Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - à condition el. à kondition - Aconitum - Acontius, Jacobus - A conto el. A konto - Acormus - Acorus calamus - Acosta, Gabriel - A costi el. costi - Acqui - Acquit - Acraea - Acrania - Acre, Acre of land - Acre, S:t Jean d’ - Acre el. Aquiry - Acrel, släkt - Acrel, 1. Olof af - Acrel, 2. Johan Gustaf - Acrelius, Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Aconitum—Acrelius
66
villkorligt; med villkor att mottagna varor (t.ex.
böcker) få återlämnas, om de icke inom en viss
tid kunnat av kommissionären försäljas.
Aconitum, lat. namnet på
stormhattsläktet (se d.o.).
Aco’ntius, J a c o b u s, it. Giacomo Aconcio,
italiensk humanist (d. omkr. 1566). Han
tillhörde de humanister, som vunnos för luterdomen
och som vid den påvliga inkvisitionens
upprättande 1540 måste fly från Italien. Han vistades
sedan i Schweiz och England. Han står som
en förkämpe för toleransens idéer i Europa.
Sina tankar nedlade han i boken ”Stratagemata
Satanae” (Satans krigslist, Basel 1565), vilken
först nyligen blivit mera observerad men som
visat sig höra till det nyare andelivets
inflytelserikaste böcker. A. stod närmast Luther och
behöll den grundläggande luterska läran om
rätt-färdiggörelsen. Men han vände sig mot hela det
för katolicismen och gammalprotestantismen
gemensamma tvångskyrkosystemet och gjorde den
för framtiden så viktiga skillnaden mellan det
väsentliga och det oväsentliga i kristendomen.
Kristendomens utanverk äro dogmerna,
mänskliga försök till tolkning av bibeln. Det är
Satans list, att han ingivit de kristna
uppfattningen av dessa olika dogmer och skilj oläror som
objektiva sanningar, nödvändiga för frälsningen,
och så hetsat kyrka och sekter till blodiga
förföljelser mot varandra. Endast de protestantiska
samfunden ansåg han kunna förverkliga ett
toleransprogram, då Rom var bundet i sitt krav på
andlig supremati. A:s idéer om tolerans ha
haft icke ringa betydelse för den andliga
utvecklingen i England, Holland och även i Sverige.
— Litt.: E. Hassinger, ”Studien zu J. A.” (1934).
A co’nto el. A konto, på avräkning, på
löpande räkning. Ställa, skriva a conto,
uppföra en mottagen betalning (penningar, växel,
varor) på löpande räkning.
Aco’rmus, missbildat foster, hos vilket nedre
kroppshalvan saknas.
A’corus ca’lamus, lat. namnet på k a 1 m u
s-r o t (se d.o.).
Aco’sta, Gabriel, senare U r i e 1,
portugisisk ädling av judisk börd (omkr. 1585—1640).
Uppfostrad i katolicismen övergick han i
Nederländerna till judendomen. A. kom dock snart
genom sina frisinnade åskådningar i strid även
med dess officiella representanter, blev anklagad
för ateism, misshandlades och bannlystes.
Slutligen begick han självmord. Hans självbiografi
finns utgiven, och Gutzkow har gjort honom
till hjälten i sin tragedi ”Uriel A.”
A co’sti el. costi, it., handelsterm: där,
på er (brevmottagarens) ort.
Acqui [a’ka>i], stad i n. Italien, prov.
Ales-sandria, n.v. om Genua, c:a 18,000 inv.; mycket
besökt för sina heta svavelkällor. I A. finnas
en gotisk katedral och ett gammalt slott.
Acquit [aki’], första stöten, genom vilken en
biljardspelare utlägger sin boll för medspelaren.
— Per el. p o u r a., handelsterm: ss. kvitto,
betalt (på växlar, räkningar).
Acraéa, lat. namnet på ett i tropikerna
förekommande dagfjärilsläkte. Se Mimicry.
NF I — 3
Acränia, se Lansettfiskar.
Acre [ei’ka], Acre of land [ov lä’nd],
eng. och nordamer. ytmått, motsvarar o,4046i
har. — 1 acre = 4,840 kvadratyards = 4 roods.
120 acres = 1 hide.
Acre, S :t Jean d’ [sa $ä da’kr], se Akka.
A’cre el. A q u i r y, flod i v. Brasilien,
rinner upp på gränsen till Bolivia, biflod till Purus.
A.-t e r r i t o r i e t (148,027 km2; 81,000 inv.),
i v. Brasilien på gränsen till Bolivia, är rikt
på stora kautschukskogar. Huvudstad är Rio
Branco (31,000 inv.). A. var i början av
1900-talet föremål för häftiga tvister mellan
Bolivia och Brasilien, vilka utjämnades genom
att Brasilien 1903 köpte territoriet för 2 mill.
pd. Peru, som också gjort anspråk gällande, fick
sina mellanhavanden med Brasilien reglerade 1909.
Acre’l, släkt. Olof af Acrel hette före
adlandet 1780 endast Acrel.
1) Olof af A., läkare (1717—1806). Efter
förstudier i Uppsala och studier på egen hand
inom läkarkonsten kunde han redan vid 21 års
ålder vikariera som
stadskirurg i
Stockholm. Rika
erfarenheter vann han genom en
1740 anträdd utländsk
resa och särsk.
genom anställning 1743
—44 såsom
överfältskär vid franska
arméns överfyllda
sjukhus under österrikiska
tronföljdskriget. Efter
hemkomsten 1744 blev
han efter avlagda
examina led. av
Kirurgiska societeten i
Stockholm och snart en av stadens mest anlitade
läkare. Hans 1745 utgivna skrift ”Om friska
sårs egenskaper” är den första svenska
vetenskapliga avhandlingen i kirurgi. Han gav
impulsen till det 1752 öppnade
Serafimerordens-lasarettet (nuv. Seraf imerlasarettet). Han blev
dess förste överkirurg och fick 1755 prof:s
fullmakt. 1776 förordnades A. att vara
”generaldirektör över sjukskötseln vid alla lasaretter i
riket”, och 1780 blev han adlad. Han betecknas
som den svenska kirurgiens fader.
2) Johan Gustaf A., den föreg:s brorson,
läkare (1741—1801). Sedan han fått en grundlig
medicinsk utbildning hos sin farbroder, blev han
regementsfältskär i Malmö 1763, med. adjunkt
i Uppsala 1767 samt 1784 e. o. med. prof, och
1788 innehavare av professuren i praktisk
medicin. Han var känd för grundlig lärdom och
skarpsinnigt omdöme samt åtnjöt mycket stort
europeiskt anseende.
Acrelius, Israel, präst (1714—1800),
broder till Olof af Acrel. Han utövade 1749—56,
som kyrkoherde i Kristina församling i
Fila-delfia och prost över de svenska församlingarna
i Amerika, en ordnande och nitisk verksamhet.
Hans ”Beskrifning om de swenska
församling-’ars forna och närw. tillstånd uti det s.k. Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
