- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
117-118

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aegidius - Aegisthus - Aegithalus caudatus - Aegopodium podagraria - Aegospotamos - Aehrenthal, Alois Lexa von - Aeken, Hieronymus van - Aelia capitolina - Aelianus, Claudius - Aelst, Pieter Coecke van - Aelst, Willem van - Aemilianus, Caesar Marcus Aemilius - Aemilius, Paullus - Aeneas - Aeneasråttan - Aeneiden - Aenigmatit - Aeolus - Aepyornis - Aequer - Aera - Aerarii - Aerarium - Aerenkym, luftvävnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

Aegidius—Aerenkym

118

Aegidius [e-], helgon, vann som eremit och
föreståndare för ett benediktinkloster i södra
Gallien stort rykte för helighet och avled omkr.
720. Han dyrkades även i Norden och hade ett
altare i Lunds domkyrka.

Aegi’sthus [e-], se Aigisthos.

Aegithälus caudätus [e-], lat. namnet på
stjärtmes (se d.o.).

Aegopödium podagräria [e-], lat. namnet på
kirskål (se d.o.).

Aegospo’tamos [e-], se Aigospotamos.

Aehrenthal [ä’ren-], Alois Lexa von,
greve, österrik.-ung. statsman (1854—1912); av
en tysk-bömisk bankirsläkt Lexa av judiskt
ursprung. 1900 blev han
ambassadör i
Petersburg. 1906 utnämndes
han till
utrikesminister. Som sådan
strävade han efter ett
närmande till Ryssland,
men samtidigt
önskade han fullfölja de
gamla planerna på
Bosniens och
Herze-govinas annektering. I
sådant syfte förmådde
han ryske
utrikesministern Isvolskij att
på slottet Buchlau i

Mähren sept. 1908 ingå ett avtal, som åsyftade
att betrygga annekteringen, mot att Österrike
lämnade sitt medgivande till Dardanellernas
öppnande för ryska krigsskepp. Isvolskij lämnade
emellertid senare en annan version av
uppgörelsen, och när A. kort därefter verkställde
annekteringen, väckte detta stort missnöje i Ryssland.
A. lyckades emellertid med Tysklands kraftiga
hjälp genomföra sin avsikt. Annekteringen
godkändes av makterna, en överenskommelse ingicks
med Turkiet, och Serbien nödgades att ge vika.
Relationerna mellan Ryssland och Österrike
försämrades dock starkt som följd av det inträffade,
och Ryssland knöts därmed fastare till
västmakterna. — Litt.: B. Molden, ”Alois, Graf
Aehrenthal” (1917).

Aeken [ä’kan], Hieronymus van, se
Bosch.

Aelia capitolina [é-’], romersk koloni, av
Hadrianus anlagd på Jerusalems ruiner.

Aeliänus, C 1 a u d i u s, författare och sofist
från 2:a årh. e.Kr. Av A:s verk har man kvar
en samling märkvärdiga berättelser om djurens
liv, vidare en del moraliserande anekdoter samt
20 ”brev” med erotiskt innehåll.

Aelst [älst], Pieter Coecke van,
flamländsk konstnär och konstskriftställare, se Coecke
van Aelst, P.

Aelst [älst], Willem van, holländsk
stilleben- och blomstermålare (omkr. 1625—1683), 1645
—56 verksam i Frankrike och Italien, senare i
Amsterdam. Ett par av hans förträffliga,
minutiösa och eleganta arbeten finnas i
Nationalmuseum.

Aemilia’nus [e-], Caesar Marcus
Ae-m i 1 i u s, romersk kejsare juni—sept. 253 e.Kr.

Som ståthållare över Moesien besegrade A.
goterna 253 och lät därefter utropa sig till kejsare
På vägen till Rom blev han dock dödad av sina
soldater.

Aemi’lius Paullus [e-], romersk
statsmanna-ätt. En av dess medlemmar, L u c i u s A., rom
konsul, stupade 216 f. Kr. i det för Rom olyckliga
slaget vid Cannae. Hans liknämnde son, en
framstående fältherre, besegrade den makedoniske
konungen Perseus vid Pydna 168 f. Kr. och bragte
därigenom kungariket Makedonien under Roms
välde. En son till denne Lucius A. vid namn
P u b 1 i u s A. blev berömd under namnet Scipio
Africanus d.y.

Aeneas [e-], son till Anchises och gudinnan
Afrodite, enligt Homeros en av Tröjas tappraste
kämpar näst Hektor.

Senare sagor, sammanfattade av Virgilius i
”Aeneiden”, berätta Aeneas’ öden efter Tröjas
förstöring. Ur den brinnande staden lyckades
han rädda Tröjas husgudar (penater), sin gamle
fader Anchises, som han bar på sina skuldror,
och sin lille son, Ascanius. I Kartago, dit han
stormdrivits, sökte drottning Dido kvarhålla
honom, men på den högste gudens bud måste A.
draga vidare. I Cumae (Italien) rådfrågade han
en berömd sibylla och nedsteg med henne till
underjorden, där han bl.a. fick veta sin ätts
kommande storhet. Därefter anlände A. till Latium,
där konung Latinus ville giva honom ett stycke
land och sin enda dotter, Lavinia. Emellertid
var Lavinia redan lovad åt en inhemsk furste,
Turnus, som började krig mot främlingarna.
Efter flera strider nedlade slutligen A. sin
medtävlare i tvekamp. Hans son grundläde sedan
staden Alba longa, från vilken romarna sades
härstamma.

Aeneasråttan [e-], Dide’lphys murina, en i
Guyana allmän, gråbrun pungråtta med
förkrympt pung.

Aeneiden [e-1, lat. Aenéis, berömt fornrom.
epos, se Aeneas och Virgilius.

Aenigmatit [e-], ett triklint kristalliserande
amfibolmineral, i kemiskt hänseende
karakteriserat genom halt av alkalier och titan.

Aeolus, se Aiolos.

AepyoTnis [e-], en numera fullständigt utdöd
grupp bland de strutsartade fåglarna, Ratitae,
som fordom levde på Madagaskar.

Aequer [é’-], ett ö. om latinerna bosatt
forn-italiskt bergsfolk, som under mer än ett årh.
bekrigade Rom och först i andra samnitkriget
(omkr. 300 f.Kr.) fullständigt underkuvades.

Aera [e-], lat., tidräkning; tidevarv.

Aerärii [e-], lat., i det forntida Rom, enligt
Servius Tullius’ författning, den lägsta klassen
av medborgare. Medlemmar av de gynnsammare
ställda klasserna kunde till straff för begångna
förseelser bliva av censorn nedflyttade bland a.

Aerärium [e-], romarnas offentliga
skattkammare, i Saturnus’ tempel. Den förvaltades av
kvestorerna under senatens överinseende.

Aerenkym, luftvävnad, en klorofyllfri,
svampartad cellvävnad, med mycket stora
inter-cellularrum, som finnes i stammens nedre del hos
sump- och vattenväxter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free