Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adoption - Ador, Gustave - Adoral el. oral - Adorant - Adoration - Adoratör - Adorera - Adour - Adoxa moschatellina - Adpertinens el. appertinens - Ad pias causas, Ad pios usus - Ad protocollum - Adra - Adrano, Adernò - Adrar - Adrasteia - Adrastos - Ad referendum - Adrenalin - Adress - Adressat - Adressdebatt - Adresseringsmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Ador—Adresseringsmaskin
110
erfordras ytterligare samtycke av föräldrar el.
förmyndare. Domstolens tillstånd ges ej, utan
att a. finnes lända till gagn för barnet.
Verkan av a är, att adoptivbarnet kommer i
samma ställning till adoptanten som dennes
barn i äktenskap, dock vad arvsrätten
angår med visst förbehåll till förmån för de egna
barnen. Adoptivbarnet ärves av sina egna
släktingar, av adoptant endast om ingen av dessa
är i livet. Adoptivbarn erhåller adoptantens
släktnamn, såvida ej rätten tillåter, att barnet
behåller sitt namn el. bär båda tillsammans.
Adoptivförhållandet kan under båda parternas
livstid hävas av domstol på samfälld begäran
av båda, ävensom, därest särskild anledning
föreligger, på ansökan av endera. Lagstiftningen om
a. ingår nu som kap. 4 i Föräldrabalken av 1949.
Här har den ändringen vidtagits, att moder till
barn utom äktenskap får adoptera sitt barn
gemensamt med make, sedan han uppnått myndig
ålder.
Ador [adår], Gustave, schweizisk politiker
(1845—1928). A. var
urspr. advokat. 1889—
1917 var han medl. av
nationalrådet, 1917
medl. av
förbundsrådet, i vilket han blev
utrikesminister, 1919
var han
förbundspre-sident. A. har gjort en
stor insats inom det
internationella hj
älpar-betet under 1 :a
världskriget, då han var
ordf, i Röda korsets
internationella
kommitté.
Adora’l el. o r a’l betecknar ett organs läge
nära munnen. Motsats: a b o r a’l.
Adora’nt, en som tillbeder. Se vidare Orant.
Adoratiön, tillbedjan, dyrkan. I rom.-kat.
kyrkan är a. dels den tillbedjan, som ägnas den
invigda oblaten (hostian) såsom Kristi lekamen,
dels den ceremoni, som äger rum på
långfredagen, då såväl prästerna som församlingen
kyssa korset; även den hyllning, som
kardinalerna hembära en nyvald påve.
Adoratör, tillbedjare.
Adoréra, tillbedja, dyrka.
Adour [adö’r], flod i s.v. Frankrike,
upprinner på Pyrenéerna, flyter i en åt n. vänd båge
västerut och utfaller i Biscayaviken nedanför
Bayonne. Längd 335 km, varav 135 km äro
segelbara. Biflod fr. v. Gave, fr. h. Midouze.
Ado’xa moschate’llina, lat. namnet på d e
s-meknopp (se d.o.).
Adpertine’ns el. appertinens, juridisk
term, som betyder tillbehör, underlydande
lägenhet, område e.d.
Ad pi’as cåu’sas, Ad p i’o s ü s u s, lat., till
fromma ändamål. Uttrycket brukas om gåvor
el. testamenten till förmån för fattiga, kyrkor,
skolor m.m.
Ad protoco’llum, lat., till protokollet; taga
a., införa i protokollet.
Adra, stad i sydligaste Spanien, prov.
Al-meria, vid Medelhavet; 12,500 inv. I det
bred-vidliggande berget Sierra de Gabor finnas
Spaniens rikaste blygruvor.
Adra’no, förr A d e r n ö, stad på Sicilien,
vid Etnas fot.; c:a 24,500 inv. Rester av
antika murar och ett medeltida kastell. A.
skadades under 2:a världskriget.
Adrär, namn på bergsgrupper i n.v. Afrika,
särsk. i Sahara. A. des Iforhas,
bergmassiv i mellersta Sahara, 700—800, på enstaka
ställen 1,000 m ö.h.
Adra’steia, urspr. en frygisk gudinna, hos
grekerna benämning på en ödesgudinna.
Adra’stos, frejdad grekisk sagohjälte, konung
i Argos. På befallning av oraklet gav han
sina döttrar till äkta åt ett vildsvin och ett
lejon, Tydeus och Polyneikes, som kommit till A.,
iförda dessa djurs hudar. För att skaffa
Polyneikes hämnd på dennes broder, drog A. mot
Tebe (De sju mot Tebe). Men fälttåget
slutade olyckligt; blott A. räddades av sin
underbara häst Areion. Tio år senare samlade
A. de fallnes söner, epigonerna, och ryckte ånyo
mot Tebe, som nu intogs. A., som i striden
förlorat sin son, dog av sorg kort därefter.
Ad refere’ndum, lat., till vidare övervägande.
Adrenalin, ett i binjurarna bildat ämne,
fram-ställes genom extraktion av binjurar el. på
syntetisk väg. A. har starkt sammandragande
verkan på blodkärl, varför det användes till att stilla
blödningar, vidare som blodtryckshöj ande medel
vid kollapstillstånd och som luftrörsvidgande
medel vid astma.
Adre’ss. 1) (Uppgift om) bostad el. vistelseort,
utanskrift (på brevm. m.). — Verb: Adressera.
2) Skrift, som uttalar flera personers
lyckönskningar, tacksägelser el. dyl.
3) På statslivets område: ett skriftligt
uttalande, varigenom folkombuden inför regenten
ge uttryck åt sina önskningar och beslut el.
besvara från honom erhållna meddelanden
(”svarsadress”). I England är antagandet av en
svarsadress i anledning av trontalet praxis. Denna
föregås av en längre el. kortare adressdebatt. Den
vid 1815 samt 1817—18 års svenska riksdagar
framträdande oppositionen gjorde försök att efter
engelskt mönster med anledning av trontalet
åstadkomma åtminstone en ”adressdebatt”, men
framgången blev i stort sett ringa. Den s.k.
remissdebatten är hos oss vad som närmast skulle
kunna jämföras med utlandets adressdebatter.
Adressat, den, till vilken en försändelse är
ställd; den, som i s.k. nödfallsadress uppges
som inlösare av en växel.
Adressdebatt, se Adress 3).
Adresseringsmaskin, maskin för utskrivning
av ofta förekommande smärre texter, särsk.
adresser, på postförsändelser, avlöningskuvert
m.m. Th. A. Edison patenterade 1877 en a., som
arbetade med stegvis frammatade stenciler. En
av Owens (1904) uppfunnen a. torde kunna be-’
tecknas som den första praktiska lösningen. De
moderna a. kunna sägas ha tillkommit 1923—28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
