Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adiabatisk - Adiafora, adiaforon - Adiantum - Adiaterman el. aterman - Adickes, Erich - Adige - Adils - Adils och Elisiv - Ad (In) infinitum - Ad interim - Adipinsyra - Adipocire - Adipositas - Adirondack Mountains, Adirondacks - à discrétion - Adjektiv - Adjoint - Adjungera - Adjunkt - Adjunktur - Adjutant - Adjutantfågel, Argala - Ajdutantur - Adjuvantia - Adjö - Adler, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Adiafora—Adler
96
— Termen användes även i en annan bemärkelse
inom fysiken. Ett godtyckligt system säges
förändras adiabatiskt, om genom en oändligt
långsam process ett yttre kraftfält småningom
inkopplas.
Adia’fora, sing. adiaforon, likgiltiga
ting eller handlingar. För forntidens stoiker var
allt, som icke var moraliskt gott eller ont,
adiaforon. Enligt Epikuros var intet adiaforon. —
I kyrkans historia ha strider om a.
upprepade gånger uppstått. Hit hör bl.a. den s.k.
adiaforistiska striden 1548, då Melanchton
förklarade vissa katolska kultbruk för a., varvid de
stränga luteranerna häftigt opponerade sig.
Adia’ntum, ett ormbunksläkte med
sporgöm-mena i de ofta prydligt och fint delade bladens
kanter. Välbekant är A. Ca pillus Ceneris
(inhemsk i Sydeuropa), som jämte andra arter
användes till bukettgrönt.
Adiatermän el. a t e r m a n säges en kropp
vara, som i mots. till en diaterman kropp ej
genomsläpper värmestrålning.
A’dickes, Erich, tysk filosof (1866—1928),
prof, i Tübingen 1904. A. står på Kants
grund men gör starka realistiska förbehåll.
Särskild förtjänst har A. inlagt genom mönstergilla
Kantupplagor och vid utgivandet av Kants
efterlämnade handskrifter.
Adige [a’did$e], ty. Etsch, flod i n.ö. Italien,
rinner upp strax s. om den punkt, där italienska,
schweiziska och österrikiska gränserna mötas,
genomflyter Val Venosta åt ö. till Merano, där
den böjer av åt s., tills den når Poslätten,
varefter den rinner åt s.ö. och slutl. åt ö.; utmynnar
i Adriatiska havet och har gemensamt delta med
Po. Längden är 410 km, näst Po den största
floden i Italien. Viktigaste biflod är Isarco, som
inmynnar 30 km s. om Merano, varifrån A. är
segelbar.
Adils, svensk konung av Ynglingaätten. Han
omtalas i den anglosaxiska dikten Beowulf, vari
han bär namnformen Eadgils, och i den nordiska
dikten Ynglingatal. Långt yngre äro Saxos
danska krönika och isländska sagor, som lämna
utförliga uppgifter om A. Att A. varit en
historisk person torde vara höjt över allt tvivel,
men i övrigt är vår kunskap om honom högst
osäker, och forskarna ha stannat i vitt skilda
uppfattningar om honom.
Adils och E’lisiv, opera av Wilhelm
Peterson-Berger till egen text, uppförd f.g. i Stockholm
1927.
Ad (In) infinitum, lat., i oändlighet, utan
ände.
Ad i’nterim, lat., tills vidare.
Adiplnsyra, C6H10O4, en normal tvåbasisk
fettsyra, som erhålles bl.a. vid oxidation av flera
organiska föreningar.
Adipocire [-si’r], fettvax el. likvax, ett vitt,
tvålartat ämne, som ofta, bl.a. på vattensjuka
kyrkogårdar, framträder i lik.
Adipösitas (av lat. adeps, fett), fettsot (se
d.o.).
Adirondack Mountains [ädirå’ndäk [-måun-tinz],-] {+måun-
tinz],+} Adirondacks, bergsgrupp i n.ö. delen
av staten New York, U. S. A.; utgör en del av
Appalacherna.. Högsta toppen är Mount Marcy,
1,629 m.
å discrétion [-kresiå’1, fr., efter gottfinnande,
på nåd och onåd.
A’djektiv, tilläggsord, egenskapsord, bestämmer
ett huvudord genom att tillägga det en egenskap
el. en beskaffenhet. A. kunna i regel böjas efter
huvudordets genus och numerus. De kunna även
i regel kompareras, böjas efter grad.
Adjoint [ad$wä’], fr., medhjälpare,
ämbetsbi-träde.
Adjungera, tillfälligt antaga någon som
biträde vid en undersökning (t.ex. i en kommitté).
Subst.: Adjunktion.
Adju’nkt, biträde; ordinarie lärare av andra
graden vid allmänt läroverk, förut även vid
univ.; prästerligt biträde, t.ex. ständig a.,
stiftsadjunkt, pastorsadjunkt.
Adjunktür, en adjunkts befattning el. tjänst.
Adjuta’nt, militärt biträde åt högre officer
el. militär, anställd som uppvaktande hos
kungl. person. Vid lägre förband benämnas a.
kompani-, bataljons- och regements-a. Konungens
av Sverige a., tillhörande generalitetet el.
av överstes grad, kallas överadjutanter. —
Hos svenske försvarsministern tjänstgör en
officer av armén el.
marinen som
adjutant. Svenska
generalstabskåren består
av över-a. och
stabs-a. Inom svenska
flottan benämnas de
a., som tjänstgöra i
staben å en
utrustad flotta el.
eskader, f laggadj utanter.
Adjutantfågel,
A’r gala,
Lepto’pti-lus du’bius, en i
Främre och Bortre
Indien
förekommande stork, tillhörande
släktet k r ä v s t o
r-k a r. A. är en stor,
kraftig fågel
(ving-längd 800 mm), till
färgen skiffergrå
med grönaktig glans
på översidan och vit
på undersidan. Huvud och framhals äro nakna
och köttfärgade. A. är i Kalkutta ett synnerligen
viktigt renhållningshj on, varför fågeln blivit
lagligen fridlyst.
Adjutantür, icke officiell benämning på den
avdelning i en högre stab, som sköter den
ex-peditionella delen av stab stjänsten.
Adjuva’ntia, läkemedel, som tillsättas andra
för att öka dessas verkan.
Adjö, fr. adieu, eg. åt Gud (vare du
anbefalld), farväl!
Adler, Alfred, österrikisk psykolog och
läkare (1870—1937), docent vid pedagogiska inst.
Adjutantfågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
