Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acker, Achille van - Ackermann, Konrad Ernst - Ackermann, Sophie Charlotte - Ackermans styrningssystem - Ackja - Acklamation - Acklimatisering - Acklinga - Ackommodation - Ackommodationsrevers - Ackommodationsväxel - Ackommodera - Ackompanjatör - Ackompanjera - Ackord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Ackermann—Ackord
62
motsatte sig Leopold III:s återvändande, avgingo
de katolska ministrarna i juli s.å. I mars 1946
störtades A:s regering. Även en andra regering,
som A. bildade, avgick i juli s.å. Han har i
följande regeringar beklätt olika ministerposter
fram till aug. 1949.
Ackermann, Konrad Ernst, tysk
skådespelare (1712—71). Han var en framstående
komiker och blev en av den tyska scenens
grund-läggare både genom sitt berömda resande
sällskap (sedan 1751) och genom upprättandet av
en stående teater i Hamburg 1765. Vid A:s
sällskap glänste grundläggarna av den tyska
skådespelarkonsten, Konrad Ekhoff och F. L. Schröder.
Ackermann, Sophie Charlotte, tysk
skådespelerska (1714—92), g.m. föreg., en
förträfflig skådespelerska i patetiskt tragiska och
fint komiska roller och en ännu förträffligare
direktris och instruktris.
Ackermans stymingssystem, den princip, enl.
vilken rörelseanordningen av framhjulen på en
bil konstrueras (se fig.) för att, då bilen svänger,
ej e-ttdera framhjulet skall glida sidovägen i
st.f. att blott rulla.
A’ckja, se Akja.
Acklamation, ljudligt bifallsrop, allmän
bi-fallsyttring (till ett förslag e.d.). — Med a.
antaga ett förslag, d.v.s. utan motsägelse och
utan omröstning.
Acklimatiséring, växters och djurs förmåga
att kunna anpassa sig till olika
klimatförhållanden. Det finns två slag av a. Det ena, ärftlig
a., består i att arten i fråga innefattar en mängd
olika s. k. ekotyper — ärftligt skilda
små-former, anpassade till olika slags miljö —, av
vilka vissa på grund av naturens eget urval bli
förhärskande under vissa yttre förhållanden,
andra i en annan miljö. Växt- och även
djurförädlingen har i stor utsträckning begagnat
sådana småformer för att uppdraga raser och
sorter, som bättre lämpa sig för ett visst
klimatområde än de, som förut använts inom detta.
Det andra slaget av a., m o d i f i k a t i v a.,
består i en det enskilda individets förmåga att
under sin utveckling anpassa sig till de yttre
förhållandena. Denna anpassning går emellertid
ej i arv till efterföljande generationer.
Acklinga, socken i Vartofta härad, Skaraborgs
län. 26,21 km2; 340 inv. (1950). Skogrik
jord-brukssocken kring ösan; 796 har åker. Ingår
i Tidaholms, A:s, Agnetorps och Baltaks
pastorat i Skara stift, Kåkinds kontrakt. A. ingår i
storkommunen Dimbo.
Ackommodatiön. 1) Anpassning, lämpande
efter tid och omständigheter.
2) ögats förmåga att inställa sig för seende
på olika avstånd. Den närmaste och den mest
avlägsna punkt, för vilken ögat kan inställa sig,
kallas närpunkt, resp, fj ärrpunkt.
Avståndet mellan dessa punkter kallas ögats a
c-kommodationsområde. Inställningen för
närseende är förenad med en viss ansträngning.
Vid fullständig ackommodationsvila är
ögat inställt för sin fj ärrpunkt. Inställningen
åstadkommes genom en formförändring av
linsen, varigenom ögats brytkraft ändras. Den till-
Ackermans stymingssystem.
ökning i brytkraft, som motsvarar ögats
inställning från fj ärrpunkt till närpunkt, kallas
ac-kommodationsvidd och uttryckes i
samma mått (dibptrier), som användes för att
angiva styrkan av linser. Linsens förändring vid
ackommodation åstadkommes genom
ciliarmus-kelns kontraktion, som medför en avslappning av
den bandapparat, zonula Zinnii, som håller linsen
i dess läge. Ända från barndomen avtager
ackommodationsvidden, d.v.s. flyttar sig ögats
närpunkt allt längre bort. Förlamning av
ackom-modationsapparaten framkallas genom vissa
gifter, t.ex. atropin, och förekommer i anslutning
till en del sjukdomar, bl.a. difteri.
Ackommodationsrevers, en skuldförbindelse,
som — ehuru verklig skuld icke föreligger —
utställes, för att genom överlåtelse el.
pantsättning av förbindelsen penningar skola kunna
upplånas.
Ackommodationsväxel, en växel, som icke
grundar sig på en verklig affärstransaktion utan
endast utställes för anskaffande av penningar.
Ackommodéra, anpassa.
Ackompanjatör, fem. -t r i s, person, som
utför ett ackompanjemang.
Ackompanjera, med instrument beledsaga
sång eller en instrumental solostämma
(huvudstämma). Subst.: Ackompanjemang.
Acko’rd, överensstämmelse; avtal; beting,
entreprenad, i motsats till arbete för dag- eller
timlön. A. har bl.a. följ, speciella betydelser:
1) överenskommelse mellan en gäldenär och
hans borgenärer om efterskänkande av en del av
deras fordringar mot återstodens betalning
enligt särsk. fastställda grunder eller om anstånd
med betalningen. Är gäldenären försatt i
konkurs, kan a. bliva gällande mot alla icke
för-månsberättigade borgenärer, vare sig de ha
bevakat sina fordringar eller ej, även om a.
antages blott av ett flertal av de bevakande,
såvida det godkännes av domstol. Detta
kallas tvångsackord. För a:s giltighet fordras,
att antingen alla vid prövningssammanträdet
till-städesvarande borgenärer förenat sig om
förslaget och de tillika bevakat 2/s av sammanlagda
beloppet av i konkursen bevakade fordringar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
