Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abimelek - Abington, Frances - Ab initio - Ab intestato - Abiotrofi - Ab irato - Abisag - Abisai - Abisko - Abiskojokk - Abisko nationalpark - Abisko naturvetenskapliga station - Abitibi - Abiturient - Ablaktera - Ablation - Ablativ - Ablatograf - Ablepsi - Ablesimov, Aleksandr Onisimovitj - Ablution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Abington—Ablution
30
undantag av halvbrodern Jotam och lät sig av
Sikems borgare utropas till konung. (Dom. 9).
Abington [ä’bnjtan], Frances, engelsk
skådespelerska (1737—1815). Under sin glansperiod
vid Drury Lane-teatern 1760—78, dit hon
kallats av Garrick, var hon en av Englands mest
uppburna aktriser. Elegant, slagfärdig och
pikant spelade hon världsdamer, shakespeareska
hjältinnor, yrhättor och subretter.
Ab ini’tio, lat., från början.
Ab intestäto, lat., ett arv a. i., sådant arv,
som icke beror på testamente utan på annan
rättsgrund. Motsatsen ex testamento, på grund av
testamente.
Abiotrofi, med., term som användes särsk. i
samband med vissa organiska nervsjukdomar,
för att ange avslutandet av den tillmätta
livslängden för organ el. del av organsystem.
Ab iräto (lat.), i vredesmod.
A’bisag, en ung, skön kvinna från Sunem,
som fördes till den gamle konung David för
att vårda honom och hålla honom varm (1 Kon.
113 ff. och 2:17 ff.).
Abisa’i, en av Davids trofasta hjältar, som
följt denne ända sedan fribrytartiden i öknen
(1 Sam. 20). Han räddade konungens liv genom
att döda filistéen Jisbo-Benok.
A’bisko, Svenska turistföreningens främsta
station i Lappland, inom Abisko nationalpark i
Kiruna. Den ligger vid järnvägen
Luleå—Riksgränsen (hållplatsen Abisko turiststation 33
km från Riksgränsen; bilväg till A. saknas),
i björkregionen på en ås vid Abiskojokk,
385 m ö. h. Helt nära stationen brusar
Abiskojokk genom en omkr. 15 m djup klyfta
med lodräta, delvis överhängande väggar. Vad
som ger A. dess särsk. karaktär är läget vid
Torneträsk, som vid Abiskojokks utflöde har
sin största bredd. Mot s. och ö. stiger
Abisko-dalens björkbevuxna slättland upp mot de
omgivande mäktiga högfjällen, de s.k.
”Abisko-alperna”, med toppar på upp till 1,800 mö.h.
och med en rik fjällflora. A:s huvudbyggnad
eldhärjades 1949 men skall återuppbyggas;
schakt-ningsarbetet härför har påbörjats, och man
beräknar få huset under tak vintern 1951—52.
Ung-domshärbärge och talrika småstugor finnas. A.
är en centralpunkt för turistväsendet i dessa
trakter. Se karta vid Lappland.
Abiskojokk, se Abisko.
Abisko nationalpark, se Nationalpark.
Abisko naturvetenskapliga station är en
institution för Torneträskområdets
naturvetenskapliga utforskande, belägen vid Torneträsks s.
strand, 386 mö.h., på 68°2i’ n.br., i8°49’ ö.lgd.
Dess verksamhet utgör en fortsättning, från och
med dec. 1912, av Vassijaure naturvetenskapliga
station, sedan denna nedbrunnit. Stationens
arbete är delat på två avd., en geologisk-biologisk
och en geofysisk. Den förra sysslar med
växt-och dj urgeografisk utforskning av området samt
undersökningar av de ekologiska faktorer, som
betinga florans och faunans utbredning. Den
senare avd. utför meteorologiska, hydrografiska
och seismografiska observationer;
luftelektriciteten, atmosfärens strålning etc. studeras. — Den
Abiskojokks kanjon.
Ur ”Årets bilder” 1946—47.
meteorologiska stationen i Abisko flyttades 1930
till Riksgränsen. — Av icke minst betydelse är
det forskningsarbete, som utföres genom
regelbundna seismografiska registreringar av
jordskorpans rörelser. — Verksamheten vid
stationen, som tillkommit på initiativ av Stockholms
naturvetenskapliga förening, sorterar sedan 1933
under Vetenskapsakad. För de seismologiska och
magnetiska arbetena beviljas årliga statsanslag.
Arbetsplats och bostad upplåtas kostnadsfritt åt
forskare.
Abitibi [äbiti’bi], flod i s.ö. Canada, kommer
från Abitibisjön (922 km2) på gränsen mellan
prov. Quebec och Ontario och utfaller i floden
Moose strax ovanför dess utlopp i James Bay,
en bukt av Hudsonviken. 547 km lång.
Abiturie’nt, lärjunge, som står i beredskap
att lämna skolan, särsk. den, som skall genomgå
en avgångsexamen, företrädesvis studentexamen.
Ablaktèra. 1) Avvänja barn från
modersmjölken. — 2) Se Ympning. Subst.t Ablaktatio’n.
Ablatiön. 1) Ge o gr., geol., den smältning, som
försiggår på glaciärernas yta. — 2) Med., dets.
som amputation.
A’blativ, en kasus, fullständigt utvecklad blott
i avestiska (zend) och latin. I sin ursprungliga
användning anger ablativen det, varifrån något
skiljes. Till ablativen ha därjämte i latinet
överflyttats de uppgifter, som urspr. tillhörde
loka-tiven och instrumentalis.
Ablatogräf, apparat för mätning och
registrering av ablationen från snöytor.
Ablepsi, blindhet.
Ablesimov [-si’maf], Aleksandr O n i s
i-movitj, rysk författare (1742—83), särsk.
känd för sitt skådespel ”Mjölnaren” (1779), ett
mellanting mellan komisk opera och satirisk
vådevill med motiv ur ryskt folkliv.
Ablution, tvagning. Hos romarna: tvagning
före offrandet. I katolska kyrkan: kalkens skölj
-ning med vin efter nattvarden. (Vid samma
tillfälle tvår prästen sina händer med vin och
vatten, vilket kallas purifikation).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
