerlig begrafning (hvari en bestämmelse
om kyrkas upplåtelse ingår) och om försäljning af
kyrklig jord i vissa fall. Då det begärda förslaget
till kyrkohandboksrevision förelåg färdigt, blef äfven
detta föremål för kyrkomötets öfverläggningar,
liksom frågan om beredande af bättre pension åt
prästänkor på grundval af ett af riksdagen 1926 antaget
förslag. Mötets vice ordf. var biskop Bergqvist.
Hj. H—t.

Könsbestämning. Härmed menas, huru och när
under individens utveckling bestämningen af dess
kön eger rum. Det har visat sig, att kromosomerna
(se Kärndelning), som ju äro de materiella
bärarna af arffaktorerna (se Ärftlighet), spela
en afgörande roll äfven för könsbestämningen. Man
kan i många fall urskilja s. k. x- l.
könskromosomer. Hos en gräshoppsart finner man t. ex. i
hannarnas celler 15 par mindre kromosomer samt
därjämte 1 större udda x-kromosom. Hos honan
är kromosomuppsättningen densamma, blott att i
stället för 1 udda finns ett par x-kromosomer.
Här råder en konstant skillnad mellan hannarnas
och honornas kärnor. Vid mognadsdelningen (se
Kärndelning) minskas antalet kromosomer till
hälften. De obefruktade äggcellerna ha i anförda
fall 16 kromosomer, hvaraf 1 x. Däremot finnes det
två slag af sädesceller; hälften af dessa ha 15
kromosomer + 1 x, den andra hälften 15
kromosomer utan x. Vid befruktningen, då hanliga och
honliga kärnor sammansmälta, uppstå 2 slag af
befruktade äggceller i lika antal: sådana med 15
par kromosomer + 2 x samt sådana med 15 par
kromosomer + 1 x. De förra bli till honor, de
senare till hannar (jfr Ärftlighet, sp. 1255—56).
Analoga förhållanden ha påträffats hos ett
stort antal olika organismer, ehuru enskildheter
kunna visa variationer, på hvilka här ej ingås.
Kromosomernas förhållande synes ge en synnerligen
enkel lösning af könsbestämningsproblemet.
Emellertid finner man ofta mer eller mindre betydande
afvikelser från det på grundval af
kromosommekanismen väntade talförhållandet mellan könen (50
proc. af hvartdera). I några fall torde detta kunna
förklaras genom olika dödlighet hos hannar och
honor under utvecklingen, men i andra fall måste
man säkerligen anta, att könet ej bestämmes endast
genom kromosomkombinationen, utan att äfven
andra faktorer ingripa, som kunna modifiera
kromosomernas verkan. Det har t. ex. visat sig, att hos
groda antalet hannar starkt ökas, om äggen få
ligga kvar längre än normalt i äggledaren. R.
Goldschmidt har, utgående från undersökningar
öfver löfskogsnunnan (se d. o.), visat, att det hos
alla individer finnes anlag såväl för hankön som för
honkön. Normalt är det hanliga och det honliga
anlagets "styrka" på ett bestämdt sätt afvägdt i
förhållande till hvarandra. Rubbningar i detta
förhållande kunna föra till uppkomsten af individer,
som visa en blandning af honliga och honliga
egenskaper (intersexualitet). Litt.: Gert Bonnier, "Om
könsbestämningen" (1925).
J. R—m.

*Körling.J. Felix A. K. fick afsked som
musiklärare vid Högre allm. lärov. i Halmstad
med utgången af 1926.

°La Follette, R. M., dog 18 juni 1925 nära
Madison, Wisconsin.

°Lagerbjelke. — 6. J. Gustaf L. blef 1922
led. af Landtbruksakad.

°Lagercrantz. — 7. H. Gustaf L. dog 14
febr. 1925 i Stockholm.

9. K. Gustaf L. har ej stiftat Tomta
barnhem, men är led. i Stiftelsen Tomta barnhem.
Han är ock led. i direktionen öfver Allmänna
barnhuset.

°Lagergren, Claes E. F. F. J. L. Af Mitt
livs minnen
utkommo d. III—V 1924—26.

Lagerheim. — 4. N. Gustaf L. dog 2 jan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free