Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abskissa - Absolut - Absoluta enheter - Absolut alkohol - Absoluta nollpunkten - Absolut belopp el. absolut värde - Absolut fuktighet - Absolut gehör - Absolut höjd - Absolution - Absolutism - Absolut konst - Absolut musik - Absolut rörelse - Absolut straff - Absolut temperatur - Absolut äktenskapshinder - Absolvera - Abserbera - Absorption - Absorptionshygrometer - Absorptionsspektrum - Absorptionsvärme - Abstinens - Abstrahera - Abstrakt - Abstrakter - Abstraktion - Abstrakt konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Abskissa—Abstrakt konst
40
Abski’ssa, se Analytisk geometri.
Absolut, oberoende av eller utan jämförelse
med annat; ovillkorlig, oinskränkt, i sig
avslutad. Motsats: relativ. A. nykterhet,
helnykterhet. A. monarki, envälde. A. majoritet, se
Majoritet. — i) Det absoluta i
filosofien, den verklighet, som icke förutsätter något
annat utan är genom sig själv men däremot är
grunden till annat. — 2) Komparativ och
super-lativ sägas stå absolut, då de icke innebära någon
enhetlig jämförelse: ”en större (= rätt stor)
summa”; "bäste bror”. Ett transitivt verb står
absolut, har absolut betydelse, då det står utan
objekt: ”jag älskar”.
Absoluta enheter, fys., se Måttsystem.
Absolut alkohol, fullkomligt vattenfri
etyl-alkohol; handelns a. innehåller dock 0,1—0,5%
vatten.
Absoluta nollpunkten motsvarar —273,2° C.
Absolut belopp el. absolut värde av
ett reellt tal a är talets numeriska (el. siffer-)
värde och tecknas [a]. Ang. a., även kallat m
o-d y 1, av ett komplext tal och a. av en vektor
se Komplexa tal och Vektor.
Absolut fuktighet, se Fuktighet.
Absolut gehör, förmågan att omedelbart, vid
blotta åhörandet, fastställa en tons läge i skalan.
Absolut höjd, en orts höjd över havet. Re {+-+}
lativ höjd anger höjden i förh. till
omgivningen.
Absolutiön, se Avlösning.
Absoluti’sm. 1) Enväldigt styrelsesätt; den
styrelseform, under vilken den styrandes
maktutövning varken är underkastad regelbunden
granskning eller är begränsad av sidoordnade
politiska inrättningar. 2) Fullständig
avhållsam-het från rusdrycker. Den som iakttar sådan a.
kallas absolutist; adj.: Absolutistisk.
Absolut konst, se Abstrakt konst.
Absolut musik, den rena
instrumentalmusiken, i motsats till programmusiken.
Absolut rörelse, se Relativ rörelse.
Absolut straff, sådant straff, som enl. lag
ovillkorligen måste följa på visst slag av brott
och där domstolen alltså icke får verkställa
någon straffmätning inom en angiven straffskala.
Absolut temperatur, temperatur, räknad från
absoluta nollpunkten (se d.o.). A. betecknas med
°K (Kelvin); t. ex. O°C är 273,2 °K.
Absolut äktenskapshinder, jur., av lagen
uppställt hinder att ingå äktenskap med vem det än
vara må. Dess motsats är relativt
äktenskapshinder, vilket endast hindrar gifte
med viss person.
Absolvéra, avlösa (från synd); fullborda,
avlägga.
Abserbera, insuga, uppsuga, upptaga.
Absorptiön, uppsugning, upptagande.
1) Absorption säges äga rum, dä fasta och
flytande kroppar genom sin lösningsförmåga
upptaga gaser. En vätskas förmåga att
absorbera en viss gas uttryckes genom a b s o r
p-tionskoefficienten, ett tal, som anger
den gasvolym en cm3 vätska kan absorbera vid
o° och 760 mm tryck. Den absorberade
gasmängden beror av temperaturen. Dessutom är
den i allmänhet proportionell mot gasens tryck;
lagen gäller dock ej, där absorptionen är mycket
stor, t.ex. för klorväte- eller ammoniakgas i
vatten. — Även fasta kroppar förmå upptaga
gaser. Är denna verkan inskränkt till ytan, talar
man otn adsorption till skillnad från
o c k 1 u s i o n, då gasen intränger i de
molekylära mellanrummen i den fasta kroppen.
2) Absorption el. extinktion av strålning, det
fenomen, att strålning vid passage genom
materiella kroppar avger en större el. mindre del
av sin energi till dessa, varigenom strålningens
intensitet försvagas, strålningen absorberas. A.
uppträder vid all slags strålning, såväl vid
korpusku-lär strålning som vid strålning av vågnatur.
Absorptionshygrometer, se Hygrometer.
Absorptionsspektrum, se Spektrum.
Absorptionsvärme, fys., det vid absorption
av gaser i vätskor utvecklade värmet.
Absorptionsvävnader och -organ, bot., de
vävnader och organ, som uppsuga vatten och
däri lösta näringsämnen.
Abstine’ns, avhållsamhet.
Abstrahèra, se bort från något; avsöndra,
avskilja.
Abstra’kt, beteckning för det begreppsmässiga,
allmänna, icke åskådliga, ogripbara samt
därigenom motsatsen till konkret. —
Abstrakta vetenskaper äro logik och matematik,
i motsats till konkreta vetenskaper. — Språkv.
Ett abstrakt subst. är ett sådant, som betecknar
en egenskap, ett tillstånd, en verksamhet o.d.,
alltså ett till substantiv ompräglat adjektiviskt
el. verbalt begrepp (t.ex. klokhet, ängslan,
läsning).
Abstra’kter, i orgelverken använd
utväxlings-mekanism, bestående av smala, tunna träspjälor,
som löpa från tangenterna till motsvarande i
väderlådan anbragta spelventiler.
Abstraktion (se Abstrahera), den verksamhet,
genom vilken man bortser från ett visst innehåll
för att reflektera på återstoden och
därigenom få en klarare uppfattning av denna.
Motsatsen är determination.
Abstrakt konst, tidigare ofta kallad
absolut konst, sammanfattande benämning på
sådan bildkonst, som radikalt vänder sig bort
från all avbildning av föremål. A. söker en fri,
”absolut” målerisk el. plastisk form för inre
upplevelser, oberoende av yttervärldens
formsammanhang; det helt abstrakta konstverket skall
icke föreställa något, icke uppfattas som en bild
el. tolkning av sedda realiteter utan vara ett
objekt i sig självt, en spontan skapelse av
konst-närspsyken, endast lydande konstens och
materialets krav. Med termen a. avses vanl. vissa
slag av ”föremålslös” ultrakonst, som började
omkr. 1910 i form av matematiskt spekulativ
kubism hos Picasso och Braque i Paris samt som
fritt musikaliska ”själslandskap” hos ryssen V.
Kandinskij i München. Till a:s märkligaste
föregångare höra den avlidne tyske djurmålaren
Franz Marc och den schweiziske drömmaren
Paul Klee. Helt till a. får man räkna två ur
kubismen omkr. 1920 utvecklade, geometriskt
rigorösa ytterlighetsriktningar, näml, den holländs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
