Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aceton el. dimetylketon - Acetoni el. småbrukarsjuka - Acetonkroppar - Acetonolja - Acetonuri - Acetum - Acetyl, etanoyl - Acetylcellulosa, acetatcellulosa, cellulosaacetat - Acetylen - Acetylenbelysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Acetonemi—Acetylenbelysning
52
vid framställning av röksvagt krut, vid
fabrikation av en del ämnen, såsom jodoform och
kloro-korm, samt som lösningsmedel för acetylen (s.k.
dissousgas).
Acetonemi el. småbrukarsjuka,
äm-nesomsättningssj ukdom hos nötkreatur. Framför
allt angripas djur i små besättningar, där korna
ofta ej erhålla tillräckligt allsidig utfodring
under den period, då de lämna största
mjölkavkastningen. Sjukdomssymtomen visa sig
företrädesvis i slöhet och nedsatt foderlust. Acetonämnen
avgå i stor mängd med urin, mjölk och
utand-ningsluft. Behandlingen består i ingivning av
bikarbonat, karlsbadersalt o. d. — Med., se
Acetonkroppar.
Acetonkroppar, med., sammanfattande
benämning på de tre ämnena aceton, acetättiksyra och
jLoxismörsyra, vilka uppträda i blodet
(acetonemi) och i urinen (acetonur i) vid abnorm
kolhydratomsättning, t.ex. vid sockersjuka el.
hos den friske vid långvarig hunger el. s.k.
absolut diet, då sockerarter saknas i födan.
Acetonolja, en biprodukt, som erhålles vid
framställning av aceton ur tjärvatten från
torr-destillation av trä. Den är en färglös, gul el.
svartbrun vätska med obehaglig lukt.
Acetonuri, se Acetonkroppar.
Acétum, lat., förk. A c e t., ättika. — A.
aromäticum, kryddättika; A. plu’mbi, blyättika;
A. pyroxylicum, träättika; A. wni, vinättika.
Acetyl, e t a n o y 1, CHsCO, ättiksyrans
radikal. A. existerar ej i fri form men ingår i en
hel del olika föreningar, t.ex. acetylklorid och
acetamid.
Acetylcellulosa, acetatcellulosa,
cellulosaacetat, bildas genom inverkan av
ättiksyraanhydrid på cellulosa i närvaro av
svavelsyra el. zinkklorid. A. finner viktig
användning vid framställning av svårantändliga,
genomskinliga folier för bl.a. fotografisk film
och flygplansindustri. Som acetonlösning
användes det mycket inom lackindustrien. Av a.
kan även rajon framställas.
Acetylen, C2H2, är ett vid vanlig temperatur
gasformigt kolväte. Till sin kemiska byggnad
är a. en omättad förening, enär dess kolatomer
äro förenade genom tredubbel bindning HC=CH.
A. erhålles genom inverkan av vatten på
kalciumkarbid enligt formeln:
CaC2 + 2H2O = C2H2 + Ca(OH)2.
1 kg kalciumkarbid lämnar ungefär 340 liter a.
Den direkt erhållna gasen har en säregen, skarp
lukt, beroende på föroreningar, bl.a. svavelväte
och fosforväte, men kan renas t. ex. medelst
klorkalk.
Ren a. har spec. vikt = 0,91 och kan vid o°
förtätas till en starkt ljusbrytande vätska
genom ett tryck av 21,5 atm. I vätskeform och
redan vid 1 atm :s tryck i gasform är a. lätt
explosiv. Tills, med luft ger den gasblandningar,
som äro explosiva inom vida gränser. Med
koppar bildar a. en explosiv förening, varför
ledningar och armatur för a. ej kunna göras
av denna metall. För att utan explosionsrisk
Fig. 1. [-Genomskuren gasackumulator,-]
{+Genom-
skuren
gasacku-
mulator,+}
visande
den
porösa massan.
kunna förvara och transportera a. i större mängd
överföres densamma till s. k. dissousgas
(se d.o. och Acetylenbelysning). A. är
nämligen lättlöslig i aceton. A. användes till
acetylenbelysning, som bränsle för gasmotorer, vid
svetsning och på senare tid vid narkos under
namn av n a r c y 1 e n, vidare vid framställning
av ett stort antal tekniskt viktiga ämnen.
Acetylenbelysning kom i allmänt bruk först
i början av 1890-talet, sedan amerikanarna
lyckats att med tillhjälp av den elektriska ugnen
framställa kalciumkarbid i storindustriell drift.
På grund av den stora explosionsfaran uppstodo
dock avsevärda svårigheter, men 1896 lyckades
de franska kemisterna Glaude och Hess att under
tryck lösa acetylenen i aceton (acétylène dissous
el. försvenskat dissousgas), varigenom
ace-tylenens volym ökas rätt väsentligt. Vid
magasinering av acetylen i en behållare
med aceton måste för dennas
utvidgning lämnas ett utrymme, som
emellertid erbjuder explosionsfara,
då trycket når 2 atm. Denna nya
svårighet övervinnes genom att fylla
gasackumulatorerna, som
äro heldragna el. svetsade behållare
av stål, med en porös massa, som
kan bestå av kiselgur, träkol och
asbest jämte ett bindemedel (fig. 1). I
de fina porerna i massan kunna inga
explosioner uppstå. Ackumulatorn är
försedd med en avstängningsventil.
Vid användning av gasen för t. ex.
svetsning får den passera genom en
reduceringsventil, som förminskar
trycket till det för ändamålet
behövliga. I Sverige tillverkas
ackumulatorerna av Svenska ab.
Gasackumulator. Deras höga kvalitet beror på den
utmärkta AGA-massan, som utexperimenterats
av Gustaf Dalén och H. Sköldberg.
Om acetylenen b rännes i en vanlig
lysgasbrän-nare, erhålles en sotande låga. Brännarna måste
därför utföras så, att fullständigare
förbränning åstadkommes. Detta sker vid de vanligast
använda brännarna, tvåstrålebrännare, där
gasen strömmar ut genom två fina hål, ställda mitt
emot varandra, på sådant sätt, att gasstrålarna
träffas, varigenom lågan kommer att utbreda
sig till en tunn skiva, vinkelrät mot gasstrålarna.
Brännare med öppen låga för med luft icke
blandad acetylen kallas öppna brännare. Dessa
giva 1—2 normalljus för 1 1 acetylen pr tim.
Om acetylenen före förbränningen blandas med
luft, erhålles en icke lysande låga, vilken
emellertid har en mycket hög temperatur (över
2,000°) och därför kan användas för att
upphetta en glödkropp. Enl. denna princip utföras
injektorbrännare, i vilka gasen från ett
munstycke strömmar genom ett med sidohål försett
rör. Gasen blandar sig då före förbränningen
med luft, som strålen suger med sig. Lågan
träffar en glödstrumpa, vilken upphettas till
vit-glödning. Ljuset är bländande intensivt och
användes t.ex. för transportabla biografapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
