- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
55-56

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acetylenbelysning - Acetylengasverk - Acetylen-svetsning - Acetylentetrabromid, tetrabrometan - Acetylentetraklorid, tetrakloretan - Acetylklorid - Acetylkolin - Acetylsalicylsyra - Acetättikester - Ach, Narziss - Achad-Haam - Achaja, Achaia - Achal-teke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

Acety lengasverk—Achal-teke

56

Fig. 6. Agafyr.

Uppe t.h. solventilen. Under huven klippapparaten med
linssystem. I den cylindriska manteln ett batteri
gasackumulatorer.

början glödstrumpornas relativt korta
varaktighet. Dalén uppfann då en
glödnätsutväx-1 a r e (fig. 5) med vanl. fyra glödstrumpor, av
vilka en ny automatiskt inväxlas, då den, som är
i användning, gått sönder. Tack vare
glödnäts-utväxlaren kan acetylenglödljus användas även
vid obevakade automatiska fyrar.

A. har använts även för mobila ändamål, t. ex.
vid automobil- och motorcykelbelysningen, där den
dock blivit utträngd av elektrisk belysning. För
belysning av tillfälliga arbetsplatser användes
A G A-f a c k 1 a n, som består av en öppen
brän-nare, en tryckregulator och en mindre
gasackumulator. AGA :s handlyktor och
militärsignal-lyktor grundas också på a.

Acetylengasverk äro apparater för
framställning av acetylen genom inverkan av vatten
på kalciumkarbid. Ett a. består av
karbidbehållare, vattenbehållare, gasutvecklingsrum,
gasklocka, renare och armatur. A. göras numera
alltid automatiska, så att gasutvecklingen minskas
el. ökas alltefter gasförbrukningen. De utföras
enl. tre olika principer: 1) Vatten på
kar-b i d. Vattnet får vid dessa apparater droppa

el. rinna ned på karbiden el. svämma in över
karbidbehållaren. De vanliga små cykellyktorna
utföras enl. denna princip. 2) Kontakt
mellan karbid och vatten. Karbiden är
här placerad i en korg av metall, som hänger
ned från taket i gasklockan, vilken fritt kan
höja och sänka sig i vattenbehållaren. Stora
olägenheter äro förenade med dessa apparater.
3) Karbid i vatten. Karbiden, som är
granulerad, får automatiskt nedfalla i
vattenbehållaren. Denna princip har länge ansetts
som den för större a. utan jämförelse bästa.

Acetylen-svetsning, se Gassvetsning.

Acetylentetrabromid, tetrabrometan,
C2H2Br4, vätska med spec. v. 2,943, användes
för bestämning av spec. vikter och vid
mineralanalys. Försök ha även gjorts att utvinna
diamanter ur ökensand med hjälp av a.

Acetylentetraklorid, tetrakloretan,
CHCI2. CHCh, vätska med om kloroform
påminnande lukt, ej brännbar, i större doser
giftig, har stor användning som lösningsmedel för
lacker och för framställning av bl. a. olika
etyler.

Acetylklorid, CHs. CO . Cl, en färglös,
lätt-löslig vätska, framställes genom inverkan av
fos-fortriklorid på ättiksyra, användes inom den
or-ganiskt-kemiska analysen för kvantitativ
bestämning av hydroxyl- och amingrupper. A. har
även användning inom tj är färg- och organiska
preparatindustrien.

Acetylkolin, ättiksyraestern av kolin, hör till
de s.k. vegetativa nervgifterna och framkallar
i stort sett samma verkningar på organ och
organfunktioner som retning av tillhörande
para-sympatiska nerver. A. har fått en betydande
användning inom medicinen, ss. vid behandling av
kärlkramp, migrän, frostknölar m. m.

Acetylsalicylsyra, a s p i r i n, CHs. CO O .
CeHé. COOH, färglösa kristallnålar med svagt
sur smak, vilka äro svårlösliga i vatten. A. har
vidsträckt användning som smärtstillande el.
temp.-nedsättande medel.

Acétättikester, CHs. CO . CH2 . COO . C2H5,
framställes genom inverkan av natrium på
etyl-acetat. A. är en välluktande vätska, som har stor
teknisk användning för framställning av
färgämnen, vetenskapliga preparat och terapeutiskt
viktiga föreningar.

Ach, N a r z i s s, tysk psykolog (1871—1946),
prof, i Königsberg och senare i Göttingen. A.
har särsk. sysselsatt sig med experimentella
undersökningar rörande viljans psykologi.

Achad-Haa’m, pseud. för U(A)s c h e r G i n
z-b e r g, nyhebreisk författare (1856—1927). A.,
som 1896—1902 var redaktör för månadsskriften
”Haschiloach”, gav upphov till en mera
kulturellt än politiskt betonad riktning inom
sionis-men.

Acha’ja, Ach a i a, se Akaja.

Acha’1-teke’, oas i Turkmenistan, ö. om
Kaspiska havet, invid persiska gränsen. Den 250 km
långa landsträckan genomlöpes av Transkaspiska
banan. Främsta staden är Aschabad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free