Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf (hertig av Holstein-Gottorp) - Adolf (hertig av Nassau) - Adolf av Nassau - Adolf Fredrik (konung av Sverige) - Adolf Fredrik (församling) - Adolf Friedrich (hertig av Mecklenburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Adolf—Adolf Friedrich
106
Målning av G. Lundberg. Drottningholm.
der. 1559 framkallade han kriget med
Ditmars-ken och vann tredjedelen av landet.
Adolf, hertig av Nassau, storhertig av
Luxemburg (1817—1905). Han tillträdde 1839 Nassau,
som 1866 annekterades av Preussen. 1890 blev
han storhertig av Luxemburg. A. var halvbror
till drottning Sofia av Sverige.
Adolf av Nassau, tysk konung (omkr. 1255
—98). Efter Rudolfs av Habsburg död 1292
valdes han till tysk konung, sedan han utfäst
sig till stora eftergifter till kurfurstarna. När
han senare sökte hävda sin makt emot
kurfurstarna, slöto sig dessa till Rudolfs son Albrekt
av Österrike, och i striden mot denne stupade A.
Adolf Fredrik, konung av Sverige (1710
—71), son till furstbiskopen av Lybeck,
Kristian August och Albertina Fredrika av
Ba-den-Durlach. A. blev furstbiskop av Lybeck
1727, administratör av hertigdömena
Holstein-Gottorp och förmyndare för hertig Karl Peter
Ulrik 1739 samt valdes genom rysk inverkan
1743 till svensk tronföljare. Han förmälde sig
1744 med Lovisa Ulrika av Preussen och
tillträdde regeringen 1751. Varken före el. efter
sin tronbestigning spelade A. någon mer
betydande politisk roll el. utmärkte sig för någon
regeringsduglighet, om han ock som generalis-
simus 1747—51 lade i dagen stor arbetsiver och
kraftigt stödde strävandena att utbygga svenska
krigsmakten. I varje fall har han blivit Sveriges
kanske mest missaktade regent. Även om han
varken saknade naturligt sunt omdöme el. god
vilja, voro hans begåvning och insikter ganska
medelmåttiga, och han ägde icke uthållighet el.
mod nog att förfäkta en självständig mening.
Det var hans gemål, som var den ledande
och eggande kraften, och A. ställde sig i
regel villigt under hennes inflytande. Hans egna
intressen gällde soldatexercis och krigsväsendets
detaljer och för övrigt svarvstolen. Men han
förenade med ett ädelt och värdigt yttre ett
vänligt sätt och en naturlig hjärtats godhet och
var för familjen en öm make och fader. A.
avled av ett slaganfall, förmodligen
framkallat av något dietfel. Han är gravsatt i
Rid-darholmskyrkan. Med Lovisa Ulrika hade han
barnen Gustav (III), f. 1746, Karl (XIII), f.
1748, Fredrik Adolf, f. 1750, och Sofia
Albertina, f. 1753.
Adolf Fredrik, församling i Stockholm på
Norrmalm; 14,792 inv. (1948). Församlingen
hörde urspr. under Klara, fick 1674 eget kapell,
S:t Olof, på den plats, där A:s kyrka nu
ligger, och blev 1773 egen församling,
uppkallad efter konung Adolf Fredrik. 1906 uppdelades
den i 3 församl.: A., Gustav Vasa och S:t
Matteus. — Den nuv. kyrkan, som har grekisk
korsform, byggdes av K. F. Adelcrantz och
invigdes 1774. Märkliga äro altartavlan, en stor
reliefframställning av Kristi uppståndelse, och
Cartesius’ monument, båda av Sergel, samt J.
Kronbergs takmålningar.
Adolf Friedrich, hertig av Mecklenburg (f.
1873), son till storhertig Friedrich Franz II.
Han ledde 1907—08 och 1910—n
forskningsresor i Afrika samt var 1912—14 guvernör över
Togo. Han har utgivit ”Ins innerste Afrika,
1907—08” (1909) och ”Vom Kongo zum Niger
und Nil” (2 bd, 1912). Redan före Finlands
självständighetsförklaring 1917 hade han accep-
Adolf Fredriks kyrka, Stockholm.
Foto K. O. Sjöström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
