- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
37-38

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abrus precatorius - Abruzzerna - Abruzzi - Abruzzerna - Abruzzi - Abruzzi e Molise - Absalom - Absalon - Abscess - Absence - Absens - Absentera sig - Absent friends - Absid, apsis - Absidial - Absil, Jean - Absint - Absintism - Absit omen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’dl

Abruzzerna—Absit omen

38

och svarta frön (paternosterärtor, j equiritybönor,
kräftögon).

Abru’zzerna, it. Abruzzi, bergparti i mellersta
Italien, den högsta och vildaste delen av
Apenninerna.

Abruzzi [abro’tsi], hertigen av, se Luigi.

Abruzzi e Molise [abro’tsi e måli’se],
landskap i ö. delen av mellersta Italien, omfattande
Abruzzernas bergland och nedanför liggande
kuststräcka vid Adriatiska havet; 15,425 km2,
1,663,000 inv. A. indelas i prov. Aquila,
Cam-pobasso, Chieti, Pescara och Teramo.

A’bsalom, konung Davids tredje son. Han
anstiftade ett uppror mot sin fader. Vid
drabbningen i Efraims skog blev A. slagen och
dödades av Joab, medan han hängde fast i ett träd
med sitt långa hår (2 Sam. 13—18).

A’bsalon, dansk ärkebiskop och statsman
(1128—1201), son till Asser Rig av Hvideätten.
A. uppfostrades i sitt hem tillsammans med Knud
Lavards son, sedermera Valdemar I. A., som
skulle utbildas till kyrkans tjänst, anses ha varit
den förste dansk, som studerade i Paris. Han
blev icke endast en lärd klerk utan utbildade
sig också i krigisk idrott. Valdemar, som 1157
blivit ensam konung i landet, genomdrev A:s val
till biskop i Roskilde 1158, och nu började
samarbetet mellan honom och A. till Danmarks
återupprättande. A:s största nationella uppgift blev
att samla danskarna till kamp mot de
påträngande hedniska venderna, vilka gjort sig till
herrar över sunden kring de danska öarna. I en
lång följd av år ledde A. personligen
ledungs-tågen till Rügen och Pommerns fastland.
Betydelsefulla resultat vunnos härvid: Rügen och
delar av Pommern erkände danske konungens
överhöghet. Det av danskarna kristnade Rügen
ställdes av påven direkt under A:s kyrkliga
myndighet. För att trygga landet mot vidare
härjningar anlade A. vid kusterna borgar. Störst
betydelse fick biskopsborgen vid Havn, kring
vilken staden Köpenhamn växte upp.

Som kyrkomän gjorde A. med skärpa kyrkans
krav gällande och sökte åstadkomma en viss
enhetlighet inom den danska kyrkan. Vald till
ärkebiskop i Lund 1177 efter Eskil, avböjde
han upphöjelsen, till dess att påven följande år
tillät honom att därjämte behålla Roskilde stift,
som han sedermera lämnade 1191. Skåningarna
funno A:s styrelse hård och reste sig 1180 mot
hans fogdar, särskilt på gr. av hans stränga
krav på nya kyrkobyggnader, tionde och
prästernas celibat. Resningen kvävdes av konungen
1181, och det efter Valdemars död 1182 förnyade
upproret blev också undertryckt.

Under Valdemars son Knut blev den store
ärkebiskopen i än högre grad landets ledare,
och han behöll denna sin ställning till sin död
1201. — Den danska historieskrivningen fick
genom A. rika impulser, då denne gav sin klerk
Saxo Grammaticus och Svend Aggesson i uppdrag
att skriva Danmarks historia. A:s grav i Sorö
klosterkyrka finnes ännu i behåll. — A. är utan
tvivel en av den danska medeltidens största
gestalter. Det danska rikets och den danska
kulturens hävdande och förkovring var den
le

dande tanken i hans politiska och kyrkliga
gärning. — Litt: H. Olrik, ”Absalon”, I—H
(1908—09); C. Weibull, ”Saxo” (1915); L.
Wei-bull, ”Nekrologierna från Lund,
RoskiIdekrönikan och Saxo” (i ”Scandia”, 1928).

Absce’ss, bulnad, varsamling.

Absence [-sä’s], fr., frånvaro, själs frånvaro,
anfall av minnesfrånvaro, bl. a. vid epilepsi,
tankspriddhet.

A’bsens, lat., frånvarande.

Absentéra sig, avlägsna sig.

Absent friends [ä’bsnt fre’ndz], eng.,
frånvarande vänner.

Absid, a p’s i s, större nisch el. halvrunt,
vanl. med halvkupol el. hjälmvalv täckt rum
med upphöjt golv, som sluter sig till ett större.
A. förekommer redan hos greker och romare å
tempel och profana byggnader. Först den
gam-malkristna konsten gjorde a. till en regelbundet
upptagen del av kultrummet med plats för den
förnämste gudstjänstförrättaren ocb med altaret
framför denna.

Absidiäl, halvcylindrisk.

Absi’l, Jean, belgisk tonsättare (f. 1893),
har bl. a. skapat flera symfonier och symfoniska
dikter, kammarmusik och orgelstycken.

Absi’nt, en grönaktig, starkt sprithaltig dryck,
framställd av malört, anis och sprit. A., som
anses aptitretande, njutes vanl. utspädd med
vatten till en starkt opaliserande vätska.

Absinti’sm, med., narkomani, bestående i
absintmissbruk.

A’bsit ömen, lat., må häri icke ligga något
dåligt förebud!

Absid till S. Maria Forisportam i Lucca. Förra hälften
av 1100-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free