Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acalla - Acalypha - Acanthaceae - Acanthis - Acanthocephali - Acanthocinus aedilis - Acanthodi, taggpansarhajar - Acantholimon - Acanthopanax - Acanthopterygii - Acanthus - A cappella - A capriccio - Acapulco - Acarina - Acarus - Acaulis - Accademia della Crusca - Acca Larentina - Accelerando - Acceleration - Accelerator - Accelerera - Accelerometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Acalla—Accelerometer
46
Aca’lla, fjärilsläkte, se Jordgubbsvecklare.
Aca’lypha [-f-], släkte av fam. törelväxter med
omkr. 430 arter i tropiska och subtropiska länder.
A. hispida, kattsvans odlas som
prydnadsväxt i tropikerna, i Sverige i växthus.
Acanthäceae, lat. namnet på
akantusväx-t e r (se d.o.).
Aca’nthis, lat. namnet på s i s k s 1 ä k t e t (se
d.o.).
Acanthoce’phali, se Hakmaskar.
Acanthocinus aedilis, lat. namnet på
skalbaggen timmermannen.
Acanthödi, taggpansarhaj ar, den äldsta
gruppen bland pansarhajarna, haj liknande, sällan
mer än 0,5 m långa fiskar; kroppen täckt med
ett kraftigt pansar av små, rombiska fjäll. A.
förekom under tidigare geologiska perioder i
sötvatten.
Acantholimon, släkte av fam. marrispväxter
med 80 arter i ö. Medelhavsländerna,
halvbuskar. A. gLuma ceum odlas som prydnadsväxt
även i s. Sverige.
Acantho’panax, släkte av fam. murgrönväxter
med 20 arter i Östasien. A.Henry’i och A.
Simo’nii odlas som prydnadsbuskar i s. Sverige.
Acanthopterygii, lat. namnet på t a g g f
e-niga benfiskar.
Acanthosi’cyos ho’rrida, lat. namnet på n
a-rasväxten.
Aca’nthus, se Akantusväxter.
A cappe’lla, it., ”i kapellstil” (kyrkstil);
körsång utan instrumental ledsagning.
Kalkstensreliefer i Seti T:s tempel i Abydos.
A capriccio [-ri tjå] (ital.), mus., nyckfullt
och lekande.
Acapu’lco, hamnstad i Mexico, staten
Guer-rero, vid Stilla havet; 10,000 inv. A. äger den
bästa hamnen på Mexicos kust vid Stilla havet.
A. hade sin glansperiod under spanska väldets
dagar, då förbindelsen med Filippinerna ägde
rum från A. Järnväg till A. bygges f. n. (1951).
Acarina, zool., se Kvalster.
A’carus, zool., se Skabb.
Acåu’lis, artnamn på växter med starkt
förkortad stjälk.
Accade’mia della Crusca [-kro’ska],
florentinsk akademi för språkets rykt och ans, stiftad
1582.
Acca Larenti’na, enligt den romerska
mytologien maka till herden Faustulus och amma till
Romulus och Remus.
Accelerando [atjelera’ndå], it., småningom
påskyndat musikaliskt tempo.
Acceleration [aks-], påskyndande, tilltagande
hastighet. — Motsats: retardation.
1) Tyngdkraftens a. Rör sig en kropp
med jämn hastighet, är dess a. lika med noll.
Om hastigheten tillväxer (avtager) lika mycket
varje tidsenhet, är a. konstant, och rörelsen
säges då vara likformigt accelererad
(likformigt retarderad). Galilei lyckades visa,
att en kropps fall vid jordytan är just på detta
sätt beskaffad. En fallande kropps hastighet
ökas nämligen vid jordytan med ung. 9,8 m/sek.
pr sek.
2) A. och kraft. Med stöd av bl.a. Galileis
fallagar uppställde Newton sin berömda
kraft-1 a g, som lyder: den kraft, som påverkar en
kropp, är lika med kroppens massa gånger dess
a. Denna lag utgör en av mekanikens
grundlagar.
3) Månens a., även kallad månens
se-kul ä r a ekvation, är den tillväxt i månens
medelrörelse, som konstaterats vid
månobservationer. Den upptäcktes 1693 av Halley. Laplace
visade 1787, att den ständiga minskningen
jordbanans excentricitet orsakar detta månens
närmande till jorden.
4) Fixst j är nornas a., skillnaden mellan
stjärnornas och medelsolens dagliga
vinkelhastighet, som uppgår till 3 min. och 56 sek.
Skillnaden förorsakar, att stjärnorna gå upp över
horisonten och passera meridianen allt tidigare
och tidigare för varje dag.
Accelerätor [aks-]. 1) Kem., benämning på
katalysatorer, vilka användas i gummiindustrien
för att påskynda vulkaniseringsprocessen. — 2)
Tekn., dets. som gaspedal på motorfordon. Ordet
användes även som benämning på
accelera-t o r p u m p, en på vissa avancerade förgasare
förekommande anordning, med vars hjälp en
extra kvantitet bensin tillföres motorn, då
gaspedalen snabbt nedtryckes.
Accelerera [aks-], påskynda, forta sig (om
ur).
Accelerometer, apparat för uppmätning av
accelerations-, resp, inbromsningsförmåga, spec.
hos fordon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
